052: Koordinatbestämda fastighetsgränser med Linda Aldén – del 1

Det är många som, när de tänker på en lantmäteriförrättning, tänker: det är fyra rör i marken.

Exakt. Varför kostar det hundratusen?

Ja, precis, det är sånt som tar så lång tid. Och är det dessutom så att den här nya avstyckningen ska gå emot en befintlig gräns?

Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden, var ni än är på landet eller i staden och mäter. Det här är ett avsnitt som man kan säga fortsätter på ämnet fastighetsgränser i avsnitt 42 och 43 som Roger var med på och berättade. Där slog vi fast två viktiga saker, nämligen att det är de fysiska markeringarna som gäller. Och så fick vi en översikt över hur den digitala registerkartan kommit till. Några gränser, när du ser på minkarta.lantmateriet.se till exempel, att de är av väldigt varierande kvalitet. Men det här med gränser och koordinater är lite intressant. Hade det inte varit trevligt med koordinatsatta gränser, att man vet bara att det här är koordinaten och det här är din gräns. Det ska vi prata om idag. Det finns massa lagar och regler som handlar om det här. Och det finns tankar kring det här, att man skulle kunna ha koordinatsatta gränser i Sverige.

Och jag har den perfekta gästen idag. Det är Linda som har gjort en avhandling, eller licentiatavhandling som jag tror det heter. Som gjort ett forskningsarbete kring det här och hon är med och resonerar kring de här frågorna om fastighetsjuridik. Hur man skulle kunna övergå till en sådan ordning, att man har koordinatsatta fastighetsgränser och vilka aspekter man måste tänka på. Det är väldigt intressant och lite. Hur ska du tänka om du gräver av ett tomt rör eller om du vill avverka skog? Hur vet du att du inte går över till grannens mark? Till exempel. Så det kommer här. Men det här avsnittet är också sponsrat. Och första, vad ska man säga, officiella sponsorn. Det kommer att vara ett segment i slutet på Mätpodden nu. Som har ett sponsrat innehåll helt enkelt framöver. Vill du vara med och sponsra så kontakta mig. Men det kommer att vara fyra, fem avsnitt. Jag kommer att intervjua och Okaymaker då vad det är för produkt eller tjänst.

Och olika kundcase i avsnitt. Och det kommer att vara ungefär fem, tio minuter. I slutet av varje avsnitt på Mätpodden kommer att finnas ett sponsrat innehåll. Det är saker som jag tror du kan ha nytta av i ditt arbetsliv. Det är innehåll som jag tror på som kan vara till nytta för dig som lyssnare då. Så det är ett nytt inslag i Mätpodden helt enkelt framöver. Okaymaker den här gången, tack för att ni är med och sponsrar Mätpodden. Utöver Okaymaker så vill jag också nämna att jag har mitt medlemskap som jag har hintat om några gånger. Gå in på landskapen.se och läs mer om det. Vill du få svar på frågor omkring mätning, projektering, mark, igen mark- och anläggningsfrågor på ett vettigt sätt. Antingen om du behöver det som livlina eller om du behöver material som du behöver få granskat eller få hjälp med så kan jag erbjuda tjänster till ett fast pris i en prenumerationsmodell.

Så gå in på min hemsida där. Men nu till huvudämnet, Linda Aldén och koordinat bestämda fastighetsgränser. Du har ju fördjupat där över lång tid och jag tänkte att vi kanske kan ta dig om din bakgrund så kommer vi in på det här ämnet. Berätta om dig själv och vad du har pysslat med på senaste tiden och sen kanske lite av din yrkesbakgrund.

Absolut. Jag heter Linda Aldén och jag är industridoktorand, kallas det. Det betyder att jag är anställd hos min arbetsgivare, som är Lantmäteriet, och mitt jobb är nu att gå en forskarutbildning på KTH där jag doktorerar med målet att bli teknisk doktor en vacker dag. Och då har jag i mitt licentiatprojekt skrivit en avhandling just om koordinatbestämda fastighetsgränser. Så det är ett försök till att analysera vilka förutsättningar som skulle behövas ur ett juridiskt perspektiv för att kunna omvandla dagens lagstiftning där fysiska gränsmärken är överlägsna, alla andra bevis för gränsens rätta sträckning till att istället bestämma en fastighetsgräns med stöd av koordinater.

