015: Digitizelt & Moba Entreprenad live 22 – del 1

Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden, den här gången från Entreprenad Live. Det var på Ring Knutstorp där i mitten på september. Jag var där tre dagar och jag har spelat in mycket material, så det kommer komma fler avsnitt där. Mässor är ju väldigt roliga, och det är roligt att träffa nytt folk och mycket folk. Entreprenad Live tycker jag är så rolig för att man får träffa användarna av mätdata och prata med dem. Anläggningen ligger mig väldigt varmt om hjärtat eftersom jag jobbat som anläggare, arbetsledare, lärt mig CAD på grund av det och mätning också. Sådana här skarvar mellan utförande och supportfunktioner som mät är tycker jag är otroligt intressanta. Förra året gjorde jag lite intervjuer om grävsystem, maskinkontroll eller maskinstyrningssystem.

Men också så såg jag att det är väldigt många som säljer GPS. Det är nog ett tema som det blev lite i de här intervjuerna. Jag var ute efter hur jobbar entreprenörerna med maskinkontroll, maskinstyrning, med digital modellering med GPS: er och vilka tankar det fanns. Lite dittan och dattan. Jag tänker att det blir lite som liveavsnitt. Jag gick runt mellan tälten och det är väl det som i den ordningen det kommer att presenteras här i också i podden. Så, här kommer dag ett avsnitt ett av ett Entreprenad Live. Då står jag med på Entreprenad Live på Digitize It. Vilka har vi här då?

Jonas Andersson, vd för Digitize It Nordic AB.

Valle Jacklin, mätningschef Digitize It Nordic AB.

Okej, så vad gör ni då? Vad är er grej?

Spännande. Vart är ni belägna geografiskt och hur många är ni anställda?

Vi finns i Halmstad. Vi jobbar både med anställda och underentreprenörer. Vi är sju anställda i Digitize It. När vi blåser upp oss fullt med alla mättekniker vi hyr in så är vi uppemot 25.

Okej, så ni har mättekniker som ni hyr in då eller?

Ja vi har mättekniker. Vi har drönaroperatörer som jobbar över hela landet i princip. Vi tar jobb över hela Sverige som det är nu. Det mesta avlägsna vi har haft hittills, som var skarpt var väl i Ramsele, om jag inte minns fel. Ja, Sundsvall har vi haft någonting i och sen vi har ganska mycket jobb i södra Sverige i vår närhet. Men i och med nätverken, vi arbetar både med mätare och drönaroperatörer så behöver vi oftast aldrig åka någonstans. Vi själva är ju belägna i Halmstad, det är ju där vi sitter och gör jobbet så att säga, men vi behöver ju inte vara på arbetsplatserna.

Vad är själva idén här? Jag fick ju en liten introduktion här i bakgrunden, just uppdelningen kanske ni har gjort som inte så många har gjort, att man är både i fält och på kontor, att man gör en uppdelning där.

Det stämmer, det var det vi delade upp oss. All fältarbete, fältmätning som utförs av mättekniker är ute. De mäter i praktiken i fält på heltid och CAD-personal som ritar och jobbar med filer och maskinmodeller sitter inne på kontoret och gör det. Uppdelningen är ganska logisk egentligen. En fullt utrustad mättekniker, det är ungefär en miljon i kostnad för att han ska ha sina prylar. Ska vi stoppa in honom på ett skrivbord i tre dagar för att göra en maskinmodell så har vi utrustning från en miljon. Tittar vi med det som en maskinentreprenör, det är samma sak som om vi skulle ställa hjulgrävaren hemma på gården i tre dagar. Det är ingen entreprenör som mår jättebra av att göra. Men vi kan väl gladeligen ställa en mättekniker hemma i tre dagar fast att sitta och knappa på datorn. Så har vi gjort tvärtom så att mätteknikerna och mätingenjörerna jobbar ut i fält med den mätning som ska genomföras i fält. CAD-tekniker sitter inne vid sina datorer och knappar och pillar med modeller och ritningar. Samtidigt får vi också fenomenet att CAD-personalen, de som jobbar i CAD, de blir urduktiga på sina programvaror, de kan sin programvara, de snurrar de här modellerna.

Jag själv jobbar i fält väldigt mycket. Jag kommer in och tittar för CAD-programmen när de snurrar modeller på sina skärmar, det är trolleri, jag fattar inte ett skit om hur de får ihop det där. Det blir samma hebreiska om jag tar med mig en CAD-tekniker ut på en mätning. Jag börjar prata om vinklar, trianglar och grejer, om hur vi mäter med prismor och taper. Då står de som fågelholkar jämt och fattar absolut ingenting. Så att vi har ett koncept som vi tror håller och det fungerar. Det var som Jonas sa tidigare här. Vi har mättekniker och mätingenjörer som jobbar åt oss som konsulter ifrån Ystad i söder, Kiruna i norr i princip. Man har blivit fullt med allt kontakter vi har. Så är vi uppe i 25-30 mättekniker och mätingenjörer. Vi har CAD-gängen även där på distansen det skulle behövas. Det är samma sak med drönarinmätningarna. Vi behöver egentligen göra en fysisk flygning och sen så för man över materialet till oss så kan vi hantera det. Så vi har ju drönaroperatörer och piloter i princip över hela landet med våra samarbetspartners.

Vilka blir målkunderna då eller vilka jobbar ni med emot? Är det bara med entreprenörssidan eller har ni mätkonsulterna som projekterar? Hur är uppdelningen där eller målet?

Mål har vi egentligen inte sagt vilka kunder vi ska ha. Vad vi har som är väldigt vanligt är maskinföretag med mellan 10 och 50 maskiner som inte vill arbeta med digitaliseringen själva. Då gör vi ju allt arbete åt dem. Vi har ju kunder som har bett oss åka ut och titta på maskiner rent fysiskt för de har ingen aning om vad som sitter på det. De har köpt sitt system för att någon av de stora beställarna har sagt att ni ska ha grävsystem. Sen hamnar de på egna jobb och det är väl det som var vår grundidé från början att man ska kunna använda grävsystemet även i småjobb. Typ husgrunder och sådant där. Det måste inte vara en motorvägsbygge för att man ska nytta av maskinstyrningen. Det har väl de flesta kommit på idag. På det sättet vi arbetar så vi gör det effektivt, det blir effektivare. Vi vrider in alla ritningar och lägger på rätt ställe. Vi har ibland fått så dåliga underlag som ett mobilfoto på en skiss. Vi har alltså gjort ritningar utifrån det också. Det behövs inte så mycket för att det ska bli bra.

Ibland som sagt drönarmätningar, om man har nytta av det ibland inte. Så vi levererar ju hela tjänsten. Vi vill ju att digitaliseringen ska bli tillgänglig för alla, även de minsta bolagen. Vi har ju vår minsta kund som är en maskinägare, där har vi ju ett gäng sådana vi hjälper också. Men vi jobbar även åt stora byggföretag. Och då ofta initialt som mätföretag då. Men då har vi ju lyckats sälja in våra tjänster ibland, att vi gör både maskinstyrning och volymberäkningar, och massbalansberäkningar. Och vi går ju även på konsultsidan. Vi jobbar på konsulter med, med projekteringsmätningar. Och sen ofta relationshandlingar då i slutändan.

Har ni hört från entreprenörer, de kanske har jobbat med andra, med ett konsultföretag eller liknande tidigare. Men alltså vilka fördelar har ni hört så, vad de tycker, jobba med då?

