016: Nörderi om maskinstyrningsmodeller och drönarflygning E-Live del 2

Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av Mätpodden. Den här gången fortsätter vi med Entreprenad Live. Så missar ni förra avsnittet så lyssna på det. Det är en intervju med en grävmaskinist som jobbat länge som grävmaskinist men inte alltför länge med just grävsystem och därför är det så intressant att höra vad han tycker funkar bra och vad som funkar sämre. Det är väldigt många nischade detaljer kring hur man gör bra maskinstyrningsmodeller. Så pratar jag med Per Nilsson Drones, alltså om drönare, kanske inte om själva punktmolnen, utan om drönarflygning, om kamerateknik och så vidare. Så håll till godo! Okej, då är vi fortfarande i MOBA-tältet och så har jag en grävmaskinist med mig här. Vad heter du och vad är din yrkesbakgrund?

Vi börjar där då för jag har några kompisar som är grävmaskinister. De har inte kört med maskinsystem. Om man tar den övergången, eftersom det är relativt färskt två och ett halvt år sen, vad är de stora fördelarna som du ser?

Det är överblicken på hela projektet till exempel. Man kan nästan se slutprodukten. När man kollar på pappersritningen, så har du hela modellen inne i maskinen. Du kan lätt hänvisa och veta var det refererar. Du behöver inte använda pinnar som förr och gå ut och mäta. Du kan börja på en helt öppen yta och ändå se var allting ska finnas byggnader. Du kan lättare lägga schakten på rätt ställe när du gräver, för att inte vara i vägen vid ett senare tillfälle.

Vilken typ av jobb brukar ni göra? Är det större eller mindre entreprenader? Eller är det blandat?

Vi företagsmässigt är både på stora och små. Jag gillar inte stora för det är för mycket andra man behöver av. Så jag gillar mindre entreprenader och då har jag hamnat mycket på bostadsbyggen, fler bostads och lägenheter eller som är på ett skolprojekt också. Men i skola och tillbyggnader och befintliga skolbyggnader.

Själva modellerna, om man tänker sig det, hur har ni några mätkonsultfirma som gör dem eller har ni egna mätare på firman?

Företaget som jag kör för heter Fasab som jag är inhyrd hos. De har egna mättekniker som gör modellerna själva med. Så då har man en kort dialog inom samma företag. Så det är lätt att ringa om det blir ändringar. Om man tycker det är något som inte riktigt stämmer, som är svårt att utföra med maskinen, så är det kort väg att få en ändring på det.

Vad tycker du är viktigt att få med sig i en modell? Om du gör en grund eller något sånt, hur brukar du gilla att ha det upplagt?

Fördelen kan vara att om du ska göra en husgrund så vill man ju gärna ha en terrassmodell och kanske makadam, fall i fall. Makadammen kan vara olika höjder på grund av olika mängder betong som det ska vara för förstärkningar på grund. För oftast får man bara färdig betonghöjd eller färdigt golv. Då vet man om man måste gå in i en annan ritning och leta upp hur mycket säljplats ska det vara. Och betong, det är ju rätt så ointressant för just vår del. Går man att fråga byggarna så får man oftast bara färdig betong för det är vad de har koll på. Men vi vill gärna veta terrass och makadam. Sen allt annat är lite oviktigt.

Hur brukar du gilla med frischakt? Vi säger om du har ett fundament. Nu hoppar vi in i detaljerna. En hisseller en schakt-grop. Är du van att visa exakt teoretiska betongläget eller vill du ha en inbakad?

Jag tar gärna frischakt. Man kan inte fullt ut vad som ska stå i hisschaktet. Hur stor är hissen? Annars måste man gå in och mäta i k-ritningar och leta upp den här handlingen. Då kan man bara, där är en halvmeters frischakt. Om det räcker det.

Brukar du komma överens att alla detaljer har en halvmeter frischakt så att du vet det?

Oftast gör mätteknikerna en frischakt på grejerna. Det kan också bli miss ibland om det är yttervarvet på en hus krön. Det kan vara en frischakt med en förstärkningsvägg i mitten. Så kan han ha missat att det är en frischakt. Men man brukar alltid dubbelkolla med k-ritningarna. Det är inte lätt att få med allting på vissa typer av byggnader som kräver rätt mycket förstärkningar i grunden.

Det låter som att du är van att titta på ritningarna. Har du ritningarna som maskinist på att du har tillgång till ritningarna eller är det bara modellen som kör efter den?

Nej, jag vill gärna ha ut ritningsområdet också. Dels får vi en färdig blick hur det ska se ut när det är färdigt och dels k-ritningar för ibland så kan det vara att man missar en del på en hel byggnad att just det här skulle vara en förstärkning. Och så kan man lätt referera hur mycket frischakt vi har. Behövs det mer frischakt? Så man blir lite nördig att man vill in och dubbelkolla i traditionella pappersritningarna för att man vet att systemet är rätt. Modellen stämmer.

Du låter som en exemplarisk grävmaskinister.

Nej, men annars hinner man ju för långt.

Och så blir det ju ditt problem i slutändan.

Ja och sen begär det en tråkig dialog med utsättaren att när du byggt modellen fel, det är mycket att tänka på.

Tycker du att det är någonting, att du har synpunkter på modellen? Nu kanske du bara har samma utsättare att jobba med så det kanske...

Ja jag har ju det som man har ju skapat en, det är en kompisnivå nu alltså. Så då har man väldigt lätt så jag ringer han en gång i veckan och frågar och bollar lite fram och tillbaka. Ibland kan jag fråga varför är det så och då förklarar han att jag kan inte bygga det på det sätt i modellen för då blir det ett glapp i din maskin. Då kan du höja den på ett annat ställe så då måste du bygga på detta sättet. Då får man lättare dialog och kunskap att när jag ska göra liknande moment på nästa projekt så har jag det redan med mig att då kör jag på denna modellen när vi gör denna uppgiften.

Då låter det som att dialogen där är ett vinnande koncept.

Det är det bästa att förstå hur de tänker, hur deras synsätt ska leda till inmätningar. För då kan man underlätta och få en lättare med maskiner och en inmätning kan man justera och ändra och mäta in på ett annat sätt. Det är väldigt enkelt, det är svårt när man väl har fyllt igen rörgruppen och ledningen ligger två meter ner. Då är det lättare att göra den ändringen som maskinist än att mätteknikern har två timmar framför sig vid datorn och ska försöka reda ut. Vad är det han har mätt in här?

Två timmar eller två dagar.

Ja, precis.

Det låter som du mäter in din rör eller rörgrupp.

Jag mäter in lite för mycket tycker han nästan ibland, men han uppskattar det. Jag tycker det är bättre att mätta in lite för mycket än för lite.

Hur lägger du upp det med kodning och grejer?