Så det är vad jag har pysslat med och innan jag började med den här forskarutbildningen så har jag jobbat som lantmätare under många år. Dels praktiskt i fält, varit ute och mätt som enhandläggare, som det hette på den tiden, men sedan mer och mer specialiserat och jobbat mycket med de juridiska utmaningarna kopplade till olika fastighetsbildningsförrättningar, kan man säga.

Kan du kanske bara färglägga lite vad innebär den här lantmätardelen, de här juridiska bitarna, vad är det för typ, en typisk arbetsuppgift? Jag tänker att många kanske bara, siktatäcken bara mäter, men man mäter praktiskt, man har inte alls koll på vad en lantmätare gör. Man har hört termen?

Nej, om man säger en förrättningslantmätare så kan man väl säga att det typiskt sett handlar om att utreda förutsättningar för olika sorters förändringar av vår fastighetsindelning. Och det är ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att man ska kunna ändra fastighetsindelningen. Och då pröva lantmätaren alla dessa förutsättningar för att man ska kunna förändra, till exempel stycka av en tomt som ska vara möjlig att bebygga eller överföra mark från en grann fastighet till en annan fastighet och så vidare. Så det är liksom, kan man säga, det är en förrättningslantmätare gör.

För det är att man förhåller sig till hela regelverket. Alltså det finns många lagar och regler som reglerar det här helt enkelt.

Ja men verkligen. Och jag brukar säga såhär att en förrättningslantmätare arbetar är ju liksom att från det att det kommer in en ansökan om att ja men till exempel jag vill stycka av den här tomten. Då försäkrar sig lantmätaren om att alla villkor uppfyllda, den ska vara planmässig, den ska inte ligga inom strandskydd, den ska inte kanske vara bullerstöd från en flygplats. Alltså det finns jättemånga olika villkor då som lantmätaren tittar på. Det måste finnas tillgång till väg, man måste kanske ha vatten och avlopp om man ska bebygga den. Och sen när man har konstaterat att ja det är inga problem någonstans på vägen, då kan man markera den här fastigheten och den kan bildas i fastighetsregistret och då blir det möjligt att belåna och bebygga och allting och så vidare. Så det är många tänker liksom när de tänker på en lantmäteriförrättning, det är så ja men det är fyra rör i marken. Exakt, därför kostar det hundratusen.

Vi glider över på historia och historiens vingslag, du har en lång jättefin berättelse om hur fastighetsgränserna har förändrats i den här avhandlingen. Jag tänker om du kan berätta om det här. För egentligen en väldigt spontan fråga, är inte gränserna klarlagda eller vet man inte vart sin gräns går? Om du tar dig från den, vad finns det att klarlägga?

Utan det är markeringen på marken som gäller i första hand. Så har det varit otroligt länge och så är det fortfarande. Så att det finns en fantastisk båge, tänker jag, som spänner från lång tid tillbaka fram idag. Och det gör ju också i det perspektivet att min forskning handlar ju liksom om hur kan vi digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Det är egentligen under det paraplyet som min forskning befinner sig. Hur kan vi digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Och då i min värld så pratar jag om analoga gränspunkter. Alltså kontrasten till det digitala. Men det är ju de här fysiska gränspunkterna på marken. Och sen ska man också veta det i början så var ägandet i byn inte uppdelat utan man ägde hela byn tillsammans. Det var en bygemenskap. Och de gränslinjer som fanns på, när man började dokumentera byn och dokumentera fastighetsgränser, så var inte det äganderättsliga indelningar i byn.

Det där var fascinerande. Man tänker att man borde ha lärt sig det. Man kanske lärde sig vid skolan när man var liten, men berätta lite om det här. Det är bara skillnaden på stad och by. På land och stad är det två olika grejer. Även där lite om by. Egentligen har samhället förändrats väldigt mycket. Det märker man ju då när man läser om det här. Att en by var en gemenskap ägande och man tillhör. Det är ju en by på ett helt annorlunda sätt då. Eller en stad för den delen.