Generellt sett, det vi oftast hör, det är snabbheten och smidigheten. Och vi får det egentligen via deras entreprenörer då, som använder filerna i sina maskiner. Just att vi ligger, en CAD-avdelning som finns hela tiden tillgänglig för dem. De ligger online i systemen, där man kan gå in och ändra i ritningar, där man kan justera. De har ändrat en sträckning på ett rör eller en kabel, eller något annat fysiskt på plats. Så mäter maskinisten in några punkter så ringer han upp CAD-arna. Kan du gå in i mitt system och fixa det här? Vi har flyttat det här röret ett antal meter i sidled där man har buntat ihop rör. Innan han har lagt på luren så har CAD-arna varit inne och klickat ihop det här. Det bara flimrar till i skärmen så har han en ny modell. Eller han har förändrat den förändringen i modellen. Så det är just att vi har CAD-arna inne. Det blir ju en spin-off-effekt att de är tillgängliga också. Att de finns för maskinisterna, de finns även för beställarna och kan svara på frågor om de behöver en snabb volym på någon specifika yta.

Vi har ett ganska stort mätjobb, eller ett stort projekt rättare sagt, här nere i Skåne faktiskt. Projektet består av en bit över 500 markritningar. Modellerna är en mardröm. Men det är samma där. Vi plockar fram datorn blixtsnabbt, det är ju med att vi har CAD-arna sitter inne hela tiden. Att de finns på plats. Det är inte en mättekniker som står ut i skogen och ska svara i ett samtal med en annan kund helt plötsligt. Den delen är vi ganska stolta över, må jag säga.

Jag bara tänker, ni får ju många modeller och ritningar från alla möjliga håll. Vad tycker ni om nivån på branschen? Det blir ju från projektörerna egentligen, de som producerar underlag. Vad ligger de bästa? Hur levererar de? Hur ligger de sämsta? Och vanliga frustrationer?

Vanliga frustrationer, invridning och höjdmätning är väl det första jag skulle vilja säga. Det är ju alltid en debatt med det här med invridning. Jag har faktiskt haft det uppe på mät-kartdagarna, man tar deras fördrag om det. Det är varför man inte samlar att alla kan gå efter samma invridningar, utan att varenda entreprenör ska vrida in sina retningar själv. Det kan ju bygga på en spin-off-effekt, att någon vrider lite fel på ett eller en lite på ett annat och så har du toleransen i maskinsystemen. Så vi har diskuterat det här ganska mycket med kvaliteten på det. Sedan, vi är ju vana vid det nu. Vi lägger väldigt mycket tid på vrida in ritningar och höjdsätta dem för det är oftast det. Ja, man får två-D och den som har retat har ofta ingen aning om att det här ska användas. Det maskinstyrning, det springer vi ofta på. Och sen på många stora bygger så vill man ju egentligen att allting ligger rätt, till exempel den skola vi hade för nyligen de ville ha in varenda bänk och papperskoja och cykelställe och allting ska ligga på rätt ställe.

Så att de slipper utsättningen helt och det är ju då det blir väldigt ekonomiskt. Sen är väl vår fördel att vi kommer från branschen i princip alla som jobbar med det här utan CAD-specialisterna, vi har två nöjer som inte är från branschen. Men de har en otrolig kunskap i CAD-specialister istället. Samlat så ger jag det här att vi är väldigt duktiga på att göra enkla retningar, som innehåller just bara det man behöver och inte mer. Och i och med att vi ofta har kontakt direkt med maskinisten så får maskinisten retningarna som han vill ha dem. Han pratar direkt med den som gör CAD-specialisterna och det är vi nog ganska unika med att de kan få det precis som de vill. Och det vet jag att många kunder har uppskattat jättemycket med oss. Så det här är perfekt, ni gör precis som jag vill ha det.

Vad tror ni om standard? Har ni försökt standardisera eller blir det att varje maskinist, jag tänker lite så att man lär sig nästan det. Alla lär sig på sitt sätt, jag gillar att jobba såhär. Och så anpassar man efter det och det är väl bra, då blir de glada. Har ni tänkt att såhär föreslå vi att vi döper det, jag kallar för färdig yta F4 och befintlig mark och så där. Har ni ett sådant system?

Ja eftersom vi har många kunder som överlåter hela digitaliseringen åt oss, som jag nämnde tidigare, att åka ut och titta på maskinen, vi vet inte ens vad vi har. Då gör vi förslag. De maskinisterna får givetvis vara med och påverka, men givetvis har vi ett eget system som vi följer. Det är färdig yta, det behöver inte vara mer komplicerat än så. Ofta rensar vi över, för får vi från konstruktörer och arkitekter, så är det hiskligt mycket lager och det blir komplicerat i grävsystemen. Så vi rensar ofta ut och packar ihop och gör det logiskt för en maskinist.

Just det med invridning, vad tycker ni är en bra sätt att kvalitetssäkra det? Att det inte blir det där. Gör man fel där så kostar det mycket i slutändan. Där kommer ju konsultförsäkringen att få täcka vissa grejer. Allmänna punkter, vad har ni för rutiner för att göra så att det inte blir fel?

När det är en riktig och noggrann invridning så gör vi det själva med totalstation mot polygonpunkter självklart. Det är ju enda sättet att veta att man verkligen har rätt på det. Ibland är det ju komplicerat att få det rätt. Men det är en väldigt, väldigt viktig del. Den måste ju göras rätt.

Jag bara tänker, ofta får man ju någon markritning som har koordinater och så har resten inte koordinater. Hur ser man till att allt underlag får den invridningen? Okej, vi tar ett praktiskt exempel. För ofta kan vi säga att om man får markritning så har man kanske i huset, i alla fall lite större bygget. Ofta markritaren har ju koordinater, men så kanske de inte använt rätt storlek på byggnaden. De har någon gammal äldre variant på huslivet och så får man k-ritningarna och så matchar de inte riktigt. Det diffar 10 cm åt något håll. Det man ofta går att funka, det gör man bara att vrida in mot mitten eller ta den åsida, det här blir bra. Men skulle det bli debatt där, så tänker jag att det här är ofta lite löst ute. Vad skulle ni gjort i en sådan situation?

Vi har varit utför den situationen många gånger. Ofta på ritningarna ser det hiskligt mycket streck och man vet ju inte riktigt vilken som är husliv och vilken som är vadå. Det har vi faktiskt ringt och kontrollerat de gångerna med den som har ritat, för det står ju i princip alltid på ritningen. De brukar inte vara lätta att få svara tag på och de brukar inte tycka att det är jätteroligt att svara på det. Men de gångerna det har varit så har vi gjort. Om vi inte har kunnat mäta ut i verkligheten och säga att någonting, för ofta finns det ju grejer med på ritningen som finns på riktigt, men det är ju egentligen där alla oklarheter kommer in dessutom. För är den ritad helt rätt eller inte?

Ritar på en grundkarta, så förlänger man fasaden, det är aldrig rätt. Hur ser programstrukturen ut? Vilka program använder ni? Hur hanterar ni filer? Hur delar man filer med maskinisten? Hur ser de, kan de titta på modellerna? Hur tänker ni kring det?

Ja, där har vi flera olika lösningar. Vi använder i grund och botten på att på fotogrammet 3 så är det Pix4D vi använder. Och vi har även en egen plattform där drönaroperatörer kan gå in och lägga in sina egna foto mot betalning per foto, istället för att abonnemang får sina egna 3D-modeller.

Är det egenutvecklade eller har ni? Ja, spännande.

Det är en egenutvecklad men vi använder Pix4D engine till att driva den så att säga. Sen använder vi ju TopoCad som CAD och de är ju väldigt duktiga på att hantera punktmolnen och hantera, ja de har ett bra sätt att arbeta, vi trivs bra ihop med dem och har haft mycket möte och träffa och debatter med TopoCad genom åren. Vi har kommit fram till väldigt bra lösningar. Men nu tappar jag på att man lättar.

