058: En mätteknikers vardag med Harald Weidinger – del 2

Och sen när det är gjort, då ska du fråga behöver du något annat? Och om de säger nej, då ska du säga är du säker på det, att du inte behöver något annat? Eftersom nu packar jag ihop. Och oftast är det så, ah just det, den där punkten kan vara bra om du gör det.

Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden sommaren tjugotjugofem. Antagligen lyssnar ni på det här om ni har semester. Men vi pratar om vardagen. En mätteknikers vardag helt enkelt. Det är Harald Weidinger som pratar i det här avsnittet som är del 2 om vad man ska tänka på i sin vardag som mättekniker. Kanske har du jobbat länge, kanske är du ny i rollen, men det är bra tankar att tänka på. Vi tar vid egentligen från förra avsnittet där vi var inför ett jobb, men säg nu att du har satt ut allting du ska på arbetsplatsen. Det här avsnittet handlar om vad gör du sen innan du avslutar arbetet, innan du sätter ihop instrumentet, packar in i bilen, vad gör du på vägen hem och vad gör du sen på kontoret. För arbetsdagen vet ju att det slutar inte i fält, utan vi har ju massa annat att göra. Det är ju när man hanterar stressen över tiden, när man på arbetsplatsen vill att man ska producera mer än kanske man har tid med.

Så väldigt givande och det här innehållet här blir också en checklista som man kan ladda hem på landskaparen.se. Fyll i mejladressen så får ni tillgång till den. Kolla också in mitt medlemskap, om ni känner att Jonatan verkar kunna sin sak och han kan hjälpa mig. Till exempel om du är solo eller är ensam mätare eller ni inte är så många och behöver stöd i projekt eller kontinuerligt stöd på olika sätt. Läs mer om det på hemsidan. Jag vill också nämna sponsorn i det här avsnittet. Det är 5D-konsulterna. Mängdreglering, ständigt aktuellt och vill du komma framåt som mätare och förstå sammanhanget i dina projekt. Vad är spelreglerna som gäller? Både för mätning men också för anläggning då. Då behöver du ha koll på mängdreglering. 5D-konsulterna har skapat en kurs, eller egentligen tre kurser. En grundnivå, fortsättningskurs och avancerad nivå. Tre timmar styck, tre tusen kronor styck.

Och då får man koll på det här. Vägledd genom processen blir bekväm i hur tänker man kring mängdreglering. Så sitter du och mängdreglerar eller fått frågan kan du göra det här? Går den här kursen? Har du hållit på med det länge? Går också kursen så får du färskat upp minnet och får nya erfarenheter. Antingen i 5D-konsulternas lokaler i Stockholm Kista eller på distans eller om ni är en större grupp så kan ni göra det på ett speciellt arrangemang. Helt enkelt. Och om ni bokar, skriv med i bokningen. Bokning@5D-konsulterna.se. Skriv att det är landskaparen eller mät på den som skickar er så får ni 10% på kursen. Helt enkelt. Och ni stöder också mät på det här engagemanget här. För det är inte helt gratis att göra det här i tid. Och så, och klippning och så vidare.

Men, bra. Nu Harald. Varsågod.

Ja, och då har vi faktiskt gjort allting som skulle göras. Och vad jag gör nu innan jag packar ihop, är att jag går ut och visar för gubbarna eller för tjejerna nu, vad jag har satt ut, vad det betyder och om de är nöjda. Det uppskattas hela tiden att man pratar med dem. Till slut är det ju de som måste jobba med det, så de måste också förstå vad du har satt ut. Så det är väldigt viktigt att man får feedback och frågar: Är det okej som jag har gjort? Sedan när det är gjort, då ska du fråga, behöver du något annat? Och om de säger nej, då ska du säga, är du säker på det? Är du säker på att du inte behöver något annat? Eftersom nu packar jag ihop. Oftast är det så: ”Ja, just det, den där punkten kan vara bra om du gör det.” Alltså ställ den här kontrollfrågan. Det är enklare att göra det nu när allt är uppställt än att komma tillbaka eller åka dit nästa dag för att göra samma sak som tog bara fem minuter nu när allt är uppställt.

Så det kan vara bra att göra.

Jätteviktigt.