Ja men precis. Även om fastighetsrätten har varit så viktig under så många år, så är det ju fortfarande så att det var ju fram tills dess att vi fick ny fastighetsbildningslag. Och då säger jag ny i någon situations tecken fastighetsbildningslag. För våran fastighetsbildningslag är ju över 50 år idag. Men den är ju i ett perspektiv är den ju delvis ny då. Så ända fram till fastighetsbildningslagen 3D Kraft så har vi ju haft olika bestämmelser för stad och land. Och på landet så var det by gemenskapen som var viktig och äganderätten liksom blev individualiserad i samband med liberalismen. Och i staden så var ju borgarna som styrde och bestämde över staden och då tilldelades det tomter. De som hade burskap kunde få en tomt tilldelad sig.

Så att lagstiftningen är väldigt, den kommer från olika håll och det är först i och med att vi fick fastighetsbildningslagen som de här bestämmelserna ensades och samma regler gäller både för stad och land.

Som en kommentar, det var något avsnitt med Claes-Jöran Persson. Det var första gången jag, och nog enda gången jag hör talas om det, han refererade att det fanns stadsmätare och lantmätare. Och då är ju, när man hör förklaringen också att det var ju olika regler då, idag använder man ju bara ordet lantmätare, men det liksom kommer ju kopplingen där till landet, att det var faktiskt utanför statsgränser. Väldigt fascinerande. Om man tänker sig där, byn, att det började delas upp i gränser, hur har den processen sett ut om man pratar om hur det har utvecklats? Om man betraktar gränser, du pratar ju om det, att det var lite nyttjanderättskaraktär, att det var mer, kanske.

Och det är egentligen genom praxis som den här frågan har blivit tydliggjord att de här nyttjanderättsgränserna, det som tidigare var avsett som en nyttjanderättsgräns idag, ska vara en fastighetsgräns. Men en sak som jag tycker kan vara intressant att reflektera över är i stället det här med lagligen och ej lagligen bestämda gränser. För det tror jag kan ställa till en del huvudbry för många som inte jobbar med gränser på daglig basis.

Är ej lagligen bestämd gräns? Invändningen blir ju, är den olaglig då?

Ja, precis. Nej men den är inte olaglig, utan det är ju ett litet, det är ju en liten olycklig nomenklatur kan man tycka, men det man kan säga är ju att den lagligen bestämda gränsen, den har tillkommit vid någon typ av förrättning. Det har varit någon typ av lantmätare inblandad som har fattat ett beslut. Och då är gränsen lagligen bestämd. De ej lagligen bestämda gränserna, det kan vara gränser som har tillkommit vid en privaträttslig delning och här är ju avsöndringarna en väldigt vanligt förekommande åtgärd. Alltså där jag med hjälp av ett köp sålde ett område till dig och sen så registrerades det här köpet. Du fick lagfart på ditt köp, men gränserna fastställdes aldrig av en lantmätare.

Utan man kom privat överens om att här går den nya gränsen.

Ja, här går den nya gränsen. Efter ett tag upptäckte man att det här blev lite stökigt och rörigt så då kom det till krav på att det ändå var en lantmätare som skulle upprätta en karta. När lantmätaren upprättade en karta så fanns det markeringar i gränshörnen då, eller i fastighetens hörn. Så mätte ju lantmätaren självklart in de här hörnen och markerade det på en karta. En del av de här kartorna är väldigt enkla och en del ser ut precis som vilken förrättningskarta som helst är väldigt noggrant gjorda och så vidare. Men eftersom de då var dokumenterades av en lantmätare men det aldrig resulterade i ett beslut från lantmäterienheten så är de här avsöndringarna, de har gränser som då inte är lagligen bestämda. Och då blir det direkt så att man inte kan säga att gränspunkterna, man kan inte lita på dem till 100 procent utan man måste alltid, om man berör en sån här fastighet, så måste man alltid göra en fastighetsbestämning för att på så sätt flytta över en från kategorin ej lagligen bestämda till lagligen bestämda gränser.

