056: AMA, MER, MF – ordning, struktur och rätt data. Benyamin Fredriksson – del 2

Roten till de här ÄTA:orna är att vi inte gör tillräckligt bra undersökningar. Då får man väga vad kostnaden är. Hur mycket kostar det att göra ett bra underlag? Är det billigare än vad de här ÄTA:orna kostar? Och den matematiken, jag tycker att den är ganska enkel när man ställer upp det så.

Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden. Den här gången fortsätter vi prata om AMA och MER, med alla dess förkortningar, BJB och CBB. Vi försöker göra det praktiskt konkret här i del 2. Vad ska man ta reda på som mättekniker i ett projekt, och vad ska beställare tänka på i projekt när man kör utförandeentreprenader? Hur får man till bra teknisk beskrivningar och bra mängdförteckningar. Så det är del 2. Missade ni del 1 så lyssna på det. Och spelar det ingen roll så lyssna på det här. Det här avsnittet är sponsrat av Okaymaker. Mer om fotoappen för bygg- och anläggningsbranschen direkt efter intervjun, med ett kundcase. Nu till avsnittet. Hur får man beställare att få den förståelsen, ta den kostnaden och göra det arbete som krävs?

Ja men precis.

Hur har ni fått de kommuner som Nacka då, eller som ni jobbar med, är det tillräckligt mycket smärta, eller verkar det för mycket, nu måste vi faktiskt göra något åt, eller är det enda sättet, eller finns det något positivt exempel?

Ja, precis. Det skulle jag säga är olika. Jag kan inte säga att vi kan ta cred för att vara de som driver igenom att man gör det, utan det måste man nog inse själv: vi behöver få till en förändring. Och i Nacka så var det ju, ja men den enhetschefen där då, eller biträdande enhetschefen, som kom fram till att, vi måste säkra våra utförande och entreprenader, vi måste ha bra underlag, efter att ha kollat på de ÄTA:orna man fick, och härligt till att, ja men det är faktiskt, roten till de här ÄTA:orna är att vi inte gör tillräckligt bra undersökningar. Det är alltid där felet ligger. Och då är ju egentligen det korta svaret på bristen: ja, men vi har dåliga underlag. Då gör vi bra underlag. Och då får man ju kanske väga vad kostnaden är. Ja, men hur mycket kostar det att göra ett bra underlag? Är det billigare än vad de här ÄTA:orna kostar?

Och den matematiken, jag tycker att den är ganska enkel om man ställer upp det så att, ja men det är arbetet som ska göras. Det behöver antingen göras i entreprenaden eller i projekteringen. Samma arbete som ska utföras, man behöver göra en inmätning. Nackdelen med att göra det i entreprenaden är ju att då står det en, en entreprenör och väntar på att den inmätningen är klar. Jag tycker att matematiken väldigt snabbt går ihop. Och jag vill säga att jag har sett en skillnad de senaste fem åren, att fler och fler beställare har börjat få upp ögonen för det här. Trafikverket har väl tänkt så länge, men tänket börjar leta sig ner i de lite mindre beställarna.

Ja intressant. Det är ju ett extremt stort ämne och man kan harva om det hur mycket som helst. Vi har fått några konkreta saker. Det var ju väldigt bra vad man ska fråga efter. Det jag vill tillägga är: ta reda på din entreprenadform också. Jag vet det. Och sen också att AFN tycker jag är bra att känna till. Det gör ont i magen, nu tycker jag att man får bara ritningspaketet. Man ska förstå sammanhanget, även om man inte behöver all information. Jag vet så många gånger att man bara bläddrar i ja, för man får inte vara på arbetsplatsen vissa tider. Det finns sådana här saker som regleras också, när det får göras får det bullras. Okej, nu är det inte kanske mättekniken som bullrar. Det finns ju massa grejer som säger, det kanske finns projekteringsmöten, då får man uppslag, ja, men då ska jag ju säga till att där vill jag vara med, eller inte projekteringsmöten, men byggmöten i utförandesammanhang.

Att skaffa sig det här greppet, klättra upp i, ta ansvar för sitt jobb och förstå vad det är som ska faktiskt göras. Det tyckte jag var väldigt bra det du sa där. Kan man göra något konkret, vanliga fallgropar, vanliga missar eller några anekdoter att hålla koll på från mätningsperspektiv?

Jag tycker att en vanlig miss är att man inte faktiskt läser på vad de kraven som ställs på en är. Och där hamnar man ju oundvikligen i SIS:en. Och det är ju, för alla som har öppnat SIS:en av lyssnarna vet ju att det är ju inte det roligaste dokumentet att öppna bara rakt upp och ner. Man öppnar det och så börjar man scrolla och så väldigt fort inser man att det här är ju ingen spännande roman med målande text direkt. Och jag tror att man tappar väldigt snabbt bort folk där i de. Men SIS:en är så otroligt viktig i att den är ju faktiskt det dokumentet som bestämmer hur mätningen ska göras. Och ofta går det bra att mäta utan att titta i den, det blir bra nog. Men när det inte blir bra nog för att någonting blir fel eller blir snett, då har det ofta att göra i att man inte har följt de kraven som ställs i SIS.