Och sen kommer den här utmaningen som vi pratade om, din tidsbedömning. Då kan du verkligen säga: Har det varit rätt nu efter att du har packat ihop? Då får du verkligen ett kvitto. Har jag verkligen bedömt min kompetens, mitt sätt att jobba rätt, att denna tiden som jag har ansatt då är samma som jag hade behövt? Och då får du som sagt något betyg av dig själv. Hur har jag jobbat?

Det som drar iväg i tid är ju alltid om man har de extrema grejerna, om man måste gå att vrida in nya ritningar, eller hantera ett nytt ritningsunderlag, om man behöver flytta på stationen. Just om man är långsam i början så är man snabb i slutet. Det är ju att om man har tänkt igenom då går ju den där själva utsättningstiden rätt så fort. Om man ställt upp instrumentet på rätt ställe så att man ser så mycket som möjligt, minimera antal flyttar. Att om man har bråttom till att börja och sätta ut då tar det lång tid.

Ja, och även då är det viktigt att om du har jobbat längre att du vet att det alltid är någonting som strulat. Då kan du verkligen toppa in den där extra 20 minuterna. Kanske i din tidsbedömning. Du vet att någonting kommer att strula på det här projektet. Det är alltid strul på det här projektet. Då kan det vara bra att säga att jag behöver extra tid för att de inte har någon framförhållning. Eller att det alltid är någon film med någon ritning. Eller att jag har ingen internetuppkoppling där ett krånglar kommer in. Eller vad vet jag? Att man tar det beaktande verkligen när man bedömer tiden som man kommer att behöva. Och innan som sagt jag åker iväg, då går jag in till platsledningen, arbetsledningen, och kollar vad kommer att behövas nästa gång. Då ligger jag ett steg före. Då behöver jag inte kolla när jag kommer dit, vad behöver jag göra nu. Då har jag möjlighet att förbereda antingen på plats, om tiden tillåter det eller jag gör det sen inne på kontoret.

Det är väldigt viktigt, plus att du visar innan du kommer till projektet och precis innan du åker iväg, då kan de också bedöma att du har varit på plats, att du har kollat innan vad som ska göras, du har kollat efter vad som behövs nästa gång, att du har visat intresse, vad som behövs, att du har kanske snackat lite skit med dem, det uppskattas hela tiden. Man är inte bara det för att göra ett jobb, det är lite mer, anser jag i alla fall.

Nu har jag personligen jobbat mer med projektledning och andra ämnen, att man beställer tjänster, mättjänster, entreprenadstjänster och olika specialistområden. Det är ju någonting som är fruktansvärt irriterande när man håller i någonting, är just det där när man inte vet när någon kommer eller när någon är färdig. Man vet inte vad som händer. Ett jobb är ju inte klart innan någon kan agera efter det. Vi säger som en utsättning då att man kanske väntar på att någonsin ska göra så att man kan vidare förmedla informationen till någon annan yrkesgrupp eller ringa till någon annan och säga nu kan ni komma eller nu kan ni göra det. Men får man aldrig det beskedet. Så det är väldigt frustrerande att som beställare av, som en platschef eller arbetsledare inte får det beskedet. Man blir ju väldigt uppskattad som mätare om man bara har den hyfsen och tar de fem minuter och går och pratar och stämmer av.

Det kan göra skillnad om du blir anlitar igen nästa gång av samma projektchef eller inte.

Verkligen.

Du bäddar ju faktiskt friandets kommande uppdrag. Om man har rätt inställning till yrket och rätt personlighet ska jag kanske säga. Då kommer det hjälpa dig oerhört och du kommer att vara framgångsrik oavsett om du är konsult eller om du jobbar nu som mättekniker på ett byggföretag. Det spelar ingen roll. Du kommer att vara uppskattad.

Och som du säger det är också sant att om man vill säga man kommer dit så pratar man med platschefen på morgonen eller så där. Och så säger man, jo jag har tittat på ritningar, jag har kollat och dubbelkollat. Man får en faktura på åtta timmar. Någon som inte är så van att beställa mättjänster. Såg de dig bara fyra timmar där. Bara, citattecken. Men om du kommer där och säger på morgonen, ni har tittat på ritningar och kollat, jag har förberett filer. Då får de en medvetenhet att du har jobbat före. Och sen efter då säger de, okej vad ska vi göra nästa gång, jättebra. Men då ska jag kolla de nästa, de ritningar, förbereda den delen av planen och så vidare. Då förstår de ju också att, aha men det händer saker, utöver att vara på plats. Att man inte bara en magisk gubbe som löser allt på den tiden som är på plats.