TopoCad och så har ni er molntjänst, har ni sådant bekymmer, jag tycker det är smidigt att man kan få låta maskinisten eller kunden se själva terrängmodellen eller den. Hur delar man det på ett smidigt sätt? För de har ju oftast inte programmen då, om man skickar en land-xml till dem så vad ska vi göra med den?

Det går att se genom vår plattform också. Det går att få inloggningar där. Nu är det inte jättemånga som har velat göra det, utan vi har kört dem till systemen och sen tittar de där. Där är pyttelite kvar innan den här släpps helt öppet live. Vi jobbar med den i en demo-version än så länge. Men där finns möjligheter att använda både punktmoln, man ser sina CAD-fil och allting dyker upp i den. Så där är CAD-visare.

Intressant, vad har man för mer? Har du några tankar?

Ja, på fältsidan så använder vi Magnet Field som fältprogramvara. Vilket? Magnet Field. Det är programvara som tillhör Sokkias instrument.

Ni kör med Sokkias grejer då eller?

Våra egna instrument är Sokkias grejer rakt igenom. Sedan vad våra underkonsulter då använder sin egen utrustning i, om de har Leica eller vad de har för utrustning, det är upp till de själva. Vi styr egentligen bara vilket format vi vill ha in datan i. Samma när vi flyger så använder vi själva Pix4D Capture, men det är ingenting som säger att våra underpiloter måste använda Pix4D Capture, utan vi efterfrågar en viss data, en viss standard på den, så att den är i format och kvalitet. Sen i övrigt så får de ju använda den programvaran som de är mest bekväma med. Det är en produkt vi köper in av dem eller de levererar till oss, där vi egentligen bara gör en täckningsspecifikation och säger att vi ser klar av X, Y och Z. Sen om det är Pix4D Capture eller DJI Mapping eller vad du har använt, det är upp till dig själv. Men som sagt, egna instrument, då har vi uteslutande Sokkias på dukter.

Där när du lite tänker på punktmoln och så, hur, jag tycker det är ett bekymmer att vektorisera punktmoln. Ofta har du flyg här och så vill du, fördelen med när du mäter längs en vägkant är att du får den polylinjen eller en 3D polylinje som du får höjder och som du kan använda som brytlinje sen. Flygningen får ju jättemycket data, all data finns ju där men du kan ju inte använda det på sådär omedelbart. Hur gör ni där för att ta ut den datan om man behöver den, till exempel befintlig asfaltskant och liknande som man ska ansluta till terrängmodellen?

Det använder vi faktiskt Pix4D Survey.

Nu kör vi med den?

Vi kör med Pix4D fullt ut. Den asfaltskant som du nämnde är inte perfekt. Vägmarkeringar funkar den helt hundra, den är alldeles utmärkt. Så det kräver lite handpåläggning efteråt. Men de säger ju själv att de jobbar på att utveckla den. De brukar bli bättre och bättre för varje uppdatering. Det är ju ändå ett relativt nytt program. Men överlag är vi nöjda med det, men visst det kräver lite till. Det gör det.

Blir det lite så att om man nu är där med drönar, att man mäter in kantlinjerna, för så har jag sagt när jag ville ha ett underlag för projektering, att även om de flyger med drönar, att man inte kan mäta in de här anslutande kanterna och mäta in den kantstenen, för då slipper man hålla pilla med det.

Så gör vi ofta, givetvis. Vi har en policy i företaget att vi alltid använder markkontrollpunkter oavsett om det behövs eller ej. Vi flyger med många RTK-drönare, givetvis, för vi har även drönar som inte har det. Men då finns det ändå ett mätinstrument som om något slag på plats, i alla fall en GNSS förstår vi det sämsta vi mäter med. Och då är det såg som så väljer vi att ta lite befintliga punkter för att störa ritningen efter.

Om man nu börjar prata lite om kvalitet, jag tycker det är jätteintressant hur man kontrollerar, hur man ser till att man får bra kvalitet. Men som ett, vi säger drönarflygande då, med markpunkter, hur gör ni där? Har ni också kontrollprofiler? Hur kollar ni själva modellen sen att den är bra?

Vi lägger in både markkontrollpunkter och vanliga kontrollpunkter självklart. Då övermäter vi bak mot kontrollpunkterna som är lagda. Det betyder att vi lägger inte in dem som en GCP, utan de bara finns där. Sedan mäter man ju dem efteråt.

Vi är på gång med ett men vi är inte där än.

Nej, jag bara frågar. Där är det jätteintressant, för de krav ställer ju att man kontrollerar en markmodell. Det finns en leverans som heter kontroll om markmodell. Då hänvisar man till en SIS som finns. Det finns två SISar som styr mätningen. Det finns en 43-an och en 44-an som jag kallar dem eller de kallar dem. 43-an har ju typ hur etablerar man totalstation, hur kontrollerar man GPS. Det är traditionellt. Sen finns 44-an för just hur man jobbar med markmodeller. Där är det lite definierat hur många, de kallar det för kontrollprofiler. Typ att man mäter linjer. Förenklat är det 20 meter långa linjer som man mäter en meter emellan. Man gör ett antal då och då finns det en formel. Om en markmodell har berg, skog, grus, asfalt så ska man ha ett antal profiler på varje markslag och så finns det en liten enkel formel baserat på hur stor modellen är. Då ska man ha det antalet och sen då använder man ju dem på det sättet att när man har terrängmodellen så kör man ju de linjerna med en z-diff på varje och så får man en avrapportering och så ska den hålla sig inom vissa tolerans.

Då får man både kolla både medelavvikelser, standardavvikelser och max och min var. Det är ju lika enkelt att göra, men det är väldigt få som överhuvudtaget, jag pratar med dem och bara känner de till. Men den är en jättebra resurs och är enkel att fatta. Men det är konstigt att det inte är så här man gör med drönare, för det är ett väldigt vanligt bekymmer.

Ja, när vi är på gång med den upphandlingen där som sagt, så lär vi ju stöka på den. Men som sagt, vi har bara använt kontrollpunkter tidigare.

Om man tänker så, fel som bli vid drönarflygningar, har du vanliga missar eller så? Vad som händer, vad måste man vara uppmärksam på?

Saker som har hänt, lite för dimmigt väder har vi varit med om. Att modellen inte fungerade, vi hade en linn som blev skit i en landning en gång. Det är väl det vanligaste, överlappningen brukar ju stämma eftersom de flög autonomt, så brukar vi hamna att överlappningen dog. Annars är det väl inte så mycket som brukar gå fel. Givetvis när vi började, men det är många år sedan nu, då var det mycket som blev fel.

Det kan ju lätt bli fel, jag kan berätta en kort story. Vi flyger över en bergtäkt, eller vi, då när jag jobbar på TRIG i alla fall, så flög vi över en bergtäkt en gång i månaden, så sprängde de vidare den. Då hade GCP är uppe på runtom. Om man inte mäter in GCP nere i bergtäkten, så blir det väldigt lätt att man får jättebra värden uppe på kanten. Men där nere så bågnar modellen. Även om man tänker att det funkar det förra gången med de här GCP. Ibland om man inte har tillgänglig GCP, särskilt när det är stora höjdskillnader, för tak eller bottnar och så, kan det bli banan och det ser man inte på modellen om man inte har någonting att kontrollera emot.