För att man kanske inte förstod vilken typ av tolerans man skulle ha på instrumentet. Det har jag tyvärr sett i ett alldeles för stort järnvägsprojekt där man skulle lägga spår. Och sen var det en mätkonsult som hade fått uppdraget. De var ju jätteduktiga, de hade kanske inte så mycket spårvana, men spåret var en del av entreprenaden. Så man tänkte ändå att vi klarar det här. Sen skulle man ut och bygga det här spåret. Man gjorde sitt nät som man brukar göra i sin anläggningsprojekt. Och sen visade det sig att man hade en totalstation av fel noggrannhetsklass. Och sen hade man byggt nätet på fel utgångspunkter. Vilket resulterade i att det här spåret hamnade snett. Det är ju inte kul, vi vill ju inte att någon branschkollega ska hamna där. Men det kommer tillbaka lite till de instrumenten som vi har. De är så otroligt användbara att använda. Det går så enkelt, man behöver trycka på enter och så står det punkten lagrad.

Så är det klart. Men har man inte koll på hur man ska göra det, då blir det ofta tokigt.

Tyvärr.

Ja exakt. I slutändan är det som du säger, så stå det i kontraktet någonstans och trilla det dit någonstans till slut. Att det ska göras. Så är det ju. Så det är att ta reda på kraven och följa dem. Jag tänker, finns det några själviska frågor? Jag bara tänker i mängdreglering. Vi säger om vi ska reglera volymer, jordvolymer eller så och schaktvolymer. I vilka sektioner mäter man? Man upprättar ju oftast med 20 meters intervaller.

Ja det kan man göra.

Hur definieras det någonstans eller hur tänker jag? Jag har inte tillräckligt insats i det. En mättekniker mäter in väldigt noga i ett projekt, schaktbotten. Vi hade ju alla modeller så drog jag sektioner, rätt så täta sektioner. Jag bara tänker att hur lite kan man mäta för volymregleringen eller vad är korrekta sättet att få med sig så att man inte mäter för mycket?

Nu drar jag det lite generellt, men om man har en entreprenad som är enligt mät- och ersättningsreglerna, då ska den regleras teoretiskt. Det spelar egentligen ingen roll vad schaktkrönet vill hamna någonstans eller vad släntfoten handlar om.

Du tar vattengången och så gör du en teoretisk sektion och mängdar efter den.

Ja, exakt. Det ser vi väldigt ofta och får också väldigt ofta frågan från platscheferna att mäter in schaktbotten så vet vi hur mycket mängder det blir. Sedan vill man försöka lyfta det mot beställaren. Men i det syftet så finns det inget, det ska man inte göra. Man ska inte mäta in det där. Det kan ju vara så att platschefen vill ha koll på det för någon annan anledning. Men skickar du fram en schaktbotteninmätning och lyfter dina mängder mot det hos en beställare så finns det risk att de kommer tillbaka och säger att ja men vi vill faktiskt ha en teoretisk beräkning. Så innan man springer ut där och mäter in schaktbotten så får man kanske fråga vad syftet är.

Gäller det för vägterrassen också?

Ja, den är teoretisk.

Ja den är teoretisk, det är ju så ja. Ska vi sammanfatta, du hör ju att jag är lite svag i det här, men hur gör man på rätt sätt? Exakt, man ska ju skilja på såklart kvaliteten för egenkontrollsyfte och för att bevisa att man har gjort lagertjocklekar och mängdregleringen då.

Ja men precis, om vi pratar om bara mängdregleringen då kan man titta mer med mät och ersättningsreglerna och sedan varje kod där i har en mätregel. Så tittar man på den mätregeln och så står det att den ska utföras enligt teoretiskt. Då behöver man inte mäta någonting. Men ska den regleras efter verkligt utförande, vilket jag skulle säga är väldigt få koder i sammanhanget. Det är då man ska faktiskt producera någon typ av inmätning. Men jag skulle säga att man får anta att man inte kommer kräva någon typ av inmätning för att göra en reglering. Det skulle kunna vara berget då som ska mätas in. Men allt annat i princip räknas teoretiskt.

Och då blir det ju, om man bara tar en rätt så stor parantes är det ju att om det är hur man går på svag undergrund eller man behöver schakta djupare eller om man genererar en avvikelse så behöver man ju regleras.