Vi har faktiskt en fusklapp som de har gjort. Alla koder är till och med exempel på lite vad de uppskattar att man gör mätpunkter till dem.

Rent praktiskt, mäter du på hjässan då? Blir det sen att mätteknikern får sänka linjen?

Ja, då får han lägga om till vattengång sen.

Hur ser det ut på resten av firman? Upplever du som att det är många som mäter in? Jag vet inte hur stor kontakt med andra maskinister du har. Jag pratade tidigare med Johan. Han sa att det är många i branschen som inte mäter in, alltså grannmaskinister. Har du någon...

Då upplever jag att många anser att där modellen visar att ledningen ska ligga, att de följer modellen fullt ut, så behöver man inte mäta in. För den ligger ju där den är ritad. Då bör man inte sätta mätpunkter. Men det är mycket lättare att ha med sig mätpunkter. Många skippar ju typ el i rätt vanligt, att de skippar belysningen till fundament. Vanlig gatubelysning, det är inte så noga att den är inne. Det är inte så farligt att gräva av den i framtiden.

Visst är det synd att det är det standard sättet. Det är bara 2,30 så det är inget farligt.

Nej. Det har varit lite så nu att vi var två maskiner på ett projekt och den ena maskinen åkte vidare så fick jag ju två anläggare. Så den andra anläggaren som gick med den andra maskinen, han tittade lite konstigt på mig när jag sa att vi får mäta in detta. Nej det brukar vi inte göra så här. Nu gör vi, nu är det jag som ska hålla i detta.

Det här är rätt maskinist. Men hur, om man nu känner ett litet inre motstånd mot att mäta, vad är fördelarna? Hur kom du in? Började du mäta in direkt när du fick maskinsystemet eller vad var det som gjorde att du började mäta in?

Det var utsättaren lite som började klaga att du inte mäter in så mycket. Men det var lite jag tänkte som kanske andra gör. I början lägger man där ledningarna är ritade så är det klart. Men sen blir det ju att är du på ett projekt som varar länge och det är alltid att jag missar ett projekt att man får gräva ner någonting extra. Så har jag då mina inmätningar så kan jag ju hämta på en ledning och göra en gren och gå vidare. Eller om vi har haft el rakt över så ska vi ner med ledningar. Just det, här har vi elen. Nu får vi ta det lugnt här.

Ja, exakt, det underlättar ju ditt jobb sen på samma jobb.

Jag underlättar ju mitt eget men tack vare mina inmätningar.

Jag tänker just det med beställaren. I slutet ska någon förvalta det och om 10 år så kommer du komma tillbaka.

Ja, de jag kör till ska lämna ett underlag med att alla ledningar är nere och de ligger här. Det gynnar alla att veta var det är.

Om man tänker sig funktioner i, jag antar du kör ett MOBA-system, hur mycket av funktionerna tycker du använder? Är du nyfiken och kollar?

Jag har ingen aning hur mycket jag har lyckats utforska. Där på två och ett halvt år tycker jag att jag utökar och använder det mer och mer. Dels lösningar ibland när man saknar någonting inom en del, så kan man ändå lösa det innan, man behöver inte ens ringa utsättaren och be om en ändring, utan man kan jobba med systemet och jobba runt för att få fram det man saknar.

Har du något exempel på det?

Det saknade, det var olika golvhöjder på ett projekt, det var typ ett teknikrum och sen efter det så var det något soprum och det var olika höjder men utsättaren hade dragit samma höjd som alla lägenheter. Så då får man ju räkna och se och referera till var man är på byggnaden. Och många hade då sagt inte, så kanske de hade sagt det här stämmer inte. Här ska vi ha den höjden för det säger pappersritningen. Och leda har inte man själv upptäckt att detta stämde inte. Men det är ju bara att räkna minus i offseten, sen är man ju nere på rätt.

Så du behöver inte stanna för att mätaren ska göra det dagen senare och så blir det döttid bara för att... Det är ju bara ett hjälpmedel egentligen för att...

Ja det är ju en referens, det går att arbeta på jättemånga sätt. Man behöver ju ofta, i vissa lägen räkna med bara en höjd. Och sen jobbar det på...

Ja du vet vart, vilken höjd du ligger på.

Och det är där man då ska själv kolla på kanske då k-ritningar och sånt. För då har man det lite i bakhuvudet när man ser utepå på skit.

Jag tror det tänket är, att har man grävt utan någon hjälpmedel, mer traditionellt och vanligt att mäta och titta på ritningar då har man ju med sig det att det spelar ingen roll om maskinmodellen visar rätt eller fel. Det ska ju vara rätt men man kan använda sin...

Man har ju det lite att det är den höjden, det säger ritningen. Och är det då att man ser på GPSen att den höjden får jag inte i maskin? Då får vi ju ändra det för pappersritningen, det är ju den som gäller, det är en bygghandling.

En funktion som han pratar om är att man kan bygga, jag vet inte vad den heter men att man kan bygga som baslinje och normalsektion-funktioner, att man kan typ, jag vet Leica kallar det för väghalver. Är det någon funktion som du har testat?

Det här har jag inte gjort så mycket med väg.

Nej för det är i princip att du kan, jag kanske klipper bort där men alltså det är i princip att man kan ha en linje, visar du antingen teoretisk från utsättaren eller så mäter du in en linje så kan du, då kallar man det för normalsektion, då kan du säga att 5 meter 2 procent lutning och sen kan du lägga en 1 på 1 slänt typ 1 meter, alltså så du skulle kunna bygga som en, vi säger om du har en färdig platta och så mäter du in bägge ändarna så skulle du kunna bygga lutande plan och ett dike eller vad, alltså du säger liksom att den ska vara ett visst mått, så det kunde man göra i maskinen, där sa han att det var lite en av de mer avancerade funktionerna. Men för jag tänker att det är det man igen många gånger gör i kontorsprogramvaran, alltså du utgår ifrån en linje och så beskriver du ytan 2 procent 10 meter brett. Det skulle ju kunna vara en uppställningsplan mot ett dike och det kan du göra i maskinen då. Men det är inget du har testat ännu.

Nej jag har inte provat, jag har gjort någon typ en plan och yta eller något lite enklare med fall på ett håll, alltså mellan två brunnar som man gjort manuellt själv.

Hur gör man det i det här systemet, blir det att man mäter?

Då mäter du utloppet på den första brunnen och sen kör du till nästa och sen skapar du en yta. Då kan du själv bestämma bredden på den modellen, om du vill ha den två meter bred så kan du bara gräva däremellan. Jag har kört mer det enkla.

Så du bygger yta, kan du göra lite hjälp?

Ja, och ibland på vissa projekt så mindre servicehus som är på lägenhetsförråd och sophus, då brukar inte utsättaren ta med den betongplattan. Det är en liten grej så då går ju kanske färdig markhöjd lutar rakt igenom denna. Det stämmer inte när man skruvar den plattan man håller GPS. Då får man kanske skapa en plushöjd där med verktygen som finns i GPSen.