Det finns även andra gränser som är ej lagligen bestämda som faktiskt bildas idag i modern tid och det är till exempel gränser som tillkommer vid expropriation. Det finns krav på att en lantmätare ska upprätta en expropriationskarta i expropriationslagen.

Vad innebär expropriation, jag kan inte uttala det ordet. I praktiken är det typ att en väg eller järnväg ska byggas och staten tar mark?

Ja, om man inte skulle kunna komma överens i frivilliga förhandlingar så kan man begära att få expropriera området. Det betyder att man tvångsvis tar området och då avgörs den frågan i domstol. De gränserna tillkommer ju idag och de är ju mätta med samma teknik som man använder när man har förrättningsmätning. Men de gränserna är inte heller lagligen bestämda.

Utan det blir en ej laglig gräns på det.

Om man vill att det ska bli en lagligen bestämd gräns så måste man fastighetsbestämma en sådan gräns. Fast den är gjord liksom i modern tid. Så att de här två olika sorters gränserna har ju lite olika status och lite olika förutsättningar för hur man tar vidare frågan i en modern kontext?

Så bara för att sammanfatta så att du får rätta mig om jag har fel. Men en ej laglig gräns den är ju laglig ändå. Den gäller så att det är en gräns som finns. Men den är inte lika väl definierad på det sättet som krävs för en lagligen bestämd gräns.

Alltså den är aldrig bestämd av en lantmätare eller hanterad i en förrättning kan man säga.

Och då uppfyller den inte det kravet lagligen bestämd gräns.

Nej.

Jag tänker att om man lyssnar, nu har jag ju läst det här så jag är fast i minnet så jag förstår det men tror att ett par veckor sedan hade många av de här begreppen gått över huvudet på mig och jag tror många som lyssnar, det är många ord här, det kan vara nya begrepp om man inte har jobbat med fastigheter och gränser så jag tror det är bra att pausa och landa i vissa uttryck. Men exakt, men vad blir utmaningarna då? Då finns det lagligen bestämda gränser och ej lagligen bestämda gränser och så ska man på något sätt göra det här till något modernt och koordinatsatt.

De här tidigare poddavsnitten som jag har lyssnat på, så pratar ju Roger om registerkartan, den digitala registerkartan och hur den har kommit till. Det var väldigt väl beskrivet, tycker jag, hur det här mosaiken av tidigare analoga registerkartor sammanfogades till en digital registerkarta. Och när man sitter vid sin dator och man kan zooma in och verkligen hitta på millimetern när vart den här gränsen ligger, så måste man verkligen se upp för att, jag tycker också Roger beskrev det väldigt väl, det är ju förrättningshandlingarna som ligger till grund för gränsens rätta sträckning. Och i det perspektivet så är det ju lätt att man går vilse om man inte vet vad man håller på med. Jag tänker att det är viktigt att man har lite koll på vilken status har den här gränsen, är den lagligen bestämd gräns eller inte.

Och sen när man tittar på den digitala registerkartan så finns det ett problem att den har ju liksom uppbyggnaden av den digitala registerkartan skedde forcerat. Om man tänker på den här triangeln med kvalitet, tid och vad är det kostnad, så var det ju så att tiden var ju det som var absolut viktigast. Alltså vi måste snabbt få in data i en digital registerkartbas. Kvalitets delen fick stå tillbaka och det är känt bland oss som har arbetat med den digitala registerkartan.

Och det är bara för att punktera om man inte har lyssnat på Rogers avsnitt också. Går du in på minkarta.lantmateriet.se till exempel, eller på Eniro eller Hitta så ser man ju, man slår på fastighetsgränser, där är min gräns. Men det står ju alltid, det är juridiskt gällande, men det kan vara väldigt fel.

Det kan vara väldigt fel.

Det kan vara väldigt rätt också för den delen, på bra ställen. Så det är väldigt varierande kvalitet, alltså många meter.