Precis, exakt. Den tågordningen är ganska bra att ta faktiskt. Entreprenören kommer få en handling i handen som visar att man ska schakta ut en viss nivå. Och det är det som ska räknas teoretiskt. Och det är det som är det beställda arbetet. Skulle det vara så att när man har schaktat ut till den nivån och inser att nej men det är ju bara sörja här under. Vi behöver gräva ut mer. Då ska en entreprenör fort som kvickt underrätta beställaren och fråga vad ska vi göra nu. Då får beställaren komma tillbaka och säga att det här blir ett ÄTA-arbete. Då ska entreprenörens följdfråga vara om inte beställaren säger det. Hur ska vi få betalt för det här ÄTA-arbetet? Då kan ju beställaren säga ja men vi gör det enligt era inmätta mängder. Eller vi gör det på löpande räkning. Eller vi gör det med app priser som vi kommer överens om. Det är de alternativen. Men det måste beställaren bestämma för varje gång. Det blir ett tilläggsarbete eller ett ÄTA-arbete.

Det finns ingen standard att blir det ett ÄTA-arbete av någonting som man egentligen mängdreglerar, då ska det också mängdregleras. Så funkar det inte. Kommer det någonting som inte finns med i mängdförteckningen och det ska utföras av entreprenören, då behöver man komma överens om kostnadsersättningsformen. Det finns inget antagande där. Det är lite krångligt. Det medför tyvärr ganska mycket dokumentation och man måste vara tydlig och man måste göra en bra beställning och man måste svara på den beställningen på korrekt sätt. Tyvärr så har du säkert varit med och suttit någon gång i slutet på ett projekt och försökt rakna ihop vilka timmar som är vilka ätarbeten som man har gjort under entreprenaden.

Ja det har jag haft en duktig projektledare, oftast är det de jag har gjort där. Det är ju att man direkt lägger det på den underrättelsenumret och så. Det är ju ett elände att försöka göra det efteråt. Utan det måste man ju dag för dag. Okej nu jobbar jag två timmar mätaren. Lägg undan det. Det är ju annars hade jag kört.

Ja men där har du säkert en bra projektledare då som har varit snabb på att ta ersättningsformen med beställaren. För då har man ju kommit överens om att det här ska ersättas på självkostnad. För då ska ju dina timmar skickas vidare till beställaren mot ett påslag. För annars finns det ingen anledning för dig att skriva ner den tiden om det ska mängdregleras. För då ska ju din tid vara inbakad i någon typ av pris. Så det är lite olika ersättningsformer där egentligen för entreprenaden.

Men jag bara tittar, jag slår upp mer här. Men jordschakten är ju i volym va?

Ja.

Men är den teoretisk, jag försöker se.

Schakten är teoretisk.

Det är den alltså, det är jag, ja nä jag har. Det borde man ha, slänt. Och då hänvisar man tills arbetet mät sig i volym enligt figur. Jag bara tänker vart man hittade specifikt. För jag tänkte volymen.

Precis, om jag ska skicka med ett väldigt bra tips till alla. Ofta går man ju in och läser mätreglerna på koderna, som man är inne i under. Men det finns, att säga att det är tio sidor i början på mer. Som anger dels principer för mätning, principer för ersättning. De sidorna är ovärderliga med den information som finns där. Och sen kan man också läsa, det finns en liten extrautgåva som heter mer motiv, som också görs av svensk byggtjänst, som är de som tar fram mer. Där kan man få ännu djupare insikt i hur svensk byggtjänst har resonerat när de tar fram det här och får tydliggörande och klargörande. Det kan jag verkligen tycka att om man har någon timme över någon dag så ska man sätta sig ner och bara läsa igenom det där. Så gör man det till en grej att göra en gång var det skett i månaden. Man stöter på saker där som man rycker tillbaka på och tänker är det så man ska göra?

Just det, som det står till exempel mätningsskede teoretiskt sektion om inte annat anges i enskild mätregler står ju i början där som princip.

Exakt, så det är övergripande för hela mer. Då får man leta efter de andra ställena där det står att det är lite faktiskt utförande.

Det är jättebra även för mig själv, men ni hör att man håller på med det här men ändå när det är lite luddigt. För det gör ju också, vad tänkte jag på, att det egentligen är rätt så lite som behöver mätas på det sättet.

Ja men precis, jag skulle säga att de enda sakerna som mätning behövs för, för nu stryker vi hela mängdregleringsavsnittet egentligen. Det enda man ska mäta för där, det är ju bergnivå och befintlig mark. Det är egentligen det enda. Sen så hamnar vi ju i kvalitet och, vad ska man säga, bevarande av data. Det är de två andra aspekterna. Kvaliteten är ju det vi hjälper entreprenörer med, att kolla att man kanske inte gräver för djupt när man schaktar. Och då kan man ju mäta in schackbotten. Det är ju jättebra, då vet de att man inte lägger tid på att ösa ut för mycket material, och sen behöver man fylla tillbaka mer jord. Det är ju kvalitetsaspekter för entreprenören. Så det kan man ju behöva göra, och det behöver man göra. För annars tappar man ju effektivitet till produktion. Att stå och gräva på ett ställe där man inte behöver gräva mer, det är ju ingen som går plus på sista raden för att man har stått och öst i något stort hål.