Jag tänker lite där med kommunikationen mellan utsättaren. Hur har ni kommit fram till hur ni namnger saker, en viss standard. Till exempel färdig yta, terrass.

Det blir lite bättre ibland. Jag trixar lite med namnen mellan engelska och svenska så då blir man lite förvirrad. Men om man har så när skapat en bra relation och förståelse för hur han tänker så är det lätt att ringa.

Vad gillar du att se, vi tar en betong eller en grund då, en gång till som exempel. Vad gillar du ha i maskinen? Räcker det med nytt eller vill du ha k-ritningen som är en bakgrund?

Jag vill gärna ha k-ritningen, jag vill ha så mycket. Jag vill nästan ha innerväggar och nästan inredningen också i lägenheten ibland. Men jag vill gärna ha för mycket, jag vill heller kunna släcka ner om det blir för mycket. För många vill inte ha så mycket, men jag är mer att... Ju mer desto bättre.

Det låter ju bra. Har du fått någon gång en IFC-fil? För arkitekterna exporterar ju ofta ut ett format som heter IFC och då har du verkligen handfat eller innerväggar.

Någon gång har jag fått det på något projekt.

Visst sa de det att man kan lägga in de filen. Ofta kan man då... Det är inte alla projekt som man ens får dem, men på många större projekt framför allt är de projade i full 3D. Då har de ju egentligen objekt, då kan du klicka på en dörr så står det 9x21. Kanske ett sånt filter där man kanske är bort, men det finns ju potential att få väldigt mycket.

Något projekt har jag sett i bakgrunden, men det är ju beroende på hur det underlaget är gjort från början.

För där är det en fördel, man gräver inte efter den men då får man ju den här förståelsen. Jag vet FMT Mark om du har hört talas om dem. Han är inte överallt, han är ju Göteborgstrakten. Vi hade ett avsnitt ett år sen, men han är ju väldigt långt framme. Han jobbar mycket med visualisering och använder alla avancerade funktioner. Det är ju en entreprenör som är väldigt liksom, han heter ju Fredriks marktjänst innan, nu är det framtidens marktjänst. Men han pratar just om det där att ha, om du har i IFC-modellen eller huset i din Grammaskin modell, så ser du att här är ingångarna. Även om du inte har en modell på en trädgård, som en privatperson eller lite mindre jobb, så har du kanske ingen fullprojektering på marken. Då är det kanske bara grunden. Då kan du ändå se att man måste komma till dörrarna och kan fylla med en gång här. Man får ju den här förståelsen.

Ja man får en helt annan överblick.

Hur det ser ut när det är färdigt.

Likaså en villa och då vet du var varmvattenberedaren ska vara och elskåp. Då kan du lättare dra elen annars kanske det är bara så elen ska vara här men då kan du flytta den lite eller det är den vägen som gäller. För här har de då projat att här ska varmvattenbreda och inkommande vatten och allt sånt här. Då kan man hamna mycket mer rätt. Så det ser snyggare ut när det väl kommer upp genom betongplattan och det stämmer där det ska vara.

IFC-filer eller själva husmodellen. Men det är intressant att höra att du hellre att du släcker.

Ja, det är heller för mycket information än för lite. Så du kan göra ett bättre jobb med för mycket information men du kan inte göra ett bra jobb med för lite information. Då får du göra vad du tror.

Hur är de modellerna eller det underlaget du har? Tittar du på dem någon gång eller annat på ett annat sätt än i maskinen? Kan man titta på modellerna eller informationen? Nu vet jag inte vad det heter, Xsite Manage?

Xsite Manage kan man ju, men de använder en FTPS-urval där jag kör nu. Så då bara hämtar jag filerna. Så då kan jag inte gå in och titta.

Utan det i maskinen du tittar på?

Det var i maskinen och sen brukar jag ha med mig pappersritningen och så brukar jag sitta och gå igenom, leta och kolla, översikt om jag tycker att modellen stämmer eller utseendet på modellen gör att jag kan referera till att det säljer jag inte ut på pappersritningen.

För jag har tänkt mycket på det. För jag gör modell, alltså jag projar och så gör modeller. Jag har varit mätekniker innan då. Men vissa program kan man exportera ut modellerna till en webbtjänst. Jag använder Autodesk och Civil 3D heter den. Då kan man dela modellen och då får man den. I en länk kan man vrida på den i webbläsaren och då kan man göra snitt på den. Typ flytta ett plan så att man ser. Det har jag mer och mer övergått till vissa entreprenörer att bara ha det som leverans. Ofta vill de ha en pdf för att kunna se vad det är som finns i maskinen. Men har de en tredje modell så kan de se att ha den ansluten mot vägen där. Då har man den mer till hjälp att man kan se den inte bara i maskinen. Det var bara en tanke jag fick. Det var därför jag frågade. Hur kom det sig att ni valde MOBA?

Vi har ju like i stort sett på resten av Maskinparken. Men support och lite sönder har blivit sämre. Ju mer likade har blivit sen övergången från Skånelaser. Då tycker man att har man så många system så måste support fungera eftermarknad om det är någonting. Men om det blir sämre och sämre då får man börja titta på något annat. MOBA verkar ju bra, vi hade en maskin som sägs ha fått sånt installerat. Så betydde det dags att jag ändra körning. Jag körde mycket asfaltjustering så då hade jag inte det här system. När det var dags så sa jag att jag vill bara ha det ska fungera och chefen vet att när det krånglar ska jag kunna ringa någon. För jag är inte så tekniskt intresserad men jag kan ändå navigera och skjuta det utan problem. Det är intresset där liten men när det krånglar så blir jag lite irriterad. Det kan vara min egen mobiltelefon, när den krånglar hänger den löst.

Då vill man nästan bara kasta den. Då blev det Moba och det har fungerat jättebra. Supporten med fjärrstyrning och allting har varit väldigt suveränt. Det är få gånger som det har krånglat. Då har jag bytt dator är det men det var kretskortet som var något millimeterglapp någonstans i någon lödning eller vad nåt. Så ibland när det rörde sig så tappade jag GPSen. Det är i stort sett det det har vatt. Det är en tillverkningsgrej, det kan hända vem som helst.

Om man tänker kvalitet eller den datan du får, om man tänker kalibreringar och så, hur jobbar du med det för att veta att systemet visar rätt?

Jag brukar när jag utsätter, han finns i närheten och han kanske har satt upp till totalstationen. Nu har vi lyx att, nu har vi två projekt, har de precis bredvid varandra så har han varit där och gjort, satt upp till totalstationen så brukar det bli att han kan inte komma in om. Så kollar vi, om jag sätter den punkten så kollar han, jag har ungefär samma.

Brukar du göra det relativt ofta då?