Nej det är sant, GSdn får inte skilja för mycket, givetvis. Vi har väl inte gjort något med så enorma höjdskillnader där man har jobbat på det viset. Och vi har i dagsläget inget projekt där vi har fasta GCP'er. Men det har vi planer på en del projekt som vi gör, men det handlar oftast om återvinning och volymbräkning. De gångerna att det är det enda man gör då. Men det är ju samma som en bergtäkt i och för sig, det är ju samma system man använder.

Det var fascinerande att flyga, för där har vi flygit tre år eller så på samma ställe, inte riktigt varje månad, men när man laddar in alla punktmolnen så kan man se att man har kört med samma drönare, samma GCP'er, men det är plus minus, alltså 15 centimeter. Och det är liksom nästan som årstid, jag vet inte, det är värt att fundera på, man funderar på kvalitén. Men om man, okej nu har vi pratat en hel del om, om man vill ha kontakt med er, med nyfiken på lite mer, hur ni jobbar eller vad vi får hjälp av er, hur tar man kontakt med det? Och om man gör en kort pitch, varför ska man använda sig av Digitize It?

Ja, därför att vi kommer från branschen, vi kan förstå vad branschen vill ha när det handlar om maskinstyrning. Vi har ett enkelt arbetssätt, korta beslutsvägar. Det bästa sättet är att kolla på hemsidan, Digitize It. no, där finns beskrivet rätt mycket väl vad vi arbetar med. Där finns kontaktformer, lärde sig utom, där står telefonnummer.

Något annat ni tänker på eller vill skicka med som tankar till podden eller till lyssnarna?

Det är ju den moderna tiden, hemsidorna är väl så igår enligt våra yngre lyssnare. Vi hänvisar till de sociala medierna, vi finns både på Facebook och LinkedIn, det är bara sök efter Digitized, hittar ni oss där. Vi försöker uppdatera när vi är ute och där finns lite bilder från verkligheten.

Tack så mycket för intervjun. Okej, då har jag kommit fram till MOBA:s tält här. Jag ska ha möjlighet att göra en liten intervju med dem. Vem är du och vem är MOBA?

Jag heter Johan Sjöqvist. Hyfsat nyanställd här på MOBA, jag har jobbat här i ett år. Men jag har jobbat med maskinstyrning i 16 år. Maskinstyrning och mätning. Jag är en utbildad lantmeteringenjör, men jag fastnade aldrig för den juridiska biten, utan det var mätbiten som var mitt gebit. Jag började jobba på Skanska i Göteborg för 16 år sedan. Jag har varit där i fem år. Det var då jag kom i kontakt med maskinstyrning första gången. Sedan har jag varit 11 år på Leica Geosystems. Jag hoppade på det här tåget för ett år sedan ungefär.

Okej, så du har sett lite andra, sett verkligheten?

Ja, jag har jobbat både som aktiv utsättare och senare åren support åt utsättare, mycket.

Vad roligt. Om man tänker sig, om man bara tar innan vi kanske pratar om MOBA, om du har jobbat i supporten, du har ju sett det ena och det andra då. Hur tycker du att kunskapsnivån ligger med maskinstyrning? Att använda det, vad man skulle kunna använda det till?

Det är en risk för att göra sig ovän med många på marknaden, men den är ganska låg. Jag tror överlag att många utsättare som håller på med maskinstyrning är bortskämda. På vilket sätt? Alla håller på med fjärrsupport på någon mån idag, så man behöver inte lösa så mycket bekymmer, inte problem men frågetecken som kommer upp, utan det är väldigt rätt att ringa. Det kan man väl säga är grunden. Sen tycker jag att man kan använda maskinstyrning till mycket mer än vad man gör idag, framförallt mäta in.

Ja, för det är många mätare som måste ha kunnat göra det i de flesta systemen i länge.

Det har gått sedan jag började arbeta med maskinstyrning, men det är väldigt få som använder det.

Vad tror du är anledningen?

Det underlättar ju.

Det är mycket. De flesta märken som jag har jobbat med kan ju hantera kodlistor. Det underlättar också arbetet mycket. Så inmätning tycker jag att man måste kunna använda mycket mer än vad man gör idag.

Om man kör med MOBA, hur lär man sig? Och så är man maskinist. Okej, jag kan inte. Hur lär jag mig att mäta in? Hur lär jag mig att tänka kodlistor? Alltså, principen? Det är ju ändå lite att … ?

Jag tycker som gammal utsättare att kodning är det viktigaste som finns. För man vet ju inte vad det är man har mätt.

Få punkter överallt, samma fil, ingen kodning, ingenting. Ja, men det är alla stickor. Det går inte att göra något med det.

Om man inte mäter det själv så vet man inte själv vad det är om man inte kodat det.

Om man inte redigerade en halvtimme senare eller samma eftermiddag.

Hur man ska lära sig det, det tycker jag att vår mjukvara är ganska intuitiv på det sättet. Nu kan ni göra lite av mätning men det händer de grejerna som man tycker borde hända när man trycker på en viss knapp. Men såklart måste man få en guide på något sätt. Dels håller vi på lite med utbildningsfilmer, tycker vi är ett bra medium, men så finns det vår fjärrsupport som kan göra en första guide hur man kommer igång. Sen är det ganska självförklarande.

Det nyfiken är om ni har utbildningar som maskinisten kan gå eller inget.

Vi har inte någon direkt klassrumsutbildning så, för de tror vi lite grann har spelat ut sin roll. Jag har hållit väldigt mycket sådana genom åren som vi kallade GPS-körkort, och det är fullt tryck på anmälningar, men så kommer man på i sista sekunder att vi kommer inte för vi har en viktig körning. Utan det är mer en utbildning on demand om det finns någonting som heter så. Då är det väl att vi får preparera filmer med det som vi vet att kunderna efterfrågar, så får man gå in och titta på dem när man kan.

Ja, jag tror det är framtidens melodi helt klart.

Det finns ju mycket, de flesta hemsidor som jag är inne och tittar på har FAQ, och jag tror inte det är så många som läser dem, men alla stöttar på samma bekymmer. Så där finns det mycket svar. Filmer är mycket bättre än text.

Så är det ju att anläggningsbranschen ADHD-nivån och dyslexinivån måste vara högre än riksdagens.

Ja, jag kallar det kan-själv-nivån. Alla tror att de kan bäst själv, men det finns ju inga dumma frågor.

Nej men text, så är det ju text, det är jobbigt. Om man inte är vana att se hur man gör, vilka knappar trycker man på.

Det kan ju hända lite med mjukvaran så att det har kommit en uppdatering, så att översättningen på knappen är annorlunda än vad det står i guiden. Så det är såklart lättare att titta på rörigt material.

Men om man mobar då som, vad kallar vi maskinstyrning, maskinkontroll, vad är tekniska termer?

Ja det är ju, det är ju båda grejerna vi håller på med egentligen. Det blir ju mer och mer maskinstyrning, att vi faktiskt styr, med automatik då. Men maskinkontroll är det väl egentligen.

Man har liksom branschuttryck, maskinkontroll. Hur ser systemet ut? Vi hade ju ett avsnitt förra året om det, men det finns ju lyssnare som inte har lyssnat på det. Bara lite introduktion, kanske Moba, hur ser systemet ut? Själva tjänsten?

Hur ser systemet ut rent hårdvarumässigt med sensorer och sånt där?

Men sen så använder vi ju vår mjukvara Lanova även i våra rovrar. Och det tycker jag, det ser jag stora fördelen med den roverlösningen som vi har, att det är samma mjukvara. Den är inte lik, utan det är samma.