Och sen det sista då, data- och informationsbevarande, det är ju när man mäter in V8 sen, när det är klart. Och sen skickas det till någon, förhoppningsvis någon kart- GIS avdelning som faktiskt vill ta emot det i slut. Så det är egentligen de enda aspekterna att man behöver göra mätning för. Mängdreglering, som du säger, det är väldigt, väldigt begränsat.

Och vart kommer kvalitetsaspekten in? Du som har det på dina fem fingrar. Jag tänker att man bygger rätt lagerstjocklekar. Vad heter det nu? Terrass. Statistisk acceptanskontroll, vart hamnar det i det här sammanhanget?

Ja men precis, statistisk acceptanskontroll är ju något som framförallt dyker upp i trafikverksprojekt. Och det är ju ett sätt att kontrollera att den nivån man har byggt är korrekt. Och det finns ju olika sätt att kolla det på. Backar man tillbaka lite grann innan en värld med massa mätinstrument, då fanns det ganska tydliga sätt man kunde kontrollera jämna nivåer och så vidare, utan att faktiskt ha mätinstrument. Det är ju det som är grunden i AMA än idag. Man tittar på kraven på förstärkningslager till exempel eller på schaktbottnar. Sättet man kontrollerar nivån på och jämnheten, det är inte med mätinstrument, utan det är en rätskiva. Då ska man lägga ut en stor planka på marken och så ska man kolla om det är mellan de två sidorna på plankan som ligger där, om det finns några buktningar eller att marken siktar på någon viss plats eller att den ligger lite högre. Så det är så AMA kravställer jämnhet till exempel.

Det kan man ju göra lite mer, kanske effektivare och inte ha med sig plankan ut och kanske ta någon typ av mätinstrument. Och där har vi möjligheten att bidra som mätfolk till effektivitet egentligen. Så vi slipper att konka runt på den här två meters rätskivan och lägga ut den på marken.

Men hur vanligt, jag har ju inte jobbat på ordentliga utförande, entreprenörer, någonting. Hur vanligt är det att det kontrolleras med en rätskiva eller är det så att vi kan ta fram den om vi tror att det är alldeles för snett och vint?

Ja men precis, jag tror att det är en förtroendefråga faktiskt. Många beställare vill ju kunna lita på sin entreprenör. Och entreprenörer som verkar ta det seriöst och sköta det där, de kommer nog förmodligen inte få rätskivan utsläpad. Men det där förtroendet kan ju spenderas. Och då kan det vara så att det börjar dyka upp stickprovskontroller och så vidare. Det värre så händer det ju att det fuskas med diverse saker. Och då har jag beställda en möjlighet att göra kontroll. Och se till att det blir bra. Och att man följer det där. Jag har faktiskt sett den här plankan flera gånger. Jag har några kollegor som jobbar med kvalitetskontroll. De har ju en regel i bilen eller vad jag får säga.

Ja men det är ju så att det finns folk som har en planka med sig. Men jag tänker här i vissa, nu bläddrar jag lite i Nackas handbok. Vart hittar jag, alltså är en utförande inte på att säga att det inte är trafikverksprojekt. Vart föreskrivs det? Hur kontrolleras det faktiska tjockleken? Att det är 400 förstärkningar eller 80 bärlager och så vidare.

Nu tänker jag var det regleras någonstans eller var det står kraven?

Ja, eller framförallt hur kommer mätet in, alltså hur kontrolleras tjockleken? Det är ju så igen en statistisk acceptanskontroll i tanken att man har ju en teoretisk modell och man slumpar ut massa punkter och så kör man emot den och så får man ju ett spridning och så är världen där som säger okej det är innanför eller utanför.

Ja, precis. Varje utförandeentreprenad kommer ju med byggplattstoleranser. Och att bygga enligt handling är ju att bygga den höjden som står på ritning och sedan så spela inom det intervallet som byggplattstoleranserna tillåter. Och sedan så en entreprenör har ju skyldigheten att bygga då enligt handling. Och då har ju de ofta ett egenkontrollprogram som ska se till att de gör det. Och det är ju någonting som beställaren skriver in i AFN. Att entreprenören ska jobba enligt de här typerna av kontrollplaner. Och det visar det här och ska ha ett egenkontrollsystem. Det står även i AMA på, om vi tar på schakt då, så kan det stå att entreprenören ska ha en kontrollplan för schakt. Så då får man titta i schaktkapitlet. Så man ska inte vara inne och leta i Mät-avsnittet för att hitta det, utan då ska man in i den produkten man ska bygga. Så ska man kolla där, vad finns det för krav på den här produkten.

Och det är i kombination med byggplatstoleransen, att då får man veta vad det är man ska vara ut och leta efter. För att se att man faktiskt bygger enligt det som beställaren har sagt.