Ja, helt rätt. Och de sista frågorna som jag brukar göra egentligen innan jag verkligen åker iväg är, när behövs nästa utsättning? Då har man också förankrat när man måste vara på plats. Då kan du själv bedöma om det är en förberedelse som tar längre tid, att du planerar in det i din vardag, att du är redo när du kommer dit nästa gång. Oftast är det så framförallt på husbyggen att så fort pennan är på betongen då kommer väggen med kranen. Det viktiga är att man inte behöver för lång tid för en uppstartsfas på projektet. Det är bättre att man gör det efter man har lämnat projektet, på kontoret, att man kan förbereda allt. Att när man kommer dit att allting är i dem man kan sätta ut. Det är bra. Och sen är det också viktigt ifall som sagt ett större medföretag, det är inte du kommer att vara det att du lämnar över kontaktuppgifterna till den som härnäst ska komma. Det är också lite en kvalitetsgrej tror jag. Att du berättar, nej det blir inte jag och jag har tagit över, eller nu är det någon annan som kommer, men det är han eller hon som ska göra det.

Jag tror också att det visar kvalitet, hur företaget jobbar och uppfattar sitt yrke.

Bra. Och sen är det mot kontoret.

Sen är man på väg hem och vad jag brukar göra då är att jag kör en kort recap. Hur det har varit? Att man verkligen självkritiskt, det här har varit bra och det har varit otroligt dåligt eftersom jag missuppfattar det här eller jag gjorde fel eller jag knappar in fel prismakonstant eller vad vet jag. Och det är också viktigt att man inte försöker att, ska jag säga, att komma med mycket bortförklaringar. Man måste vara ärlig mot sig själv. Annars växer man inte. Jag har gjort mina fel och jag tror att du har gjort dina fel och så kan man bara undvika om man är ärlig mot sig själv att det inte händer nästa gång. Det finns ingen som inte gör fel. Det viktiga är bara att du agerar på rätt sätt med den erfarenheten som du har efter det felet har uppstått.

Bygger upp en liten ny rutin eller? Ja, ny erfarenhet.

Yes.

Ja, det är väl nästa fråga där men jag tänker, vad ska man dokumentera? Man pratar ju om att man ska dokumentera och att god mätsed har väl princip i att du har ett mätresultat och en dokumentation kring det. Vad är en utsättningssituation som är här? Vad tycker du som är rimligt att dokumentera? Du har ju redan nämnt till exempel inmätning av utsättning. Finns det annat? Eller vad har du tänkt på att man gör när man väl kommer till kontoret?

Alltså generellt tycker jag att allt som du har gjort ska bearbeta samma dag om det går tidsmässigt. Allting är färskt i minnet, och det kan vara bra. Just det var det här och sen har jag sett en viss offset och sen var det här och jag tror det kan vara bra verkligen göra så mycket som bara går samma dag när det kommer in till kontoret. Och vad det gäller kontroll av inmätningar, det finns vissa saker som måste kanske till och med kontrolleras ut på projektet. På mitt nya projekt kommer vi att ha många, många bultgrupper som har otroligt hög noggrannhetskrav och då kommer det att vara så innan vi gör någonting utöver. Att vi dubbelkollar det, mäter kanske till och med två gånger, gör en kontroll, gör en kontroll totalt och relativt till varandra, att bultavstånden stämmer. Sådana saker måste du tänka till. Vilken noggrannhet krävs för respektive utsatt del och hur du ska kontrollera att utsättningen har blivit rätt.

Det är svårt att säga generellt men om vi till exempel pratar om bultgrupper som jag ska sätta ut, då mäter jag in dem och sen på plats, kanske om de ska gjutas fast nästa dag, om jag kommer på det dagen efter då är det för sent. Så då måste jag verkligen kontrollera på plats. Jag kommer in, tar min inmätning, beräknar avstånden mellan punkterna om jag vet det ska vara en meter och det ska vara plus minus två millimeter i avståndet och om det är okej då vet jag det är okej. Om det inte är okej då måste det ju gå ut och sätta ut dem på nytt. Det finns ingen annan väg.