Så här, du förklarade det bra hur man, ja vi har inte så bra koll på hårdvaran på maskinstyrningen, men det är sant, allting som rör sig måste du mäta och kommunicera. Alltså rent tekniskt, om man bara lite för, hur vet den med hydrauliken, eller hur att skopan rör sig, hur tekniskt håller den reda på, mäter den liksom tryck, eller vad som händer med hydrauliken, eller är det vinkel? Och då känner den liksom att den rör sig.

Ja den mäter ju vinklarna då helt enkelt, och vi kan ju sitta och titta ut över en grävmaskin här nu, och då ser vi ju att vi ser en boom, och vi ser en sticka, och vi ser en skopa. Och skulle stickan av någon anledning ändra sig i längd, då har det hänt något med totalt bara, för då har den gått av, så längden kommer inte ändra sig. På någon del i hela systemet, så funkar det ju teorin att vi har fasta längder, vi har rörliga vinklar. Har man en längd och en vinkel så kan man ju ganska enkelt räkna ut någonting. Men sen så ska man ju använda skopan till någonting, och använder man den och gräver det material då kommer skopan slita sig. Det är därför att en pilot måste kunna kalibrera en skopa, för den ändrar sig i längd. Då stämmer ju inte det förhållandet att vi har en fast längd. Då måste man kalibrera om den lite olika ofta beroende på vad man använder för material, och vilken noggrannhet och precision man vill ha.

Hur när du nämner precision, alltså ett total mått på noggrannheten på ett sådant här system, säg att det är ny kalibrerat och allt är skött och så, hur skopspetsen när du får en koordinat är, om man jämför det med en totalstationsmätning som ansluten till?

Vi presenterar våra 3D-noggrannhetsvärde som vi får från GNSS-mottagaren. Vi presenterar den med 2D-smalen så vi ser centimeternoggrannhet, så den står ju allt som oftast på 0,01. Men vi tar emot de här GPS, GLONASS och Galileo, de här öppna signalerna som finns där uppe idag. Så vi får ju väldigt mycket satelliter. Så vi ligger ju någonstans 12, 13, 14, 15 millimeter, större delen av tiden när det funkar. Sen kanske man grovt kan säga att då har vi lika mycket till fram till mätpunkten på skopan, så vi ligger någonstans på 30 millimeter.

Och det är till standardosäkerhet då, om man uttrycker det så ja. Intressant. Om man då byter till det du nämnde innan, rover. Det är ju intressant, för det är ju många som börjar komma med rovrar då. Och då antar jag att ni har en egen eller egen brandad?

Ja, där har vi en MOBA brandad Hemmelsfärd-mottagare. Och den är faktiskt ny sedan, vi fick den precis innan svensk maskinmässa. Så den har varit med oss ett tag nu, och det är en potent mottagare med tilt. Stora fördelen med den då, tilt ska ju alla ha idag som håller på med rovrar. Men den stora fördelen med den som jag ser det, det är ju att vi kör samma mjukvara. Det är ju inte en rover som vi i första hand vänder oss till, kanske dig och mig, som vet hur man mäter. Vi vill ha fler funktioner och kan hantera fler funktioner. Utan det är en rover som vänder sig kanske till arbetsledare, mindre företag, maskinister som även vill ha en rover. Då blir tröskeln väldigt låg när det är samma mjukvara.

Hur tänker du, eller vad är reflektioner över det här, att anläggarna har en, eller anläggningsföretagen har en rover och att kunna använda den. För jag pratar lite med olika ämnen. Jag har ju lite av den uppfattningen att det kommer att bli som en tumstock, eller är som en tumstock, eller är planlaser. Att det är en utrustning som kom anläggningsföretag, för att vara ett effektivt anläggningsföretag, förväntas ha. Att du inte betalar en mättekniker 800 spänn i timmen för att mäta med en pinne som inte kostar så mycket i slutändan. Men däremot, andra ytterligheten är ju den, hur vet du att gubben som knappt vet vad GPS eller hur det funkar, hur får man kvalitetssäkringen om de mäter in fiber? Hur vet man att de inte kör med en floatlösning eller kör med ingen?

Ganska intressant fråga det där faktiskt.

Ni har ju support och ni har ju praktiska utförande, vad har du för spontana tankar kring det?

Det finns ju helt klart en risk med det. Framförallt det här med en stav som man förmodligen varenda gång man packar in i bilen fäller ihop och så tar man ut den. Att man verkligen har den här förståelsen med att det har kraftig betydelse om jag sätter den på 2 meter eller 1,8 meter beroende på vad jag knappat in. Jag tycker det blir ännu viktigare när man har tilt. Även om man inte är intresserad av höjden så kommer plankoordinaten att bli en helt annan. Så det kräver ju att man talar om vad som faktiskt kan hända. Det är inte bara att man har fixlösning och så går man ut och tutar och kör. Vi är länge tillbaka med skräckexempel när man startat upp en maskin, 3D-maskin med hyresutrustning så ber man om att få en plus höjd. För det har man alltid velat ha för att kontrollera mot arbetsplatsen. Och utsättaren ställer sig under bom och sticka.

Det blir inte speciellt bra. Men det är en risk faktiskt om man måste ta i beaktande.

Det är väl alltså, vet man inte hur man gör något så vet man inte hur man gör det. Man måste ju lära sig. Men jag tror att det måste ju bli att anläggarna får en grundläggande förståelse för hur GNSS funkar och att du får korrektionsdata. Någon form av lite hum om det. Men jag tror att det går att lära sig. Kan man läsa ritningar så borde man ju kunna lära sig det också.

Så länge vi inte sätter en totalstation i handen på varje jobb så går det ganska bra.

Men hur blir, om man nu tänker datorn i samma mjukvara där, hur ser, man pratar ju om, det blir ju fort, första steget är att få koordinater men sen nästa är ju hur vet man vilka koordinater det är, det är ju kodlistorna som vi pratar om. Och sen nästa är ju, vad gör vi med de här data? Och då pratar man ju, du har lite data i din handenhet, du har lite data i grävmaskinen, idag har väl alla molnlösning. Hur ser det, tänkta data för lördag, eller vad har ni för tankar kring det?

Så vi har samarbeten med GeminiVolue och SkyMap. Vilket betyder i praktiken att ett GeminiConnected-projekt kan man knyta till ett Xsite Manage-projekt. Då kan man ladda upp modellen inifrån Gemini upp till Xsite Manage. Så du behöver inte logga in på Xsite Manage-kiden, utan du gör det inifrån kontorsmjukvaran. På samma sätt kan du ta hem as-built-datan den vägen också. På andra änden sitter SkyMap och SkyPortal heter molntjänsten där. Då knyter man det också tillsammans i Xsite Manage-konto. Så att alla filer som laddas upp på det, något av de här ställena dyker upp hos allihop. Då kan man titta på as-built-datan i SkyPortal, jämföra det med teoretiska modeller eller ortofoton. Man kan även använda den och visualisera och förädla i Gemini. Så det är Xsite Manage som är hjärtat där.

Vad kan man göra i Xsite Manage? Jag har aldrig använt den tjänsten men kan man där titta på datan?

Ni kan titta på datan idag. Där händer det ganska mycket i och med att det bara funnits i ett år, så där ser det lite annorlunda ut kanske en gång i månaden när man går in och tittar. Men idag kan vi visualisera as-built-datan som vi mäter in på en bakgrundskarta. Vi kan titta på och visualisera de teoretiska modellerna. Sen får man väl se om framtiden men det som man vill åt... Det här regnet på gutten. Det har varit korta skurar under dagen bara. Det som förmodligen kommer att hända i framtiden, eller det som kommer att hända i framtiden, det är att det kommer mer verktyg att mäta i datan. 3D-biten är väldigt stor där också. Men det flertalet använder idag är för filöverföring. Vi sitter på det dagligen för att köra fjärrsupporten. Så det är det används till framförallt. Det är att skapa enkla verktyg för...