Och konkret säger för schakten, eller för terrassen, vad finns det, jag bara tänker, kommer det in på Mät, att någon ska ta med sig för kvalitetssyftet och redovisa någonting. Alltså vad beror det på entreprenad till entreprenad, vad som är skrivet egentligen, och vad man själv egentligen föreslår som kontrollplan.

Ja men exakt, det finns ingenstans i AMA som säger att om du bygger en väg ska du mäta in schaktbotten med totalstation. Den tex jag kommer aldrig att hitta. Utan det kommer att stå vägens schaktbotten ska ha en jämnhetsnivå om 2 cm plus minus. Och då måste ju entreprenören sedan välja en metod som är tillräcklig för att faktiskt uppnå rätt hålla den noggrannheten. Man kan ju inte komma dit kanske med sin GPS då som kan ha höjdspelrum som kanske är 2 cm och sedan jämföra med det för då kommer de, eller de kan säkert göra det men jag skulle inte rekommendera det för då är mätosäkerheten så stor i förhållande till de noggrannhetskraven man har.

Men det blir egentligen byggplattstoleransen för varje lager som definierar det.

Exakt, exakt.

Så får man kolla, okej men det blir inte 100 mm, då ska det vara någon typ 30 mm metodosäkerhet, till exempel i en rundas länge brukar det vara en tredjedel.

Ja exakt.

Av för kontroll då. Men då är det fortfarande, jag bara tänker lite så här, men då är det fortfarande upp till entreprenören, alltså antal, för mätaren. Det måste väl bli för egenkontrollssyfte, någon form av kvalitetsbevisning, även om det inte är helt formellt kravställt, så lär det ju vara att man vill mäta med sig lite på varje lager. Lite punkter.

Ja, men precis. Och anledningen att det inte finns, tror jag nu i alla fall, nu spekulerar jag lite, anledningen att det inte finns kravställt exakt metod för att kontrollera det här, det är ju att man kan faktiskt bygga väldigt mycket utan mätning rent teoretiskt. Det kanske inte går så snabbt som man skulle kunna tänka sig att det kan göra med mätning, men det går. Det finns ju ändå planlaser, det finns tumstockar och mycket annat som kan bidra till att det går att bygga. Men det är entreprenören som faktiskt får välja metod där. Så att mätningen blir snarare en effektivisering annat än en bra avställd produkt.

Väldigt bra. Väldigt bra för tydligare eller för min egen del. Här man lär sig, det är därför man gör podden, så man lär sig löpande grejer. För i det sista utföranden, nu när jag tänker efter så var det ju så att i början så mätte nog mätaren allt. Nu när jag tänker efter så läste vi mer och i slutet så mätte vi inte alls. Eller lika mycket för att det behövdes inte konstaterade vi nog. Men det är som du säger också, man behöver nog göra det varje halvår och läsa igenom det här med MER. Alltså så är det liksom att man fräschar upp att man har okej men nu ska jag reglera eller nu går jag in i ett projekt som ska man ska ta ansvar för mängder då är det ju bra att gå igen. Okej vad är det som faktiskt gäller och vad behöver man faktiskt ta med sig?

Ja precis och det kan ju kännas lite ointuitivt för någon som jobbar med mätning att säga att man ska mäta mindre. Men det tycker jag egentligen inte att man behöver. Det känns mer som att de mäter fel saker ibland. Det är mycket fokus på att mäta för mängdregleringen, för det är där man tjänar pengar, men man kanske sparar in på att mäta för kvalitet. Man vet inte vilka krav som ställs på utförandet och tyvärr så ser jag väldigt mycket det i grundläggning och betongvärden. Man lägger väldigt lite fokus på att faktiskt upprätthålla de krav som finns på kvalitet. Om man springer runt och mäter schaktbotten i stället för att se till att man får tillräckligt bra kvalitet. Jag vill gärna se ett fokusskifte. Att man börjar mäta för att man ska bygga bättre saker. Det finns ett otroligt behov av det. Tyvärr är det lätt att se kronorna i sammanhanget.

Det är väl en bra avslutning. Att ha ett holistiskt perspektiv och göra så att det blir bra i stället. Om man rundar av lite så har ni utbildningar för AMA och MER, kurser och håller kurser. Om en själv eller andra är intresserade av att gå, är det någonting som ni erbjuder?

Ja, exakt. Vi har det vi kallar för 5D-akademin. Då kallar vi vår huvudsakliga utbildnings- serie för AMA/MER i praktiken. Det är en tredelars-kurs och då börjar man på grundläggande nivå. Sedan får man lära sig hela vägen upp till vad vi kallar avancerad nivå. Då får man lära sig hur AMA appliceras i de faktiska projekten. Det är mycket exempel utifrån verkliga scenarion. För att man ska lätt kunna komma därifrån och känna att jag kan ta med mig det här jag har pratat om idag, direkt in i projektet. Det som ofta händer, vilket är otroligt tillfredsställande, är att så fort det blir paus så är det väldigt lite snack. Alla springer iväg och ringer, och så hör man så här: glöm inte att mäta in det här, vi måste ta in en mängdreglerare. Det blir väldigt mycket konkret spin-off på det hela, i stället för att bara sitta och läsa AMA-kod 1, AMA-kod 2, AMA-kod 3.