Bara igen någon liten kort bild av kontrollen. Alltså när... Bultgrupper är ju väldigt exakt såklart. Men gör du stickprov, det finns ju i HMK på vissa dagar, men det ska vara mellan 5 och 15 procent om mätning. Man kan ju tänka ibland situationer där man river stationen och etablerar den igen och gör en fristående kontroll. Om vi pratar om kontroller, vad skulle du ge lite high and lows?

Alltså en mätning är ingen mätning, det vet ju alla. Det är bra att man har en rimlig nivå på vad du skulle göra utanför att kontrollera ditt jobb. Om du till exempel ska sätta ut en uppgående vägg, då ska jag, om alla punkter du ska sätta ut ska sitta i en linje, att det inte hoppar till höger vänster hela tiden. Det ska vara en rak linje. En sak som jag brukar göra när jag går ut, alltid kontrollera en mätning eller utsättning som gjordes dagen innan eller föregående utsättning som gjordes på det projektet. Bara för att kontrollera mig själv, stämmer allt, stämmer min utställning, stämmer min höjd, stämmer min utrustning, att jag vet okej, det stämmer överens och sen kan ni fortsätta med det här. Så brukar jag göra. Ofta är det så att ditt öga hjälper mycket för att kunna bedöma om du sätter ut en rak väg och har en rak väg. Om det är en rak linje då är det rak.

Ta ett steg tillbaka, titta på det, inte bara titta på din handeln hit. Verkligen mycket sund förnuft. Man kommer att vara förvånad hur mycket man kan se utan att bara titta på sitt instrument.

Ja verkligen, raka linje och ögat är väldigt exakt när det gäller rakhet. Jag tänker höjd också, att ha huvudet med sig. Vilken höjd är vi på? Alltså vissa här med att man har fel stånghöjd och liknande. Det är ju ofta, om man jobbar med samma saker, vissa här med samma nivåer man sätter ut som 100 bultgrupper. Eller om man sätter ut samma nivåer på vägar. Att vattnet ska rinna neråt, och vattnet ska rinna neråt i vattengångarna. Följer man med vad som händer så känner man också att här verkar vara någonting som inte stämmer.

Det som är bra i alla fall om vi pratar totaltstationsmätning, ha inte hundratals olika stånghöjder, ha 1,30 och 2,10, ingenting annat om det går. Om du mäter i en skog då måste du verkligen trixa till ja, men ha bara två höjd eftersom om du verkligen glömmer bort att ändra stånghöjden mellan 1,30 och 2,15 det är 85 cm. Det kommer du att se när du tittar på din inmätning av hopsan. Här går vägen upp 85 cm eller ner, varför har det blivit så? Just det, det var fel stånghöjd. Men om det är 1,30 eller 1,40 det kommer du aldrig se och då kan det ha större konsekvenser.

Mm, det är ett bra tips. Väldigt bra. Vart var vi nu? Dokumentation. Lägger sparar du på någon server, gör du anteckningar i ett projekt som du lägger någonstans eller har du en fälthandbok? Jag pratade med arbetsledare X och vi kom överens om det. Du nämnde också vilken ritning var det. Praktiskt, hur dokumenterar du det där? Skriver du en fälthandbok som du har i fickan eller skriver du på telefonen?

Om vi är på flera olika projekt, då brukar jag i alla fall, jag har alltid en väldigt detaljerad dagbok som exakt beskriver vad jag har gjort. Det är enklare för om jag skulle ställa en faktura som konsult, ju mer det är desto enklare är det att verkligen förklara och försvara för att du har tagit sig i så lång tid. Om du ska sätta ut någonting, då kan det vara bra till exempel om du är ett projekt som har oftast varierande handlingar. Att du skapar en mapp på din dator med dagens datum och där lägger du in de filer som du har utsatt efter och sedan även dina mätfilar. Då kan man alltid säga att det här har jag haft då. Om ni har haft en ny ritning två dagar senare, det kan inte jag veta. Man har ryggen fri och oftast är det så att det ska målas in om någonting har ändrats. Men i ett modell, man har ändå inte hamnat på vilket sätt man ska redovisa förändringar i en modell.