De verktygen som man utvecklar, både på Skyportal och på Xsite Manage i framtiden. Jag tror personligen inte att det är verktyg som en utsättare kommer använda. För utsättaren kommer alltid ha ett vassare kontorsmjukvara för att göra volymberäkningar i. Utan det är att skapa ett enklare handhavandet så att arbetsledaren eller vem som egentligen kan göra en potent uppskattning av schaktvolymer.

Jag tror att den uppdelningen måste det bli. Men om man tänker det här, vad finns det för möjligheter idag? Kan man till exempel i den här mjukvaran som ni har idag skapa en terrängmodell eller vad man kallar, kan man bygga i skärmen eller? Vi säger om man vill bara superenkelt bygga en uppställningsplats. Skulle man kunna göra det idag eller behöver man ha en annan mjukvara?

Man kan göra enklare typer av modeller. Vi kan tyvärr inte ha fyra stycken hörn med en lågpunkt i mitten, som är något som väldigt många efterfrågar. Jag tror att den funktionen är busenkel att bygga på Xsite Manage till exempel, än att integrera den med alla andra funktioner i fältmjukvaran. Men det vi kan göra idag är att vi använder en teoretisk centrumlinje, som vi har synkat in på något sätt. Alternativt att vi mäter in en egen linje eller två punkter och har de som är baslinjer, så kan vi bygga en normalsektion efter den. Det behöver inte vara en vägkropp, utan det kan vara gaveln på en husschakt vi ska bygga till exempel. Så kan vi tala om hur brett det ska vara och hur det ska luta. Tänker man till lite där då kan man faktiskt göra en husschakt av det också. Alternativt en bomberad väg.

Okej, så linje med den normalsektionen finns funktion för?

Det är väl den mest avancerade modellen vi kan göra egentligen.

Hur många användare skulle du säga tror du använder den? Är det någonting som de flesta MOBA-användare kan?

Det är absolut inte de allra flesta.

För det är en väldigt kraftfull funktion. Jag tror att även vissa som är utsättare har byggt en MBS-modell, eller som jag använder civil 3D i korridorer. Det är väglinjen, profil, normal sektion. Det är en väldigt kraftfull representationssätt av en modell så att bara man tänker till så kan man göra väldigt mycket.

De som använder den till vardagen bygger egentligen bara en baslinje av den och så runt det där och knyter en normal sektion till den. Det är väl jättebra om man bara använder det. Men det går ju att göra väldigt mycket mer.

Hur mycket kan man göra av normal sektionen? Kan du göra den i flera noder? Eller kan du bara en typ väg halva?

Det beror på vad man börjar med för data.

5 meter, 2 procent, sen dike på en på tvås län.

Det kan man göra. Har du då att du skapar en egen linje. Vi mäter ju in linje med noder, så vi mäter ju inte i en rad, utan du får ju ta punkten väldigt tätt. Men består den linjen av bara två punkter så kommer det att bli rakt streck där emellan. Sen kan det bli 16 000 noder, och då gör den det, eller så tar man en teoretisk inläs linje. Så då knyter den till varje sektion på den. Så kan vi tala om vad som ska hända på vänstersidan av linjen och vad som ska hända på högersidan av linjen.

Man kan bygga på flera noder, liksom höger du kan ha flera olika.

Ett par stycken kan man göra, inte oändligt.

Nej men några stycken. Men som en uppställningsplats, om du mäter in, okej vi ansluter till den gruskanten som mäter in dem och sen lägger man ju 2% fall utåt. Eller skulle man kunna göra?

Ja, ett V-format dike kan man göra också. Då har vi mätt in en startpunkt och vi behöver inte mätta in en slutpunkt, utan kan mätta in riktningen. För har vi bara två punkter då har vi ett fall och ett avstånd och en bäring på den. Bäringen är väl knappast någon som går in och ändrar, för det är väldigt få som förstår vad den faktiskt är. Däremot så kan man ju då laborera med längden och säga att vi orkar inte larva 500 meter bakför att diket ska vara 500 meter, utan bara vi får rikten på den så kan vi ändra avståndet sen.

Ja, det låter ju väldigt kraftfullt. Bra, vad har hänt sen om man tänker sig på, det lät ju som att ni har förenklat mjukvaran, men om man tänker sig på ett år eller så.

Det har hänt ganska mycket bara sen maskinmässan tidigt i somras faktiskt. Dessutom har vi fått bra snö på våra tilt rover, för alla vill ju ha tilt. Sen så har vi faktiskt monterat en bandtraktor med automatik. Vi har ju haft indikerade bandtraktorer förut bara, men nu har vi gett oss på att även koppla in automatiken. Ja, piloten kör traktorn framåt och bakåt och så styr vi bladet upp och ner och tvärfalt på det. I förlängningen så innebär ju att det finns fler rörliga delar på en väghyvel, men det är ju någonting som vi sneglar lite på också. Vi har monterat en X-Gadriller. Det är ju en stor grävmaskin med ett borraaggregat i fram. Grävmaskinen i sig själv var en Volvo 380 med extra motsviktning, så den väger in på en bit över 40 ton. Så har de en 16-tons borraaggregat i fram.

Det är ju precis samma sätt som en vanlig borrkrabba. Vi har lite pyssel kvar där innan vi är fullt nöjda med installationen, men det hoppas vi på flera sannolikt.

Okej, så är det flera och fler maskiner och system som ni kan hoppa på. Okej, och vad annat, är det något annat du vill lyfta fram från?

Nej, det är väl det vi pratade om förut. De flesta använder sitt system bara till att mäta höjdskillen mot en teori till yta. Det går att göra så mycket mer. Våga-frågor, det finns inga dumma frågor. Supporten finns där av en anledning och det kan vara högt och lågt under en dag. Så det finns inga dumma frågor. Sen så tycker jag väl också att om man tänker lite hur Lanova, LNX är uppbyggd så kanske inte så många som känner till att vi faktiskt hanterar undermappar. Det är ganska bra och det gör vi såklart även på Excite-manages-kidan. För att vi kan i mjukvara med väldigt enkla handgrepp välja att inte läsa in data från en undermapp. Delar man upp det då till exempel lägger allt vi har i en mapp, all el i en mapp, all vägdata i en mapp. Eller har man ett stort geografiskt område och lägger allt som rör område A i en mapp, B i en mapp.

Då kan man enkelt bara välja att läsa in en undermapp eller släcka en undermapp. Så det är väldigt enkelt att strukturera datan.

Det är ju bra. Om du har jobbat som mätare, vad kan du om du nu tänker på de mätteknikerna som jobbar mot maskinkontrollsystem eller MOBA, vad har du för tankar nu när du har jobbat på den här maskinkontrollsidan? Vad skulle utsättarna kunna ta med sig? Eller de som gör maskinmodeller? Hur kan man ta vidare och utveckla sig där? Eller tips och tricks?

Det kan man väl tycka då, släpp den här format tänket. Bryr dig inte så mycket om vilket format du lägger in utan tänk på innehållet istället. Det kan ju bara vara en yta linje eller punkt. Det är helt ointressant vilket format det kommer in i. Jag förespråkar ju väldigt mycket DXF filer för det. Kan du med en och samma fil föra in en yta, en punkt och en linje?

Så om du har en DXF 3D faces så läses det som en yta?

Ja, och linje blir en linje och punkt.