Hålla det i framkant i vår bransch då. Den kan man gå om man vill.

Där ska jag kolla upp, det låter som att man behöver lära sig det.

Det var en sväng i Stockholm här.

Ja, ni håller den bara fysiskt eller?

Ja, vi har kört den digitalt, det är roligare på plats.

Ja, det är sant att det blir lite mer dynamik på det sättet. Men kul. Är det något annat du vill lämna med till lyssnarna om de vill förkovra sig eller någon annan tanke kring det här? Det här var väldigt generöst att bjuda så här mycket på tid och kunskap. Vi har bara skrapat på lite av ytan i den här världen såklart.

Jag tycker att vi har täckt in det mesta. Men medskicket är ju att man försöker i alla fall. Om du är mättekniker eller ingenjör, försök få platschefen att skicka över några av de här kontraktshandlingarna som inte bara är DWG. Försök förstå vilka krav som ställs på dig som mätpersonal. Om man är beställare så gör bra underlag till entreprenören. Det är väl ett bra medskick.

Exakt. Det är billigare att göra nu än sen när grävmaskinen tickar pengar.

Absolut.

Grymt. Tack för att du ville vara med och bjuda på det här.

Tack själv.

Det var ett härligt avsnitt med Benjamin. Jag tog med mig mycket, blev påmind och kanske lärde mig dels om att det mesta inom mängdreglering är från teoretisk sektion, men också lite nyansering kring kvalitetskontroller: hur man faktiskt ska följa upp att det blir rätt nivåer och skilja det från mängdreglering. Så varför inte titta på 5D-konsulternas akademi, gå kurs där i mängdreglering. Nu till den sponsrade intervjun med Okaymaker. Så, det var huvudinnehållet. Här kommer det sponsrade innehållet, som jag tycker att man lär sig grejer på att få nya uppslag för. Det är fortfarande Okaymaker som sponsrar det sista avsnittet i den här sponsringsserien. Så är du nyfiken på mer så kan du höra av dig, så kanske du också vill sponsra med på den.

Men Niklas, Okaymaker, vad är det, återigen lite sammanfattat, och vad har vi för use case idag?

Idag tänkte vi att vi skulle kika på ytterligare ett mark- och anläggningsföretag, ett bolag i Göteborg som heter Västkustens mark och asfalt. I det här fallet har jag pratat med vdn som heter Morgan Eriksson. Som sagt, om jag är mark och anläggning, gör gärna VA-jobb, omsätter 150 miljoner per år och fokuserade på Stor Göteborg eller Göteborgsregionen. De här gör mest utförandeentreprenader och det handlar om vägar, cirkulationsplatser och grundläggning för byggnader. Så de liknar i alla fall två av våra tidigare kundcaser vi har tittat på. Har varit kunder i Okaymaker eller hos Okaymaker i knappt tre år. Vad använder ni Okaymaker till frågade jag Morgan här om veckan och han säger att det är produktionen, till exempel för relationsunderlag. Och då passade jag på att fråga vad ett relationsunderlag är för någonting och det har jag fått lära mig nu.

Berätta vad det är, det är kanske fler som undrar.

Ja men Morgan beskrev det som att du får en originalritning när du ska göra ett jobb och sen ska du då gräva och bygga och det blir ju aldrig riktigt som originalritningen ser ut. För det kommer situationer där man behöver modifiera sin ursprungliga plan och då måste man dokumentera, säger han, vilka ändringar man har gjort, hur man har gjort dem och förhållandet till originalritningen. Och då säger han att det är ett relationsunderlag.

Exakt, och ofta skickar man underlaget till den ursprungliga projektören som sen skapar relationshandlingen utifrån relationsunderlaget. Så det blir någon som ska arbeta in de här förändringarna på formella handlingar så att säga. Jag sitter ju där ännu många gånger och då hade man önskat en bild ibland istället för ett streck på en pdf.

Nej, underlag, du får ju inte betalt. Vad är de här förutsättningarna? Ja, du kan ju påstå, det påstås i vad som helst. Än så länge svårt att förfalska ett foto så bra.

Ja, vi får se vad det är.

När AI kommer in i leken.