Oftast ser man det inte alls. Kanske, om du har tur, finns det ett annat dator men ofta ser det alla filar likadana. Det finns en versionshantering och då blir det otroligt svårt att upptäcka sådana förändringar. Då är det bra att man har det tillsammans med sina mätfiler i samma mapp. Det här var min utgångsdata. Det här har jag jobbat efter.

Det var bra, jag har inte tänkt på att spara utgångsdata. Jag har alltid haft en in-mapp som jag daterar vad jag får och så kan man ju härleda då. Jag har lagt in utsättningen och ofta någon liten logg men det är sant, man skulle kunna ha haft också själva utgångsdatat för den utsättningen. Det blir mycket kopior men då blir det ju varje gång man sätter ut så har man ju en väldigt spårbar... Ja, den här filen var faktiskt utsättningsfilen.

På mitt förra projekt, det kom ju ändringar då och då. Om jag till exempel byggde en modell, då har jag hämtat hem de ritningarna från BIM 360 som vi hade då. I den här mappen skapade jag mina modeller och det var min utgångsdata men alltid hämtade jag till nästa utsättning, alltid, från BIM 360, inte från en mapp som har funnits tidigare. Det har jag sett ofta på många projekt, att många har sina filer sparat lokalt på skrivbordet, som är skitgamla, som inte än stämmer längre. Men ändå har man lagt dem hem någon gång och sen utgår man från helt fel underlag. Och det kan vara förödande framförallt om det är ritningar som kommer från tidigare skede i projektet. Ju längre man kommer fram desto mindre borde de förändringarna bli. Men det finns en risk om man verkligen använder en och samma ritning hela tiden. Det är farligt. Jag skulle rekommendera att även om du har samma fil 20 gånger i olika tillfällen, att du alltid hämtar den här ritningen och lägger den i en ny mapp.

Och det är ett underlag när du ska skapa en ny utsättningsfil.

Då tänker jag att man måste transformera om den varje gång, men då kör du med någon transformationsparameter.

Ja, det har jag till exempel på mitt nuvarande projekt. Det har jag krävt faktiskt. Om jag får en ritning som jag ska transformera, då ska det finnas två punkter i mitt koordinatsystem, inte bara en punkt. Eftersom en punkt kan du antingen ha fel skala, eller du kan ha fel vridning, eller både och. Om du har två punkter, då har du i alla fall rätt skala och rätt vridning. Då går det inte att få det fel. Det kräver ja, inte bara en punkt. En punkt är för lite för att kunna kontrollera om den filen som du har fått, som du har transformerat, om det är rätt eller fel.

Så du får projektörerna att sätta ut på ritningarna, eller i modellerna två? Ja. Du lyckas med det? Det är bra.

Alltså annars är det farligt eftersom det är...

Ja det är det. Jag förstår att det är jättefarligt. För det vanliga, bara för kontexten är det ju att ofta har du bara en insättningspunkt, en rotation och en skala som man blir angiven. Det är väldigt vanligt att ha en insättningspunkt från en projektör eller i ett projekt. Men det är ju sant att...

Du kan inte kontrollera, du har bara en punkt. Jag tycker det är farligt och det är alltid så att vi på mät gör det här jobbet att transformera, det är inte så konstigt, men vi påstår ansvaret att det blir rätt. Och egentligen om du bara har en punkt, du kan inte kontrollera att det har blivit rätt. Det kan vara så att de har vridit den här utgångsfilen på något konstigt sätt och du inte har en fil som du kan jämföra med, då blir det fel. Jag kan bara rekommendera att man har minst två punkter när man får en fil att du kan kontrollera efter när informationen är utförd att allting stämmer.

Ja, jag tänker bara bandet där. Nu tänker jag över husbyggnation, men då är det ju situationsplanen, nybyggnadskartan, situationsplanen och sen måste arkitekten ha vridit in den.

Om du har gränserna inritade, då kan du kontrollera om gränspunkterna är på samma ställe. Det går ju också. Men i alla fall någonting, inte bara en punkt. Det är så viktigt att du har mer en bara en punkt att kontrollera emot. En transformation med en punkt som kontroll, det räcker inte.

Nej, nej det är ju sant. Det är praktiskt att ha gränserna eller stomlinjerna.