Ja, i alla fall minst kanske ett par gånger på samma projekt. När han ändå är ute och ändå ställer upp med en totalt station så är det inte fel att dubbelkolla hur ligger jag nu? Är det något som har ändrat sig? Annars vet man ju inte förrän. Förrän det egentligen är för sent.

Jag vet, det är väl en rutin, jag vet inte, jag brukar göra som fixpunkt, en höjdpunkt.

Ja, höjdpunkten det är ju stort sett det. De andra axlarna är inte ofta.

De är ju inte lika kinkiga.

Nej, men det är inte fel att dubbelkolla dem också. Just att vi börjar innan profiler och allting är uppe, så det är rätt bra om vi inte står med ett stuprör in i husgrunden.

Hur noga upplever du, om du drar upp stuprören utanför till grunden, hur noga upplever du att du hamnar med hjälp av utsättningen av skopa?

Det är under fem centimeter, det kan vara kanske två centimeter fel. Sen är det ju noga modellen är gjord för ibland så drar de bara till sträck att här ska stupröret vara. Hade man haft kanske en cirkel i änden på sträcket. Så hade du det.

Du bara siktar liksom mot?

Ja, siktar på änden på sträcket. Har man dragit det lite för nära husgrunden så ber det kloss in till husgrunden. Så där har man inte, då får man hellre skippa och följa sträcket utan hålla skopan på husgrunden. Så plussa på en fem centimeter på skäret där så får röret vara där istället.

Om man nu går över till rörsystem där, hur gillar du att modellen ska se ut där när du gräver för VA eller olika rör? Om vi säger att du ska få ut din vattengång av brunnar. Gillar du ha ytor eller 3D-linjer eller hur?

Ja, nu har jag gått över till 3D-linjer och det uppskattar jag nästan mer för annars när man hade modell så när man kom till brunnen så slutade modellen precis innan brunnen och det hade ingen referens när man ska gräva brunnen hjälp, djupet för att få ner det till sandgång och detta. Då är det bättre att ha en 3D-linje för då har du ändå om du är utanför linjen så är det fortfarande höjden med dig.

Brukar du få en DXF med linjer eller vet du hur de brukar komma in?

Nej, så här passar på den. Så mycket kan inte jag om det. Så länge det funkar är jag nöjd.

Då är det 3D-linje, i princip trycker du på en linje så får du, så följer den och då kan du flytta dig sidled också.

Om inte ledningen kan ligga där kanske, även om den är ritad från början så kanske det är svårare att ha den på det sätt. 3D-linje är ett underbart att man kan flytta den 3-4 meter i sidled.

Brunnens läge, hur funkar den? Är det i änden på linjen då?

Då har man ju den som gräver schaktet. Det blir ändå fri schakt när man sätter brunnen.

brunnsläget ser du mer som en planritning, att här i 2D är det en ring, eller här är brunnen.

Oftast är det en ring och sträckan går in och så tar man mitten på ringen.

Och höjden kommer från själva linjen då?

Ja. Sen är brunnen på storlek på bron och dimension på ledning, så ibland får du flytta brunnen tvär som den inte kan vara, i och med att sträckan går i mitt. Och utgångarna på brunnarna, det blir lite annorlunda när det är kanske en tusenbrun. Då får det komma lite fel i förhållande till ringen, för att ledningen kanske ska stämma om det är en fem hundra ledning.

Hur gör du med schakt eller släntarna till schakten? Det tar du egentligen bara på frihand, det som funkar för markförhållanden.

Ja, precis.

Det har jag märkt, det är lite olika. Nu jobbar jag inte så mycket med det längre men fler och fler vill ha linjer. Det är ju enklare för mättäckningen i alla fall också. För ofta finns linjerna redan, förhoppningsvis från projektören. Då behöver man ju oftast knappt göra något.

Nej, det spar ju tid i att bygga modeller. Hur brett ska jag göra modellen? Ska den vara meter bred? Ska den vara två meter bred? Man lägger kanske både spill och dagvatten bredvid varandra då kan det lättare hoppa emellan med.

Använder du punkter någonting?

Gräva efter punkter eller mellan? Nej, det har jag inte behövt så mycket.

Ja, det var ju lite tekniska frågor. Vad får du upp för spontana tankar? Eller har du någon story där det inte har funkat? Vad blir jobbigt för dig i ditt arbete?

Jobbigt när man upptäcker eller när beställaren lägger till någon extra grej. Vi gjorde en parkering på en skola och fall på ett håll. Och 600 dagvattenbron i hörnan på hela parkeringen skulle ta allt vatten. Sen kom de ju på att personalen kan inte ska gå över hela parkeringen. För man kan ju bli påkörd eller allt kan hända. Men vi gör en liten gång utanför parkeringen så kan de gå där. Men då till och med en rad parkeringar för att få plats med den här gången. Då hamnar den här dagvattenbron på utsidan av gången. Gången skulle vara 10 cm höger med kantsten då. Så sa jag till hur vi gör det här med brunnen. Nu hamnar den på utsidan av parkeringen. Då får vattnet stiga 10 cm och rinna över gången och ner igen. Men då ber du att skicka den tillbaka till han som ritar modellerna. Men han gjorde det enkelt, han klickade bara i datorn och flyttade den här brunnen innanför kantstenen. Sen var problemet löst, så fick vi en ny ritning i pappersformat.

Nu är brunnen på insidan som den ska vara. Men i min modell är den fortfarande utanför och då måste jag flytta, gräva ner och flytta hela den här stora brunnen och alla ledningar som anslutna. Men det var väldigt enkelt för han att lösa problemet. Men jag fick typ en veckas jobb på grund av detta.

De skulle fråga vad är monterat redan?

Ja, går detta genomför kan jag flytta brunnen till innanför men redigera då ritningen på datorn, som jag sa, det är typ fyra klick sedan var han färdig. Så det kändes lite som att du löser inte problemet. Det var en annan grej, jag byggde gången utanför ändå. Men det är en sån grej att han vet ju inte hur det ser ut i verkligheten när även om projektet nästan var färdigt. Men han löste ju sitt problem när han får det på sitt bord. Att ny gångbron måste vara på insidan. Ja då flyttar han ju den.

Har du någon gång som maskinist pratat med projektören?

Nej, så långt har jag inte kommit än. Jag vet inte om de vågar.

Nej, jag tror inte. Har en projektör nån gång ringt en grävmaskinist? Det vet jag inte. Men i det här problemet så låter det ju så att det är där på något sätt när jag beställer... Man lyfter ett problem om projektören ska göra någonting. Så på något sätt borde ju den tanken dyka upp. Vad är byggt, vad blir praktiskt genomfört. För han skulle kunna rita flera olika grejer. Hade han vetat att brunnen redan sitter kanske han inte hade gjort det.