Man vet inte det. Det kom ganska nyligen en rapport här också, som visar på att den kvalitetsmärkning som finns i den digitala registerkartan, kvalitetsmärkningen är bristfällig. Så om du går in och läser på en gräns i den digitala ristkartan, så finns det ett attribut kopplat till den gränsen som säger, den här gränsen har 2,5 cm noggrannhet eller 25 mm noggrannhet. Men i själva verket så är det en felaktig uppgift, den kanske är bordsdigitaliserad och inlagt med 4,5 meters noggrannhet. Så inser man ganska snart att det är väldigt problematiskt, när kvalitetsmärkningen inte har rätt kvalitet. Och då är det ju så här, det räcker egentligen att det är ett par gränser som har felaktig kvalitetsmärkning för att man ska inse att jag kan inte garantera, jag kan inte lita på det här, utan jag måste försäkra mig om var finns de fysiska markeringarna.

Så utgångspunkten är ju, man kan säga så här, det är jordabalken som bestämmer, man ska säga bevishierarkin för gränser. Och i jordabalken står det för dej lagligen bestämda gränserna, så går gränsen mellan de gränsmarkeringar som är utsatta på marken. Så det utgör alltid det bästa beviset för gränsens rätta sträckning.

Lagen säger så och det är liksom prio 1 eller högsta rank?

Ja det är alltid prio 1. Finns det gränsmarkeringar och de inte är rubbade eller på annat sätt, liksom man kan ana att de inte står på rätt ställe. Alltså under förutsättning att de står där de en gång var tänkt att stå, så är det alltid gränsmarkeringarna som gäller i första hand. Men sen vet vi också att det händer olycka, gränsmarkeringar kan bli rubbade, har misstag, bortgrävda eller att man ser i en skog, avverkar och råkar köra över en sån här gammal råsten eller någonting sånt, så kan de ju vara förstörda. Och det behöver ju inte ske att man gör det av illvilja eller för att man vill vara djävlig mot sina grannar, utan det kan ju i allra högsta grad vara ett misstag också. Men om det är så istället, så ska man liksom göra en sammanvägd bedömning av övriga bevis för gränsens rätta sträckning. Och därför är det ju också väldigt viktigt med den här förrättningsdokumentationen.

Om man tar ett beslut som förrättningslantmätare, så är det ju väldigt viktigt att man då beskriver de gränspunkter som man har. Och där är ju förrättningskartan jätteviktig. Dels för att den innehåller en teknisk beskrivning, oftast med en koordinatförteckning, men också att det står vilken typ av gränsmarkering som finns där. Det kan vara, förr kom det ju ofta rör i gjutning, eller idag är det ju mycket rör i mark, eller rör i berg. Man dokumenterar vad det är för typ av gränspunkt, för att om gränspunkten rubbar så ska man kunna komma tillbaka till den. Men det kan också vara en koordinatuppgift. Och det är liksom ett litet undantag, om man säger att man har till exempel ett hushörn i staden. Trottoaren går i husliv och gränsen, fastighetsgränsen ska gå också i hushörnet i husliv?

Då kan man skriva till exempel att den här gränsen har den här koordinatuppgiften och definieras av hushörnet, eller definieras av koordinaten. Alltså att man anger då den normen som bestämmer gränsen. Det kan vara en vägmitt, en vägkant, det kan vara en åkant eller, alltså det finns möjlighet att ange en gräns med stöd av någonting annat än en markering. Men då måste det jättetydligt framgå av förrättningshandlingarna, vad det är som avgör gränsens rätta sträckning. Jag pratar om gränsens rätta sträckning hela tiden för det är en term som används i jordabalken också. Men var gränsen går, det måste vara tydligt dokumenterat av handlingarna.

Spontanreflektionen är ju att det är sant, i en stad så ser man ju inte massa gränser poppa upp i trottoarer och kanter, utan det finns ju massa gränser överallt där som inte syns egentligen.

Nej men precis, och de är ju fortfarande ej lagligen bestämda, eftersom de är fattade då kanske, man kan anta att de är antagna vid någon typ av förrättning, så är de ju lagligen bestämda med det då.