Ja, så man sparar underlaget, dokumenterar, skriver dagboken och sen är det så som sagt om du inte, om det är inte du som ska dit nästa gång, att du gärna skicka ett mail eller prata med din kollega. Vad som ska göras nästa gång, att även han eller hon är förberett, kan verkligen kolla på det. Kan förbereda sig på samma sätt som du vill förbereda dig. Och att man även har bra kommunikation mellan kollegorna. Det är faktiskt väldigt bra om du kommer till det projekt och du kan berätta, just det han eller hon har berättat för mig, att det här och det här ska jag tänka på. Det är superbra. Det talar också mycket om det här företaget, hur man bedriver verksamheten.

Verkligen. En dag i en vardag, en vardagsdag. Det är mycket som mätar det.

Faktiskt. Men det blir en del av din vardagsrutin. Ju ofta du gör det, ju mer du tänker på det där, desto enklare blir det ju. Och desto mer och mer suverän agerar du på ditt projekt.

Ja, alltså igen, en vardag består ju av många, många, många små rutiner. Nästan som små, om man programmerar, en subrutin är att man, när jag gör så, som du sa om batteriet, det är ju en liten rutin du har. När du sätter ut linje, titta med ögat att det är rakt. Att ha 1,30 m och 2,10 m eller vad Leica stången är, väl.

2,15 m.

Ja, men ändå, det är ju massa, massa små rutiner. Så egentligen bygger man på som du säger med felsteg. Hells kan man ju lära sig så många som möjligt av någon annan, men med felstegen bygger man på så att, om man räknar hur många sådana små saker man egentligen gör i en produktion, alltså i en vardag så är det nog, jag vet inte, ja, tiotals, hundratals små rutiner som egentligen kanske ingen annan ser också. Att man, jag gör alltid så, jag lägger alltid min penna i högerficka, och jag har alltid, efter det och det skriver jag alltid i dagboken så, och det gör en att man också blir avslappnad på ett arbete, en arbetsplatta och känner sig trygg.

Alltså, lite OCD behövs ju för det tror jag. Mm, helt rätt, ja. Att man har det där kontrollbehovet vad man gör dagligen, så det är att man har samma rutin varje gång, så det underlättar ju ditt sätt att jobba.

Hur lär du nya, eller visar du får in nya i din organisation, eller kanske nya i branschen, alltså alla de här små sakerna, alltså hur har ni genomgångar, eller följer de med, eller vad har du för liksom lite tankar kring, hur lär man en ny, eller hur lär sig en ny i branschen sådant här, utan att dunka i huvudet i alla misstag?

Alltså det viktiga är, om man är oerfaren, att man kan gå med den som är A, väldigt pedagogisk, och B, är kompetent. Det behövs det väl både och. Om det är bara pedagogiskt, då blir man ingen mätare, om man är bara kompetent, då får man inte ut någonting. Så det måste vara både och. Så det gäller att ha rätt person, som ska lära upp någon annan. Det är så oerhört viktigt. Plus att den andra personen inte tappar lusten. Det här yrket är så otroligt häftigt. Om du får fel ingång i det, då finns en risk att du inte fortsätter med det. Det borde vara synd. Om du har gått en utbildning, har lagt två, tre år eller vad vet jag. Och sen kommer det tydligen någon som är helt oduglig för att vara mentor. Då kan man kanske hoppa av. Så ska det inte vara. Och på mina projekt, då försöker jag att vi, om det är ett större projekt med flertal mätare, då har vi regelbundna mätmöten. Då pratar vi inte bara vad som händer, även lite runt omkring.

Det är lite tips och tricks att man känner sig trygg i gruppen, att man kan komma med frågor. Det finns ingen som kan allt. Det är viktigt att man vågar fråga. Annars är man helt låst ut det. Det är så viktigt att man verkligen, om till och med vi mätare det och går mot varandra då är det inte bra. Vi måste hjälpa och det räcker om vi får påhopp från alla andra håll. Men vi mäter det, vi måste hålla ihop.

Mm, bra. Hjälpa alla i branschen.

Ja, men du vet du vad, innan vi verkligen avslutar det här nu, vi har inte tänkt på våra instrument.

Nej, berätta. Det finns många saker som egentligen vi har att ta be givet.