Nej, jag kan ju tycka att man kan komma ut till arbetsplatsen. Nu är ju det företaget på samma ort. Så det är ju två kilometer körning för han att komma ut och titta. Så det är underligt att i många lägen har en dialog för framtida projekt. Alltså för att han ska se det i verkligheten. Hur blir det nu när jag ritar detta? För annars blir det lite sämre stämning emellan egentligen. För en annan tänker hur kan jag rita så här? Detta funkar inte i verkligheten. Man kan inte ha fall genom en sandlåda. För då fastnar vattnet i sandlådan från asfalten. Så bär det ju gyttja med tiden. Så det är sådana grejer att man gärna vill hjälpa och förklara. Att man inte kan rita det på detta sättet. Tänk på detta.

Det låter ju som ett genomgående tema där. Både med mätteknik eller projektör. Dialog till verkligheten så kopplat till det var man faktiskt.

Jag är väldigt beroende av han som ritar och projekterar. För han ska inte jag jobba ju. Jag kan inte bara be han att jag fixar detta själv. För jag kan inte själv rita det. Så jag måste ju ändå ha en kompisdialog med den. När man kanske utsätter måste man se om man in är längs med väggar. Det fungerar inte GPSen för då missar man i satelliterna. Då är det totalt sken och som gäller får man be han vackert komma ut och sätta ut lite. Då kan man inte vara ovän med en sådan. Sen vill jag gärna ha förståelse för deras jobb, hur de har det för då kan jag lättare. Och så till mitt eget jobb. Jag blir bättre som maskinist när jag vet hur andras uppgifter eller hur dom jobbar.

Kloka ord. Det låter som att egentligen alla måste förstå ett led åt bägge håll. Vad hände före mig och vad hände efter mig. Då blir ju ens eget jobb.

Det andra stycken är att man har utväxlat sig inte. Gräva det kan man ju men man måste ändå ha helheten i sitt jobb, yrkesmässigt. Ingen annan kan bli bättre om man inte får feedback. Får nog en effektivare. GPSen spar jättemycket bränsle och allting och logistik. Man måste tänka på hela den biten. En bättre modell och bättre projektering från början spar diesel och tid för mig.

I en optimal värld, säger jag att det är en lite enklare projekt. I stora projekt är det svårt att påverka för det är så många intressenter. Det är ju projektörernas värde, men vissa är mindre, det är maskinhallen, uppställningsyta och så. Hur skulle du, jag bara tänker för min egen del, jag ritar rätt så många sådana projekt, hur skulle du som grävmaskinist vilja vara med i det tänket? För ofta har man, vi säger om du har varit på plats, du har ju ingen tanke att det här skulle vara bra eller det här skulle vara dåligt. Hur skulle man kunna göra att grävmaskinisten får vara med och ge input till modellerna eller till projekteringen?

Ja, det kan ju vara rätt roligt att visa hur man tänker när man ser en ren yta. Att luta yta naturligt på ett håll så kan man försöka få ledningen om man kan, om man säger nu en maskinhall, som kanske ska stå någonstans där det inte är något dagvattensystem, utan man leder allting mot en lågpunkt och inte jobbar emot naturen riktigt. För det spar ju tid och så får ledningen luta på ett håll och marken lutar samtidigt på det hållet så blir det aldrig jättedjupa schakt eller något sånt där. Lite lättare kan man hitta massbalans när man ska göra plan yta på själva maskinhallen. Man kan ändra att flytta lite och tänka lite hur ser naturen ut.

En yta kan man ju få av avvattning på olika sätt. Det är väldigt enkelt att rita ett kuvertfall, men visst är det jobbigare att utföra ett kuvertfall än en plan lutande yta.

En plan yta är för att dra för när vi lägger krut och tid på att göra kuvertfall, det är viss tidskrävande men det är bra. Men sen kommer vår kära asfalterare som tycker det är jättejobbigt och då gör de oftast raka drag ändå. Ibland känns det som att man gör ytorna lite mer avancerade än vad de behöver vara. För där har man inte kunskap än hur asfalterarna tänker. För då har jag också märkt att de bara tittar, är det fallet i brunnen, då ska det dit. Sen lägger de vad de inte riktigt har samma tänkt så.

De får lägga mycket justeramassor så blir de glada. Visst är det så, jag har också upplevt det, att asfaltgubbarna justerar upp kuvertfallet till något annat fall. De kan nästan ändra på rätt så kraftigt.

Precis. När jag har varit med på ett sånt projekt, det var en parkering till en fastighet, företagsfastighet. Där var ju kuvertfall på alla håll och höll på långt ut på kvällen för att hinna färdigt med detta och rita upp linjerna med regndaler. Allting gjorde det, det var ju jättelyxigt till dem. Så kom jag dagen efter på kvällen och skulle titta och se hur det var. Då var det två drag från byggnaden ut för det stämde med brunnslinjen. Och ett motdrag utifrån gatan å sånt. Då har de ritat upp ett avancerat kuvertfall som egentligen kunde vara ett enkelt fall från huset ut till brunnarna och ett motveck. Så det var tre dagar med asfaltsläggaren, sen var de färdiga. Så de tänker mycket enklare. Så kan man hålla det enkelt tror jag nu att det är...

För det är ju ofta, det skulle man ju haft att prata med några asfaltsläggare. Det hade ju varit intressant. Men det är ju på samma tema, man förstår vilka kommer efter den. Hur jobbar de liksom? Det är ju skillnad på asfaltsläggaren, om de kan lägga fulla breda drag och då blir ju det billigare.

Ja, det har jag också förstått, när jag körde lite asfaltsjustering innan GPS där, då var jag ju frågade lite, alltså bredd och vilka föredrar ni? Har du en läggare som kanske är två meter som minst och fyra meter som bredast, då får man försöka hitta, om man kan placera brunnar eller om man kommer på en VA-lapp. Kan man bredda den lite om halva gatan ska läggas om? Kan jag skära den inte viss bredd eller skära detta? Så blir det lättare för dem. Så det återigen att man har en kommunikation med de som kan vara innan eller efter.

Ja, så läggaren har ju en fast bredd.

De har ju olika vad de kan justera. De kan ju sätta på extra manuella breddar med för att ändå bredda.

Ja, men just det här minimimåttet är väl enklast.

Det är enkla kronor på vilka maskin de är. Det har jag nu med mig. Så jag har fått ett GPS när jag är på projektet. Man vet att en mindre läggare är minimum 2 meter. Då kan man ju se att brunnarna hamnar för långt in. De kan inte lägga detta med en läggare, utan då kan man redan se till innan vi är framme vid asfalten, att här måste de lägga manuellt. Det är rätt lång sträck, kan vi inte flytta ut brunnarna?

Ja, jag har aldrig tänkt på det. Om jag förstår rätt så har man ett hus och planfall ut. Istället för att lägga brunnarna en meter från kantstenen, ett litet motveck så att man har dem två meter ifrån. Oftast går det ju när man projjar så har man ju nästan helt fri då.