Och så du behöver igen inte dela upp dem?

Nej, det finns ju fördelar med att lägga det i en DXF. Framförallt att du kan styra färger. Samma sak är det med landXML-filen, det kan vara en yta, en linje och en punkt. Fördel med landXML är att du kan styra linje och punktnamn. Det kan ju inte styra färgerna. Så vi läser såklart inom standardformaten, men sen finns det ett ganska dominerande kontorsprogramvara här i Sverige. Vi har någon form av standardformat också som heter TRM, GEO och linjeprofil. De läser vi i rakning också, för de är så använda.

TRM-filer, bara en ren personlig fråga. Hur hanterar man dem om man inte har GEO? Går det? Finns det någon annan mjukvara?

Jag kan inte komma på någon egentligen.

Det är mitt bekymmer just nu, för jag köpte inte GEO, för jag är jämn med en ESC 3D och då måste jag be någon snällt hela tiden att konvertera.

Det är ju en fördel om man bara tänker ytor, så är det ju en stor fördel med att släppa terrängmodellen och gå på DXF eller LandXML, det är ju att ytorna kan korsa varandra på ett helt annat sätt. Då kan ni lägga in alla vägens lager, till exempel genom samma fil. Det kan ni inte göra i en terrängmodell.

Jaha, men så du menar att i en DXF, om man är till en MOBA-maskin, då skulle jag kunna ha de som 3D-faces i olika lager. Hur fattar den det?

De är ju kodade på olika lager. Så länge de heter de samma sak, då kommer det att vana för att det är korsande ytor, men det ska de ju inte heta. Det finns ju för och nackdelar med att lägga mycket data i en fil, men vi kan ju komma åt att tända och släcka lager också. Jag tycker ju att som mätteknik eller modellbyggare så ska man ju veta att man bygger väldigt sällan modellen för sig själv, utan man bygger den för någon som ska använda den. Så lyssna på den som ska använda den och gör det så enkelt som möjligt för den personen att använda den.

Just, om man vill testa, jag tror jag frågade det förra året, men om man vill testa själv en simulator för att se hur ser grävmaskinisten, hur går man tillväga? Måste man kontakta supporten eller kan man bara ladda hem den från hemsidan?

I praktiken kan vi lägga upp bara en nedladdningsbar länk på vår hemsida, men det vill vi inte göra för vi för absolut inget register över vilka vi ger den här till, för det är inga hemligheter överhuvudtaget. Däremot är vi intresserade av att veta att den personen som laddar ner en simulator alltid ska få sena situationen. Så vill man ha simulator så ringer man vår support. Så laddar man ner den bara. Den är väldigt verklighetstrogen, så man kan köra runt och höja och sänka och mäta in om man kan koppla den till Xsite Manage också så man får en kläm på den där biten också.

Ja, jag bara tänker, för det är ju man vill veta, när man gör modeller, hur de uppfattar dem. Det är det som är det svåra. Framförallt nu tycker jag, när man inte åker med USB-stickor, så ser du aldrig maskinisterna och vet hur de jobbar. Om du inte får den här personliga kontakten, så tycker jag det är rätt gött att åka dit och prata med en. Någon gång som man fått ansikte, hur jobbar du, hur vill du jobba. För visst är det så att det finns ingen standard, utan varje gram, det är ju lika, men alla grävmaskinister har lärt sig själv att jobba med systemet. Då är det ju, jag är van så här.

Så har det funkat bra med någon utsättare någon gång i tiden, då blir det måttstocken för hur det ska gå i framtiden också. Men den simulatorn är väldigt bra för den är så pass verklighetstrogen då.

Är det något annat du tänker på som du vill lyfta, eller någon slutkläm?

Var inte rädd för att fråga använd Excite-manage för att komma åt dina maskiner. Där har vi två olika varianter som vi kan lägga upp det på. All utrustning som vi levererar lägger vi på ett konto som vi ger till kunden. Kunden administrerar helt och hållet konton och kan bjuda in mätpersoner eller tredje parter till kontot och styra att de ska komma åt enskilda projekt. Eller så vänder man på det att mättekniken styr allting och så lånar man in maskiner. Det som är bra med Excite-manage är att det är gratis för alla parter. Det är aldrig förknippat med kostnad så tveka aldrig att använda det.

Så om man har MOBA-maskiner så skulle ett mätföretag också kunna hantera det?

Antingen gör man så att om jag startar en firma som heter Johan Gräv så kan jag bjuda in dig och komma åt alla mina projekt. Eller så styr jag att du ska bara komma åt projekt 1, 3 och 7. Då kommer du inte åt de andra projekten där, för det kanske jag bjuder in någon konkurrent till dig. Mina enheter kommer att ha ett unikt, vi kallar det för DBS-nummer. Så länge du har tillgång till det DBSN-numret så kan du lägga till min enhet på dina projekt som du har, på ditt konto. När du tycker att jag har gjort mitt där på arbetsplatsen då tar du bara bort mig och fyra minuter senare så kommer det ske en synk och då uppfattar man att här finns inte jag kvar längre och så försvinner filerna.

Det låter ju väldigt smidigt så det är bra.

Men är det någonting man ska ta med sig så är det ställ frågor. För man kan använda mycket mer än vad man tror. Det finns inga dumma frågor.

Bra slutkläm. Tack! Två väldigt intressanta intervjuer. Roligt att prata med dem. GD-Tisit hade, tycker jag, en väldigt bra koncept där. Att är man, har man utrustning för en miljon som mätare, en GPS, en bil och totalstation, så det kostar ju att ha den stående. Jag tror inte jag fick med dig i det här avsnittet, men det var när vi pratade att en mätare idag, det är lätt att man blir som en traktorgrävare. En traktorgrävare, för de som inte vet det, den har ju både grävaggregat och hjullastaraggregat eller skopa. Det beror på hur man säger det, men bra på det mesta eller dåligt på det mesta, men att man blir inte specialiserad. Klart, det finns behov av det också.

Men att mycket av arbetet går mot databehandling. Att kunna bygga modeller på ett rationellt sätt. Jag tror vi pratar om det senare i något avsnitt, men jag kommer ihåg när jag började bygga modeller, att man fick PDF: er och så skulle man omvandla dem och vrida in dem och rita upp och sådär. Ja, säger jag att det tog en eller två dagar att göra det. Och idag, om jag får en enkel grund, så ja, vi pratar om enstaka timmar ibland om det. Men säger att man är mellan fem och tio gånger snabbare kanske att ta i, men att man kan göra mycket snabbare. Är det inte lönt att specialisera dig, säg på det och bli duktig på det? Ja, det är en bra fråga. Och samma sak där med tillgängligheten. Och det är någonting som är väldigt viktigt för entreprenörerna.

Om det blir en revidering så är det ju alltid bråttom. Men en vanlig, så kallar du det för en vanlig mätare, han är ut och mäter någonting, så är han ut i skogen eller har något uppdrag och han kanske inte ens kan svara på telefon. Medan entreprenören vill ha den här omedelbara tillgänglighet till projektingenjören. Så att ha den här uppdelningen av fältpersonal och modellpersonal var väldigt intressant och kändes som Johan också. Han använde termen modellbyggare där i intervjun. Så det är någonting som definitivt jag tror vi kommer få se mer av och det blir en, som i alla yrken, en rationalisering. Att en snickare kan bygga och göra allt men en snickare kanske blir duktig på formsnickare eller möbelsnickare eller så vidare.