Ja, men det vill jag inte glömma, annars kommer man att säga att han tänker inte på sin instrument. Och det är ju lite instrumentvård verkligen när du kommer in. Om det har regnat, ett tag av instrumentet, plocka i sig, putsa lite om det behövs, sätta batterier på laddning, sådana där klassiska grejer, men det får man inte glömma och gör det direkt när du kommer in. Om du gör det dagen efter och öppnar väskan, då kan det vara för sent. Så gör du direkt det precisionsverktyg vi jobbar med, behandla dem också på ett motsvarande sätt. Jag vill inte bara att vi glömmer botten. Det är bra.

Vad finns det att säga om instrumentvård? Men där också, jag tänker allmänt, att se till att sladdar inte är vikta. Glappande sladdar kan ställas till en dag också. Rulla ihop allt och se till att...

Ja, och rulla ihop utan tvång. Löst i handen, inte bara att man verkligen tvingar att rulla upp det. Det är en stor skillnad. Just nu har man så många sladdar nu längre. Mycket går ju på blåtand. Men då var det väldigt viktigt att man är försiktig med sina sladdar. Det är så.

Batterier och... Fyller på med... Ja, fyller på bilen eller väskorna med alla grejer och... Sorterar bort skräp och...

Och då är det så. Om man gör allt det här nu när man kommer till kontoret, då har man förberett allting för nästa dag. Ju mer du gör dagen innan och ju mer noggrann du är desto mer... Ju mer du tänker på saker och ting, då blir din vardag dagen efter enklare. Och då blir det enklare nästa dag och nästa dag. Då får du flyt på det. Så det är viktigt att du inte... När du sätter dig i bilen, att då är den dagen avslutad. Så det är viktigt att du inte gör det. Så du måste tänka på dagen som kommer efter den dagen du har jobbat. Och då blir det mycket enklare i din vardag.

Väldigt bra. En sista tanke, hur ska man hantera det där? Man vill ju bli färdig, för det är väl en utmaning när man sätter ut, och inom mätning, som du säger, klockan blir halv fyra och sen är det fortfarande på arbetsplats, eller klockan tre. Det tar ju tid att komma till kontoret, ställa undan, dokumentera. Det tar en-två timmar att göra hela den här avslutningsrutinen egentligen. Men det är ju väldigt frestande, eller man är pressad också många gånger att vara där till tre-fyra och lite över tid gärna. Dagen blir väldigt lång. Hur ska man hantera där? Jag har misstänker att svaret är, att man måste säga ifrån att dålig planering, man hinner inte mer än man hinner på en dag. Vad tänker du kring det?

Det beror på lite om du gör själv, om det är ditt företag, om du kör eget eller om du är anställt. Helt ska det vara så att vi inte bara är här för att jobba, vi ska också ha vår fritid, vi ska tänka på våra familjer, så det är väldigt viktigt. Det finns också tid utöver ditt jobb, annars kommer det inte att göra ett bra jobb. Och då är det viktigt att man verkligen hittar den balansen och det är så otroligt svårt att säga nu, gör så här, så här. Det finns alltid dagar som är längre ut på projektet. Det går inte på ett andra sätt än så ja. Men det ska inte vara en regel att du alltid kommer hem klockan 6. Och då skulle man säga på projektet, jag hinner inte, vi behöver ha fler resurser. Eller jag tar det nästa gång. Är det verkligen allting som ni har sagt nu att det behövs idag? Kanske det räcker om jag gör det nästa gång. Verkligen försöka ha en kommunikation och de kommer också förstå, antar jag, att okej det kan vi ta nästa gång.

Du ska inte bara jobba från 7 till 6. Det går inte. Försöka vara öppen och om det inte går då måste man sätta kanske extra resurser. Eller man funderar på ett sätt att man inte sätter ut varenda järn nu för att kapa. Det kanske räcker om man sätter ut var tionde sen kommer yrkesarbetarna slå med snöre och fimpa dem sen. Du kan ju också effektivisera ditt jobb. Oftast är det så att man, nu är du på plats som mätare, då ska du göra allt. Men du har ändå en special kompetens. Då ska man inte använda den för vad som helst. Du är där för att skapa utgångspunkter, att de kan jobba vidare. Du ska inte göra allt. Jag tycker att det är bra om du har en bra kommunikation med projektledningen, att du försöker minska din arbetsbelastning. Ibland är det verkligen så att du inte måste göra det här, bara att någon annan tycker att det är jobbigt att de ska göra det själva. Så skulle jag försöka att lösa det.