Finns det andra sätt att definiera en gräns på koordinater?

Ja det finns det, men vad man kan säga så här att min forskning handlar ju om, hur kan vi öka förutsättningarna för en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess? Och vill vi ha en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess, så måste vi ha digitala indata. Och då utgör gränsmärken, fysiska gränsmärken på marken, utgör ett hinder. Men om vi slutar markera då? Vi ponerar att vi slutar markera fastighetsgränser och så säger vi att det är koordinaten som gäller. Att vi bara mäter in men vi markerar aldrig och så säger vi koordinaten gäller. Har vi inte skapat förutsättningar för en digital samhällsbyggnadsprocess då? Ja, det kan man ju tycka liksom, det är ett steg i rätt riktning. Men då finns det ju fortfarande så den här bestämmelsen i jordabalken om att huvudregeln är att ett fysiskt gränsmärke övertrumfar alla andra bevis.

Och är det då en markägare som säger så här till lantmäteriet jag vill få min gräns utmärkt genom en så här särskild gränsutmärkning och så säger lantmäteriet så här ja det kan vi fixa. Det är tydligt var gränsen går. Det finns koordinater. Vi åker dit och slår ner ett gränsrör. Ja men då har ju liksom gränsröret redan övertrumfat den tidigare koordinaten. Så i och med att lagstiftningen ser ut som den gör idag, att det fysiska gränsmärket är alltid överlägset, så blir det inte möjligt att utan ändrad lagstiftning komma till en digital process.

Då är det ju en väldigt enkel fråga, är det inte bara att ändra lagen?

Jo, det är bara att ändra lagen.

Berätta lite om komplexiteten i det, och vad det kan få, olika möjliga konsekvenser, olika avvägningar som du har tagit fram och resonerat kring.

Jag har ju tittat på det här och det måste säga så här att timingen är väldigt trevlig i mitt fall som forskarstudent när jag har tittat på en fråga som faktiskt har blivit extremt aktuell, i och med att det är tillsatt en statlig offentlig utredning som heter koordinatbestämda fastighetsgränser, där man faktiskt också gör precis det som jag har gjort. Man ser över hur kan man ändra lagen för att kunna gå över till koordinatbestämda fastighetsgränser. Så till sommaren så kommer det facit kan man säga, på hur man faktiskt ska göra, för det är då den här utredningen ska presentera sitt förslag. Men vad jag har gjort i mitt forskningsprojekt är ju att visa att det är möjligt att gå över till koordinatbestämda gränser och i det perspektivet så får ju egendomsskyddet väldigt stor, har ju en väldigt avgörande betydelse för vilka vägar framåt som är möjliga.

I grundlagen så finns det ju ett skydd för vars ens egendom att den ska vara tryggad så att det allmänna inte kan ta din mark utan att det ska finnas ett angeläget allmänt intresse som det står i regeringsformen. Och då betyder ju det att lagstiftning får inte heller, man får inte heller införa nya lagar som skulle kunna rubba det här grundlagsstadgade skyddet för egendomen. Och i det perspektivet så måste man då hitta en övergång till koordinatbestämda gränser där man tar stor hänsyn till egendomsskyddet.

Vad skulle kunna vara exempel på att man tappar negativt ur egendomsskyddet?

Nej men en väldigt enkelt exempel på det är ju att man tänker så här, här har vi massa data om fastighetsgränser i den digitala registerkartan. Vi säger att den digitala registerkartan är den som gäller rent juridiskt och inte de beslut som står i förrättningshandlingarna. Och det som ni pratade om i tidigare Mätpodd om kvaliteten på fastighetsgränserna och det vi vet nu om att kvalitetsmärkningen dessutom är bristfällig i den digitala registerkartan så inser vi att det finns ju gränser som ligger fel med flera meter och i vissa områden så har till exempel gjort examensarbeten på det här och då var det i ett examensarbete hittar man en felaktigt redovisad gräns där gränspunkten låg 135 meter från sitt rätta läge och då förstår man att det kan bli ganska stora arealer som påverkas om man nu skulle få för sig eller lockas att tro att till exempel den digitala registerkartan skulle kunna utgöra grunden för en övergång.