Så är det en större asfaltsyta som ska göras, så är det inte fel att veta lite. Då kan man ta kontakt med en asfaltbas eller en arbetsledare som kan kolla på hur det är innan man har den dialogen när slutprodukten ska på.

Intressant. Då har vi fått in asfaltgubbarna där också.

Ja vi har ju tagit med många nu.

Gött. Eftersom vi sitter i MOBA-tältet så får du ju nog säga något skäck och slutsats om MOBA också. Du sa ju lite innan, men varför tycker du att man ska välja MOBA?

MOBA är en väldigt användarvänlig, uppbyggd maskinstörningssystem tycker jag. Som själv, bara hoppat in och började köra så har jag aldrig känt att det är krångligt. Och andra jag visat det för har också tyckt att det var enkelt som kör kanske andra märken eller har inte haft med att göra och inte känner vilken uppförsbacke detta kommer att bli om jag skulle börja köra med det. Och sedan supporten, man får jättebra feedback och tips. Om man själv kan ändra så kan man ge tillbaka till sina utsättare att kan du ändra och göra bakomgrundsfiler istället för modell på varje grej. Så spar det datorn så jobbar systemet fortare.

Det är gott. Tack för att du ville vara med.

Ja, det är trevligt. Tack så mycket.

Då har jag kommit till ett mättekniskt häls. Vad heter du och vad gör ni för någonting?

Ja, mitt namn är Per Nilsson. Jag bor i Örebro och jag driver och äger Nilsson Drones AB. Det är företag inriktad på allting som har med drönarteknik egentligen. Både byggnation och design av drönare och även utföra flyguppdrag i olika konstellationer.

Nu ser ni inte det här när ni lyssnar, men här är en väldigt spännande egenbyggd drönare ser det ut som. Det är ingen DJI.

Nej, vi har lite små DJI-maskiner också, men inget som vi använder i skarpt uppdrag, utan vi bygger och designar våra egna maskiner utifrån vilken kamera vi ska använda och typ av uppdrag som ska flygas.

Varför då?

Vi gör det för att vi gillar den här tanken att kunna uppgradera och byta ut komponenter när det kommer ny utveckling på nya kameror, batterier, styrsystem, motor och sånt. Utvecklingen i den här branschen går extremt fort. Och att då köpa en färdigbyggd maskin där allting är integrerat gör att du kan inte uppgradera en enda detalj.

Nej, det är ju väldigt sant. Vad blir fördelarna med det här? Jag ser ju här att det är någon form av systemkamera eller större kamera som sitter på den här drönaren. Vad blir fördelen med det då?

Vi flyger ju sen några år tillbaka med Sony A7R-kamera. Det är fullformats stora spegellösa kameror. Dels har du en större sensor och väldigt bra optik finns tillgängligt i de här kamerorna också. När man kör med ett uppdrag och ska mappa ett område så kan du gå upp högre i höjd när du har större sensor och få med mer material och höjdskillnaden på ett bättre sätt.

Man täcker ju större yta och du får ju samma upplösning fast mycket bredare, eller hur man nu förklarar för en som inte håller på med fotografier.

Exakt, vid en given upplösning på marken kan du gå upp högre i höjd. Då får du dels större täckning på marken, vilket gör att det går fortare att flyga en större yta. Men det viktigaste är att du får med höjden. Om du har objektbyggnader som har väldigt olika höjd mot marknivå, så får du bättre mätresultat på ytor med olika höjd.

Ja, och det blir någonting du nämnde där innan, att det blir om skärpan blir...

Ja, du får alltså ett större skärpedjup mot marken om du flyger på högre höjd.

Vad blir det för praktiska effekter om man nu tänker, antagligen har ni testat det och märkt att det blir stor skillnad eller?

Ja, vi flyger ju sällan under 80 meter. Vi ligger mellan 80 och 120 meter på de flesta jobb vi gör.

Vad får man för den här pixeltätheten i marken? Kallar du det för GSD eller?

GSD, ja det beror ju på vilken typ av optik, alltså fördelen med våra kameror också är att vi kan välja exakt den fokuslängd vi vill ha. Men om du tänker att vi kör med en extrem vid vinkel, som en 18mm, som vi flyger ofta med, så får vi ändå en GSD på 3,5 cm från 120 meter.

Och det blir väl att varje pixel blir 3,5 cm, det är det motsvarar då.

Exakt.

Det är ju väldigt bra, jag försöker bara referera till ett ortofoto när man zoomar in, 110er brukar jag titta på. Då vet man hur många pixlar ungefär det täcker. Då låter det bli väldigt skarpt fortfarande för nästan alla syften.

Ja, det räcker från flesta syften. Vi kan ju gå ner lite i höjd och byta till en längre brännvidd. Så har jag möjlighet att göra jobb med GSD under 1 cm utan problem.

Hur jag bara tänker på det här vertikala ytor, och vi ser när man använder det. Jag har blivit mer och mer projektering. Ofta blir det någon form av drönarflygning i botten där. Då är det problemet med... Ofta är man inte ute efter färdig golv eller i alla fall dörrnivå eller något liknande. Alltså vid fasader så blir det väldigt fort fult i flygningar. Hur gör ni där för att täcka liksom?

Ja, det stämmer. Det är ju alltid problem med vertikala ytor. Både på byggnader, buskage och liknande. Det har man ju återigen fördel av att man har en större kamera så man kan alltså använda en mindre brännvidd, mer av vid vinkel. För då kommer du få bildmaterial som ligger mer i vinkel även när du fotar rakt vertikalt nedåt. Men vi brukar faktiskt ha som standard att vi riktar allt i kameran 5-10 grader framåt. Så vi ska få med mer av vertikalyta.

Ja, då får man med roten på byggnaden utan problem då.

Ja, exakt.

Jag hörde här med någon som pratar om att få bra upplösning på tak eller att det blir exakt data. Hur har du någon tanke kring det, att få takhöjden rätt? Upplever ni att ni har problem med det någon gång?

Nej, det blir inte det problemet. Om du har en byggnad som är så pass hög som 40-50 meter, om vi ändå ligger och flyger på 120 meter så har vi fortfarande riktigt bra och exakt skärpa både på taket och på marken nedanför.

Hur är det rent bara tekniska stacken där? Hur processar ni molnen? Vilka mjukvaror använder ni? Vad är slutprodukterna som ni brukar leverera?

Det är min kollega Magnus som sköter all mjukvara, som både hanterar mjukvaran till själva drönaren och även bildhantering då och han kör Pix4D.

När du säger det, då har ni ju delat upp det antagligen, då är det liksom flygningen, så tror du det är dit? Jag bara märker som en trend att man kallar det för mätningsteknik, men det finns ju jättemånga sub eller småområden, och det blir nästan specialistområden, varje enskilt delområde. Man kan ju flyga drönare och man har med att flyga drönare, men vad blir din specialistkunskap när du flyger drönare? När du inte processar dem? Hur tänker du? Vad är fördelen när du bara kan koncentrera dig på flygningen?