Ja. De har också ett projektledningsprogram som vi var inne på i tidigare avsnitt. Och han säger att fotot är för tungarbetat där. Och där gjorde man också så att det blev arbetsledare och platschefer som tog foton och som tankade upp, månadsvis tankade upp bilder till en server eller en mapp på deras server. Och några bilder från yrkesarbetarna fick de aldrig in. Det kanske togs bilder men de kom aldrig in till bolaget då. Och frågar jag honom vad är den stora fördelen med Okaymaker? Och då säger han, temat går igen lite grann, att alla som är på jobb bidrar med foto, det är den stora fördelen. De använder ju UE, alltså ibland spränger de till exempel, det har de mitt egen personal till. Asfaltering, tror jag inte heller de har. Och nu får de in mycket bilder från sina UE också via Okaymaker. Sen nämnde jag nog vid ett tidigare avsnitt, att när man har haft Okaymaker några år så börjar man använda det till lite allt möjligt.

Det här är bolaget som också skickar in lite kvitton utifrån. Har man gjort ett utlägg så tar man en bild, så går det in till en mapp som är kopplad till ekonomiavdelningen och så redovisar man sina kvitton där. Okaymaker är ju tänkt för att dokumentera själva byggprocessen, men det finns också de som ser möjligheter att använda Okaymaker som en fotobank för marknadsföring kan man säga. I och med att man samlar en massa bilder per projekt på ett och samma ställe, så kan man koppla in sin marknadsföringsperson att bläddra i gallerier och hitta bilder för Instagram, Facebook eller webben. En del har varit inne på att använda Okaymaker bara för det. Jag har nog inget sånt case tror jag, men jag vet att en del av våra kunder sitter och bläddrar och använder en del bilder i sin marknadsföring också.

Jag får till exempel från en beställare ibland när de ska lägga ut på sina interna utskick, så kan du skicka några bra bilder på det här projektet. Men hade man haft det i ett projekt så hade man bara sagt att man går in och väljer in de bilderna du tycker passar.

Ja, du kan ju bjuda in någon som medlem i projektet så kan de själva bläddra runt bland bilderna. Man kan ladda ner bilderna utan metadata så att man får originalfoto. Man kan hämta originalfoto från webben och tanka ner till sin dator.

Bra. Många som har nytta av det har haft det i flera år. Det är inarbetat i vår bransch kan man säga.

Berätta lite om dig själv nu, nu har vi hört det i fem avsnitt så man börjar känna din röst. Hur kom du på i det med Okaymaker och var det lite kort bakgrund?

Bakgrunden är egentligen att jag hela livet har varit i till entreprenör och det här är min tredje bolag som jag bygger. Det förra bolaget är ett bolag som heter Speedlegg som håller på med något helt annat. Det är bokföring för små företag. Inte för Västkustens mark och asfalt men frisörer, advokater i enskilda firmor och så där. Och Okaymaker det är en lång historia. Jag kan inte ta hela historien men det började egentligen som en idé om frågasvar. Det är därför vi heter Okaymaker. Då fanns det bild och så skulle man kunna kommentera bilden och ge okej på bilden. Och då sa folk till mig att byggbranschen har mycket frågasvar. Så jag kontaktade byggbranschen och intervjuade 30-tal bolag. Sedan gjorde vi så att vi sa att vi frågasvar, vi greppade över för mycket. Så vi skalade ner det till att säga att vi gör någonting som är riktigt bra för foto och korta filmer.

Och så väntar vi med den här frågasvardelen till eventuellt i framtiden. Och nu är det lite lustigt att nu börjar våra kunder knuffa oss i riktningen mot frågasvar. Så att i nästa version här så kommer man kunna få inkludera sin beställare i OK Maker och även köra frågasvar i OK Maker. Så vi hamnar kanske där till slut men där idén var från början då. Och sen kan man väl säga att personligen jag håller på i IT-branschen. Jag är allergisk mot krångliga produkter. Jag är i princip nära hjärtinfarkt när jag ska lära mig en nytt krånglig dataprogram. Så det är någon slags vision eller mission. Eller att ska vi göra någonting så måste det vara busenkelt. Jag kan inte hålla på med krångliga IT-grejer.

Ja roligt. Ja, men då har du flera bolag bakom dig också där. Det är fascinerande. Hur, bara liksom lyfta skynket lite. Hur tycker du det funkar att lansera en ny produkt? Det finns säkert folk som tänker att det där måste vara lätt att göra. Jag har världens bästa idéer. Hur går det till i verkligheten?

Jag kan ju rekommendera, om man ska starta ett bolag idag, så tycker jag man ska läsa Lean Startup av Erik Rees till exempel. Hans läromästare heter Steve Blank och skrev Four Steps to the Epiphany. De två böckerna. Man pratar väldigt mycket om MVP eller Minimal Viable Product. Istället för att göra 100 funktioner som man jobbar med i två år och sedan lanserar och så märker man att det var egentligen bara en av de här hundra som kunderna var intresserade av. Så försöker man idag i all produktutveckling, inte bara inom IT, att göra en fungerande produkt som några kunder kan börja köra och betala för. Och sedan lyssnar man egentligen med örat på rälsen efter vad är det som är krångligt och vad är det de önskar att man ska lägga till. Så man börjar med en funktion istället. Sedan kan jag väl tycka att det som är underskattat i debatten, jag anser att entreprenörer är kanske ett av de svåraste yrkena, jag ser det som ett yrke, ett av de svåraste yrkena, eller det yrket som det tar längst tid att lära sig.