Även om man skulle kunna göra allt så är det inte lönt för man är inte specialiserad på det. Och även det här med invridningar var någonting som vi digitize-it nämnde. Jag tycker den problematiken, den är, ja jag har ingen bra svar på den men att där har en checklista och kanske också om man har gjort en invridning och delat med sig av den om vi kallar för transformationsparameter. Att dels inom, innan inne i sitt eget företag och då också kanske utåt också att det kanske blir som en gällande handling hur man har vridit in för det där stöter man ju på och det är väldigt lätt att det är ju där den stora missen kan bli i ett bygge. Att man vrider in mot fel saker och har man bråttom som har hänt både en och annan gång. Det är ju där det blir fel.

Så att där komma över en som någon form av standard hur man gör det och vilka kontroller man har gjort. Jag kan ju bara ta upp som exempel vad jag gjorde på och började göra på vissa projekt då. Nu har jag inte sparat den filen här när jag spelar in men i princip att man dokumenterar okej jag fick in, jag fick de här filerna. Av den och den och på det datumet. Kommenterar varifrån kom georefereringsinformationen ifrån. Förhoppningsvis kommer det från nybyggnadskarta men det kanske kommer från markprojektören. Och sen kollar man om måtten stämmer. Både från tomtgräns, stämmer det med ortofoto, stämmer måtten överens med andra handlingar. Är det rätt referenssystem. När man har vridit in det stämmer alla hörnen mot varandra. Man zoomar in och släcker och tänder modellen att det matchar varandra.

Om det diffar finns det en logisk förklaring. Har husets förlängs åt ett håll eller åt alla håll eller och så vidare. Så att man sparar den här transformationen. Till exempel en rotation och en skalning eller koordinater och så vidare. Man skyddar sig själv och sedan också kunna delge den till andra. Att skicka att det här har jag gjort, det här är mina förutsättningar, är ni nöjda? Det kanske inte är någon som säger något men då har man i alla fall skickat iväg det. Så att ha någon form av standardisering där och även att andra får reda på vad som har hänt tror jag kan vara till en stor fördel. Ja, det är lite spontana tankar kring det. Men sedan kring Johans och Mobas del där, mina reflektioner och anteckningar här är att det finns ju väldigt stora fördelar att lära maskinister att mäta in, eller rättare sagt, att utnyttja sin utrustning på ett bästa sätt.

Och där tror jag som... Och där får man ju fundera, vems uppgift är det där? Ja, det lär det jag, såklart det är företaget som äger utrustningen, främsta han måste ju ha det. Men frågan är inte om mätaren kan ha en roll där. Jag lärde så att... Nej, han är för långt borta. Men om det inte finns någon där som driver på den tekniken, jag tror det är ett enkelt sätt som mätare att ge mer värde, att kunna lära maskinisten. Och jag tror den här personliga kontakten blir så viktig att även om vi inte träffar varandra på arbetsplatserna lika ofta kanske, om man är mätkonsult. Så fjärruppladdar man mycket, men att kunna ha den här personliga kontakten är väldigt viktig. Så att man också kan lära maskinisterna. Någonting han sa också som jag fastnar för då, är ju att de tror att klassrumsutbildningarna har spelat ut sin roll.

Jag tror delvis det också och det är väl därför jag satsar på mina utbildningar här då som är på gång här. Som jag skissar på från anläggare till anläggningsmätare är ju arbetsnamnet just nu. Så att man kan lära sig göra sina terrängmodeller och invridningar själv då. Och eller komma upp en nivå då. Så jag tror det är någonting som vi kommer se många ge sig in på. Sedan var en väldigt tydlig och bra förklaring på hur det här maskinstyrningssystemet fungerar. Alla rörliga delar måste ju mätas och sedan är det enkel matte. Jag tyckte han lade ut det på ett väldigt pedagogiskt sätt. Men där också noggrannheten. Om vi säger 15 plus 15 millimeter i standardosäkerhet och så dubblar man det. Så man ligger där på 60 millimeter. Så hälften av GNSS. Det är bra att veta. Har en uppfattning kring det. Angående det så finns ju den här specialutgåvan av Sinus.

Jag kan länka till det i avsnittet. En bättre mätsed från Harald. Han har ju skrivit jättefint om olika noggrannhet kring olika maskinstyrningssystem. Sen kommer vi in på det här med egen rover. Det kommer vi att komma in mer på i flera intervjuer. Med att det krävs där någon form av grundläggande kunskap. Lär väl bli. Att det är lätt att bli farligt med en sådan. Med ingen kunskap då. Hur utrustningen fungerar. Men jag tror som Johan sa att mätprogramvaran i kontorsprogramvaran kommer alltid vara kraftfullare än den som man kan ha som fält. Så frågan blir ju då hur ser det samarbetet ut? Hur kommer samarbetet att fungera på ett bra sätt mellan mätkonsultern och entreprenören? Men när entreprenören börjar få mätkapabilitet, där har vi ett krux och en pågående diskussion i branschen.

Mer blir det i kommande avsnitt här då, av intervjuerna. Men sen rent MOBA-system lät ju väldigt bra, man kan göra normalsektionsmodellering. Om man inte kan det, alltså väglinje, profil och normalsektion, oavsett vilket program man har, så är det någonting att sätta in sig. För det är ett väldigt kraftfullt sätt att representera data. Ni kallar för SFI, GEO, för MBS, jag vet inte vad TopoCAD kallar det för, vi vill kalla det för korridor. Men det är ju ett format som finns i den här LandXML-specifikationen. Och det är ett väldigt kraftfullt sätt att både skapa modeller men också man kan redovisa modeller på ett väldigt smidigt sätt genom att göra ett snitt, lägga en längdprofil på en väglinje och representera det på en ritning.

Nog om det men det här var första avsnittet från första dagen. Nästa gång får vi prata med en grävmaskinist som kört med Mobas system och lite om Per Nilsson Drones. Men det är nästa gång. Rent en liten uppdatering kring Mätpodden. Det är att jag och Anton kommit överens om att jag fortsätter med Mätpodden själv. Så jag ska fundera lite mer på formatet här. Anton har startat egen konsult business. Mätkonsult business han är så upptagen så han hinner inte med att vara med på podden. Så jag kommer att driva vidare den själv. Jag ska se om jag kan hitta en liten co-host. Så att man kan diskutera lite idéer. Jag tror det kan finnas ett värde i det. Men annars så kommer jag försöka jobba med Anton.

Och försöka ha med att Sverige där lite långsamt bygga på det som en plattform. Där man kan få svar på och ha ett forum. Man kan ställa frågor och förhoppningsvis få svar på lite olika ämnen. Och att det finns lite guider. Och att det kan bli en liten knutpunkt med information för mätare och mätbranschen i Sverige. Så jag vill gärna uppmuntra dig om du har frågor eller möjlighet att svara på frågor. Ställ dem där på forumet så försöker vi hålla det vid liv. Så att det kan bli en plats där man också kan byta ut tankar. Så en liten shout out till Mätslusk som är aktiv där och svarar på en del frågor och många andra där. Och vill man ha kontakt med mig så både mail och mobilnummer. Det finns ju på min hemsida landskaparen.se så det bara gå in där. Och gillar du att ringa, prata i telefon så vill ha någon att surra med lite om blaja lite av mätning eller anläggning eller hur man lär sig lite olika grejer eller problemlösning så är det ju bara att ringa.

Så det är alltid kul att bolla lite idéer och kunna utbyta lite tankar. Så jag har oftast pält och kåporna på mig även om jag sitter här framför min dator för det mesta. Så det är lätt att prata och surra samtidigt som man jobbar. En tack för att ni tog er tid att lyssna och länkar till kontakter här finns i avsnittsbeskrivningen. Så hörs vi nästa gång.