Om vi har större uppdrag, då brukar vi faktiskt åka ut två stycken. Då är jag koncentrerad bara på själva flygningen, att ta hand om den och minus ta hand om all bildhantering och sådant. Och även byter flygrutter i maskinerna. Jag har då hand om batterier, radioutrustning och sådant och själva spakandet. För jag har 42 års erfarenhet av radio-styrt flyg sen min ungdom, så jag har kört radio-styrt i rätt många år och många timmar.

Häftigt. Om man ändå pratar lite mer om bildhantering, eller rättare sagt, hur får man bra bilder? Jag har fått ortofoton av alla möjliga kvaliteter. Vissa är väldigt skuggigt eller mörkt. Hur gör man för att det blir en bra bild?

Starta det är ju att välja en bra dag utan skarp sol.

Molnigt, typ.

Det ska vara ljust men inte solsken. Solskenet skapar skuggor och kontraster. Det är ju inte bra i en vanlig bild och det är ännu sämre när du ska köra en kartering så här. Det blir enklare att få till ett jämnare struktur och utseende på ett ortofoto om det är molnigt när du flyger. Gör en väldigt noggrann bra inställning på kameran. Vi ställer ju in allting manuellt i våra kameror.

Gör ni någon form av bildbehandling? Eller är det bilden som tas, är den som processas? Anledningen till att jag frågar är att jag följer en som jobbar i England, Barry Bastnett på LinkedIn. Han håller på mycket med fotogrammetri, men då inte med drönare utan från mark, liksom han med systemkamera. Men han skriver rätt mycket artiklar om att de processar bilderna för att liksom mildra, liksom lyfta fram från skuggade områden. Så är det någonting som ni har arbetat med. Jag är bara nyfiken eftersom ni är lite mer specialister.

Vi har aldrig behövt gjort någon såna korrigeringar på bilderna innan vi lägger in dem i programmet. Utan vi lägger lite tid och sen kamerorna vi har, Sony A7, de har ju hyfsat stort sådant här dynamiskt omfång och kan alltså exponera ljust och mörkt samma bild på ett bra sätt. Så det är vi har aldrig trixat med en bild så innan vi bildbehandlar.

Det är ju sant att man flyger drönare när det är ljust ut. Jag vet för han fotar mycket tunnlar och på järnväg och sånt. Han har ju skrivit, jag har haft en intervju, inte spelat in det men har pratat lite med honom. Han sa att fördelen mot skanning med kamera är ju att kameror är så otroligt ljuskänsliga att du kan vara nästan i totalt mörk, inte riktigt, men nästan. Och då kan man få fram ett punktmoln, någonting att inspektera under dåliga förhållanden. Men då kan man jobba lite med att lyfta skuggorna eftersom datat finns i råformatet. Det var bara en sådan tanke. Jag kollar på en film här om punktmoln, men det står fastighetsfoto, flygfoto. Vad finns det för andra grejer än rent det här mätningstekniska punktmoln som ni gör då?

All form av besiktning och inspektion av byggnader eller konstruktioner som gör. Sen har jag faktiskt även harkat in på vanligt fastighetsfoto också från stativ eller handhållen kamera. Och där ingår även drönarfotografering också som ett helt koncept. Det är ju att fotografera främst industrifastigheter som ska säljas eller hyras ut. Vill man alltså ha standardiserade bilder från luften och vanliga exteriörbilder och interiörbilder då, efter ett koncept.

Jaja, då gör ni hela paketet då.

Ja, exakt.

När det är besiktningssyfte då, vad är saker man inte tänker på i allmänhet? Vad flyger man på ett annorlunda sätt eller hur tänker man lite annorlunda då när man tar bilder för besiktningar?

Där flyger man ju oftast manuellt vid ett besiktningsjobb för då kunden har ju ofta specifika krav, vilka detaljer om man ska exempelvis besikta ett tak på ett hus. Då finns det ju krav eller önskemål från kunden att de vill ha specifika bilder på områden som man vet kan vara skadade på ett tak.

Ja det är ju sant.

Ja, så att det är att köra autonomt, det kan man visst göra men det är... Vi litar på att vi är duktiga piloter helt enkelt. Att flyga manuellt där.

Använder ni er av andra typer av filter? Jag bara tänker det finns väl värmekänsliga, eller av värmefilter eller IR eller vad det heter. Är det någonting som ni har varit inne på?

Jag har faktiskt inte halkat in någonting på värmekamera eller IR-kamera som det heter. Det är vanliga, traditionella kameror som vi jobbar med bara.

Är det något annat som du vill lyfta fram?

Det jag vill lyfta fram inom den här branschen specifikt, när man flyger med drönare, det är ju att det är för det första att det är för låga krav från myndigheter på att praktiskt visa att man kan flyga med drönare. Speciellt när man kommer upp på tyngre maskiner så borde det finnas att du ska göra någon slags uppflygning för en kontrollant. Du kan alltså idag ta ett sånt här drönarkörkort på Transportstyrelsens hemsida. Det klarar alla av, du har 24 timmar på dig och du kan ha så facit på en till dator bara så alla fixar det. Sen kan du alltså flyga drönare upp till 25 kilo.

En cementsäck.

Och ingen vet om du är duktig pilot. Och ingen vet om du har erfarenhet. Jag tycker inte att det är helt okej alltså. För de allra flesta som flyger drönare, de är ju inte piloter alltså. De klarar ju av att flyga drönare så länge allting funkar. Skulle GPSen fallera exempelvis då är det väldigt många som kraschar. Alla som jobbar inom det här, eller bara som har det som hobby också, borde ha någon slags maskin där man kan stänga av GPSen och träna på att flyga utan fullt stöd. Så du verkligen får parera förvindar och så själv.

Det är sant. Vad tänker du kring, för det måste det väl finnas att vara varannan och väl dröna det här i landet. Många såklart mätfirmor har börjat flyga med det och funkar allt bra, så är det ju i princip att skicka upp den och så trycker du på en knapp så processas det. Men just inom flygningen och säkerhet då, vad tänker du är saker som är bra att tänka på eller saker som inte följs i regelverket? Vad ser du runt omkring, du som är mer insyltad i det?

Det viktigaste är att man lägger lite tid på att inte bara flyga uppdrag, utan mellan uppdragen kanske man ska åka ut på någon fotbollsplan när en åker och träna och flyga, alltså manuell styrning. Runt hinder, över, under saker, alltså träna manuell flygning så att du kan ta hem maskinen den dagen som GPSen inte funkar. Det är alltså tekniska små underverk, visst. Men all teknik kan fallera en dag.