Det var väldigt bra synpunkter. För det är bekvämt om man sätter ut exakt allt, men det finns ju andra yrkeskategorier. Det kanske tar 30 procent längre för dem att göra det, men de har tid och det finns resurser. Jättebra tankar där. Är det något annat du tänker på? Annars var det här en fin genomgång på en liten vardag. Det känns som om du skulle skriva ner det här i en liten checklista. Du nämnde om det, men man skulle kanske sammanfatta dig lite punkter så att det finns att tillgå som en resurs.

Vi har pratat om det, vi kommer att lägga upp det i någon form. Att man verkligen kan ladda ner det. Det kan vi göra till och med som ett word-dokument, där man kan komplettera med sina egna tankar. Vad det är nu, vad man själv anser som är viktigt. Det beror också på hur länge du har jobbat. Det är ett levande dokument, då kan man anpassa det efter sina behov.

Ska vi se till. Det är kul om ni som lyssnar också har synpunkter direkt, så det är bara att mejla mig. Jag har allt säkert för en del också, men det är kul. Intressant att höra vad man tycker är, vad ingår i en vardag.

Och om jag får ha ett önskemål, då kan det vara bra att inte bara vi som mätare förstår det här, utan också de som inte är mätare. Man skapar ett bättre förståelse för vårt yrke. Jag tycker inte att man gör det på grund av att man vill missförstå oss, men oftast är det så att man inte ens vet hur komplex och hur omfattande det är vad vi gör varje dag. Om du har ett större förståelse för oss och för ett yrke, då kommer det att vara enklare utifrån oss allihopa. Bra.

Bra sista ord. Fredag klockan fyra, en minut över fyra här nu.

Ja jäklar, du ser vi prickade. Vi sa ju från tio till fyra.

Ja det är bra. Bra Jonatan.

Perfekt.

Tack för att du ville vara med och berätta om dina tankar kring en mätares vardag.

Det var så lite så.

Tack Harald för att du ville vara med och dela med dig av såna här konkreta bra praktiska tips som alla kan ha nytta av om man jobbar med mätteknik. Som sagt vill du ha tillgång till de här, en checklista som är enkel att ha med sig. Titta på min dom här så finns den på hemsidan. Det är bara att ladda hem den där. Jag vill också passa på att slå ett slag för mitt medlemskap och då kan man fundera vad är det man får på landskaparens medlemskap. Man kan läsa om det på hemsidan men kortfattat så är det tre saker i ett. Det är kurser. De kurser som är förinspelade som man innan kunde köpa en och en. De får man tillgång till där i medlemskapet som är en månadsprenumeration. Så du skulle kunna titta alla kurser på en månad om du vill. Det finns inte så jättemånga men till exempel om mätosäkerhet och GNSS. Hur fungerar GNSS och hur fungerar mätosäkerhet? Vill du få koll på och lätt förklara vad standardavvikelse är och hur du använder de här värdena, då finns det en kurs för det.

Det finns en kurs för hur du gör en enkel invridning och lär dig det. Kanske inte något för erfarna, men om du börjar att hantera underlag, du kanske anläggare, arbetsledare vill få koll på hur du vrider in ditt egna underlag, ja då finns det en kurs för det där också. Men sen får man också kontorstimmen, där man varje vecka kan ställa frågor vid en viss tidpunkt. Live, och höra andra ställa sina frågor så kan man diskutera dem. Jag kan lägga fram hur jag ser på saken och så blir de här inspelade. Så varje vecka har du egentligen support vid en fast tidpunkt. Och sen finns det också en chatt, en WhatsApp-community där man kan ställa frågor, andra kan svara på dem och jag är med där och svara på frågor också. Så gå in på landskaparen.se, läs mer om det och så hoppa med på tåget där så bygger vi upp en gemenskap där. Tack för att ni tar reda tid att lyssna. Har ni någon som ni tycker skulle vara med, peppa dem.

Det är kanske en liten tröskel för att vara med och spela in sin röst och vara med och dela. Men det uppskattas alltid när ni är med och delar med er av er kunskap. Ha en bra dag, tack för i dag.