Så det gäller att börja med någon typ av business och vara inställd på att de första åren så kommer det att växa. Hundåren består väldigt mycket i att man lär sig att skapa ett företag och en affärsidé. En bra affärsidé kommer man i regel på när man har en del erfarenhet. Det finns undantag men de flesta affärsidéer skapas av någon som kanske har byggt ett bolag tidigare eller liknande. Så det är en lång resa och jag propagerar för att börja direkt när man är 20 år och börja starta eget. För då har man ingen familj, ingen barn, ingen försörjning, man kan äta pasta och gröt och så gör alla sina misstag väl i början. Så har du chansen när du är ung så det är bättre att starta direkt och starta eget. Tycker jag. Sen kan man börja när man när som helst såklart. Men det blir tuffare ju, eller man blir med ekonomi och så.

Ja, idealismen kanske sjunker också när man blir äldre. Ja det är intressant. Men kul, men det är ju en jättefin produkt. Jag använder ju det hos henne och mina kunder. Jag använder ju Okaymaker. Så det är en jättefin produkt som jag tror, som du har visat på i kundcase i den här branschen också, som är ett anläggning. Det är bilder behöver samlas ihop och behöver dokumenteras och göras det på ett friktionsfritt sätt. Så det är kul att ha hört de här. Jag har fått också lite uppslag för just det här, lite större projekt än hur man kan gå tillväga. Har du någon slutord eller hur går man tillväga för att testa det för att säga det en gång till? Påminna också lite vad det kostar och var lite erbjudandet här om man kommer från att på den eller från någon min andra källor, landskapen ändå.

Jag får väl ta min favoritkanal, propagera för YouTube för att lära sig, titta på nya grejer. Gå gärna till YouTube och sök på Okaymaker. Där har vi en kanal med massa filmer. Korta och långa, mest korta. Vill man testa så går man till Okaymaker.com och skapar ett gratis konto. Sen kommer ni få ett mejl från mig, och har ni fått tipset eller kommit in på Okaymaker via Landskaparen eller Mätpodden så kommer ni erbjudas att köra Okaymakers fulla betalvariant i 90 dagar, eller tre månader, utan kostnad. Vad kostar det? Man kan väl säga kort att det kostar antingen 10 000 kronor per år för er som bolag eller 1 000 kronor i månaden för er som bolag. Så man kan antingen köpa ett år i taget eller en månad i taget då. Det finns faktiskt de som kör, i och med att vi kör igång alla kunder på en timme. Man kan köra igång helt på egen hand, men jag brukar köra igång via Teams på en timme så är alla igång.

Ta bilder med sitt eget konto. Det gör att det finns kunder som köper Okaymaker bara för ett projekt. De kör igång Okaymaker för ett större projekt, kör i fem månader och säger upp abonnemanget efter det. Det är lite speciellt att man kan hoppas snabbt komma igång så att man kan köpa det för ett specifikt projekt.

Och då har fem månader, det är 5 000 spänn och projektet har dokumenterat och det finns ett bra verktyg och så känner man att nu behöver jag inte det mer.

Då tankar man hem alla. Det har jag faktiskt inte nämnt i podden tidigare, men man kan ju alltid tanka hem alla sina bilder, snyggt och prydligt, och lägga dem på sin server när projektet är klart. Säga upp kontot på Okaymaker och förhoppningsvis kanske komma tillbaka när man har nästa stora projekt.

Det är jättebra att man blir inte låst på det sättet, man kan ladda hem dem och arkivera dem själv. Om man känner att nu räcker det eller vi har inte behov av det längre.

Många av våra kunder gör ju det när projekten är klarad. Då vill man samla all information på sin egen server eller en USB-sticka och lämna till kunden. Då tankar man hem bilderna när projektet är klart.

Jättebra. Det var toppen och tack för att du har velat vara med och sponsra och mäta på den så här på det här sättet i en liten serie. Jag hoppas att det går bra för dig och också att många testar, för det är en bra lösning om man har det här problemet.

Tack för att vi fick vara med här, Jonatan. Det var jättekul.

Tack för att ni lyssnar. Lyssnar ni fortfarande här så är ni en stjärnlyssnare. Titta på mitt medlemskap på min hemsida, landskaparen.se. Jag erbjuder skrivbordstimme varje vecka och även projekthjälp till fast pris i månaden. Har ni synpunkter eller frågor om det eller tycker det är intressant eller tycker det är världens sämsta idé oavsett, hör av dig till podden. Har du tips på gäster, vill du själv vara med, känner någon som skulle kunna prata passionerat om något ämne, tipsa gärna om dem till mig på min mailadress. Tack för att ni lyssnar, ha det bäst.