Du som flyger så många timmar, hur ofta händer det eller hör du talas om att det fallerat? Man måste manuellt ingripa, hur upplever du det?

Det är ju extremt ovanligt, absolut. Men det hindrar inte att man bör ha lite flygträning som pilot.

Ja, du flyger i luften och nedkommer det av sig själv.

Ja, exakt.

Vad bra, men om man nu tänker göra tjänster, vilket geografiskt område har ni för, har ni en liten pitch? Vad erbjuder ni för tjänster? Vad är er målgrupp och så vidare?

Vi erbjuder ju all slags fotografering, både från stativmark och även från drönare, och besiktning, inspektioner och 3D-skanning med flygfotogrammetri. Geografiskt område är ju inom Sverige helt enkelt.

Ja, ni kör rikstäckande. Jag tänker bara att många flyger i små uppdrag, men när börjar det bli lönt? Vad har ni för stor fördel av att ha en så stor drönare och flyga högt? Hur stora ytor är effektivt fortfarande med drönare jämfört med att ha helikopter eller flygplan?

Med en sån här stor maskin med de här kamerorna kan vi täcka väldigt stora ytor innan det blir lönsamt med helikopter.

Bara så att man får lite känsla, kilometer?

Ja, det är flera kvadratkilometer säkert. Vi har inte gjort några riktiga beräkningar på det här, men vi kan ju alltså skanna av jättestora områden med de här maskinerna.

Jag ser ju här på en bildskärm, det är en vägsträcka, hur stor kan den här vara? Det är kanske en kilometer lång punktmoln eller?

Nej, den där är ungefär 25 hektar, den är 500 meter i fyrkant.

Okej, hur lång tid tar det ungefär att flyga för dig?

Den där gjorde jag på, den där har jag kört av sin syskon, cross grid har kört den åt två olika riktningar. Det där tog fyra flygningar bara. Varje flygning var bara 11 minuter, så det är alltså 44 minuter i luften så är det klart.

Ja, och det är en väldigt detaljrik modell här.

Det är GSD på 21 millimeter bara.

Vad har ni för kontaktuppgifter eller hur kontaktar man er? Vad är er hemsida? Vart hittar man er?

Hemsidan är ju nilssonrohns.se då och info att som e-mejladress. Jag finns såklart på LinkedIn också under Per Nilsson.

Perfekt, tack för att vi fick lyssna lite på drönare.

Tackar.

Två intervjuer som man kunde lära sig mycket av, bägge två men någonting jag fastnar för är kring det Ola sa, det var det jag har, det jag tänker varför jag gillar utförande och produktionsfasen väldigt är för att det är där det kommer till sin spets. På något sätt att allting som man gjort innan, beställarens önskemål och projekteringen och även mätningen, det beskriver ju någonting som sedan faktiskt ska utföras. Alla roller har ju sin specialitet eller funktion men att på något sätt komma till sin spets i grävmaskinen. Allting med marken, hur det ska bli. Det är där maskinstyrningsmodellen och all mäthjälp egentligen är till hjälp för grävmaskinisten att utföra det som ska göras. Därför tyckte jag att det var så uppfriskande att höra Ola när han pratar om att man måste ju kolla på ritningar också.

Det är verkligheten på något sätt som ska bli bra. Sen hur modellen visar det är en annan sak. Att ha huvudet med sig i allting man gör. Att inte blint stirra på sin DWG eller blint stirra på sin utsättningsfil om man nu tar det till mättekniken. Att inte bara blint gå på det man hör, utan gör man någonting så måste man tänka vad händer före mig och vad händer efter mig. Och också ta till sig av det. Sen var det väl det här med vilken typ av information man ska ha i maskinen. Det finns ju lite olika skolor om det såklart. Men det viktiga är väl att prata med maskinisten. Att inte bara göra en fil och skicka över den, utan prata med dem om vilken information behövs, vilka begränsningar finns det. Vi pratar om fri schakt, eller hur man gör terrängmodellerna, eller hur man gör ytorna, eller hur man gör ledningsgravar och så vidare. Kodlistor, allting.

Det här är egentligen kommunikation. Pratar man med maskinisten så kommer man att komma fram till något bra. Men det var en väldigt uppfriskande diskussion där i alla fall. Och sen även att tänka hela vägen ut. Som Ola sa till exempel att vi pratade där i slutet om asfalteringen. Vad har det med mig att göra som mätare? Asfalteringen kanske inte man kan förvänta sig att veta. Men som mätare märker ju du. Du är ju det första som kanske ska översätta grejerna ut i verkligheten. Då kan man ju tillföra ett otroligt värde där genom att se. Kommer det här fungera? Kommer det här fungera i praktiken för de som ska bygga det? Eller ska man redan där flagga för att det här kommer inte att funka? För det är väl så att misstag, ju tidigare de upptäcks, desto enklare är det att rätta till dem. Och de bästa misstagen är ju de som inte ens utförs då.

Kan man redan i tidigt ske det, säger jag, att den här modellen eller projekteringen, den stämmer inte överens med verkligheten. Det är projekt med en grundkarta eller det är inte baserat på en inmätning eller höjden är fel eller vad som helst. Det är ju där man visar att man har huvudet med sig då. Ja, det var kanske inte omedelbart för alla mätare där, men jag tror principerna som fanns där det Ola pratade om, att ha huvudet med sig, där har vi att lära oss av allihopa. Sen om Per Nilsson där, otroligt engagerad drönarpilot där. Det är väl också på det här temat att, som jag pratat om att det blir en specialiserad bransch. Alla kan ju köpa en drönare idag men, ska alla flyga drönare? Det är ju som att man, om man är snickare, kan man vara finsnickare och formsnickare samtidigt. Man har olika specialiteter och man hör ju det på Per att det är en hel vetenskap att flyga drönare.

Att faktiskt flyga dem och hålla på med optiken och kamerateknik så att, så att de har ju delat ut, själva flygningen med han och hans kollega då som gör processandet. Och sen är det ju någon som tar vid, därifrån men bara det jag alltid tänkte, det är drönapilotens ansvar att göra hela den biten från flygplanering till färdigt punktmoln. Det har de delat upp i två steg eftersom de blir specialister på det. Så det var, jag har inte så mycket mer vettigt att säga om det, men jag tyckte det var en intressant observation och att den här just specialiseringen som sker överallt då. Men otrolig härlig person och prata med Per och engagerade är sånt vi behöver i branschen. Det är ju mätare generellt engagerade personer som bryr sig om det vi håller på med. Det var det om den här intervjun och några tankar som jag hade kring Entreprenad Live.

Så tack för att ni tog er tid att lyssna. Uppskattar det och dela gärna med er av till någon som ni tror skulle uppskatta det här. Länkar till Per Nilsson och till Ola och Mjölkalånga Entreprenad finns i avsnittsbeskrivningen. Tack och ha det bra!