Så det är ju nästan uteslutet alternativ att, i princip så kastar man det alternativet när man börjar fundera på det att den kan man ju inte lita på.

Nej, det kan man inte och då måste man ju göra på ett annat sätt och då inser man snart att det här kommer ta väldigt lång tid och det kommer inte kunna ske inom överskådlig tid utan man kommer få göra en successiv övergång. Där man garanterar då att den gränsen som man transformerar eller flyttar över till ett nytt system eller som definieras med ny lag om vilken gräns, bevisvärde som gäller så kommer ju det att ta ganska lång tid och kräva noggranna inmätningar innan man kan gå över.

Hur skulle det se ut? Alltså i princip att man förnyar att nytillkomna gränser då eller att man kan omdefiniera, att man gör det stegvisa, att de som finns, de finns och gäller, men sedan övergår nya gränser allt eftersom då till koordinatsatta. Det är väl ungefär huvudalternativet?

Mm, mitt förslag, alltså min forskning, och jag kan ju inte.

Nej det är din bedömning, eller ja det är exakt din bedömning.

Ja precis, alltså det blir lite såhär att jag är ju inte någon lagstiftare överhuvudtaget, utan jag har ju bara visat på vägar framåt, så jag vet ju inte vilket svar som kommer att komma från den här utredningen. Mitt förslag är i alla fall att man gör en successiv övergång där gränspunkter som hanteras i förrättningar nu och framåt kommer att definieras med stöd av koordinatuppgifter och inte med stöd av fysiska gränsmärken istället.

Berätta lite vad blir det för effekter av det, både positiva och möjligt negativa saker? Vad är de stora fördelarna om vi har koordinatsatta gränser?

Fördelarna är förhoppningsvis att det ska bli billigare och enklare att bilda nya fastigheter. Egentligen inte bara det utan till exempel bevilja bygglov och kanske anta detaljplaner ska vara enklare om man kan göra en digital process. Det som kommer att vara den stora nackdelen, det är ju det om inte markägarna sen förstår var gränsen faktiskt går. Där måste man ju ändå säga att gränsmärket är överlägset eftersom det är visuellt och möjligt att se på backen. Det här med koordinatbestämda fastighetsgränser är egentligen inte en ny fråga utan fastighetsbildningslagen och gjorde valken tredje kraft samtidigt i början på 70-talet och det dröjde inte mer än till slutet av 70-talet, början på 80-talet så börjades det tala om att men borde vi inte inom områden med bra stomnät borde vi inte kunna använda koordinaterna som definierande av gränsen istället och det fanns flera förslag framtagna på just det här med koordinatbestämda fastighetsgränser redan för 40 år sedan.

Men det som det då innebar var ju att man kanske bara skulle kunna göra det inom områden med bra stomnät. Dessutom var det alltså idag finns det ju någon slags liten kittlande tanke att alla med stöd av sin mobiltelefon skulle kunna gå ut och hitta en fastighetsgräns. Men när de här förslagen diskuterades på 80-talet så var det fortfarande förbehållet de som jobbade i branschen och som var liksom kommuner och mätföretag och så vidare. Det var de som skulle vara betjänt av koordinatbestämda fastighetsgränser. Det fanns inget sånt perspektiv på att markägarna skulle tycka att det var bättre.

Nej det är sant att idag har ju. Om du äger skog så har du ju en skördare GPS, då skulle du själv kunna se vart din gräns går väldigt bra. Till exempel det kunde man ju inte ha för 40 år sedan alls eller. Nej. Men satellitbilder och sådär att man kan se sin gräns väldigt bra som individ. Antagligen med tiden så kan ju telefonen också komma ner till centimeternoggrannhet.

Men det kan man ju säga är en nackdel då om man går över till koordinatbestämda fastighetsgränser. Kommer markägarna faktiskt veta var deras gräns går? Och då kanske man kan laborera med att man tänker sig att förslaget är att koordinatbestämda gränser är det bästa beviset, men att lantmäteriet kan visa ut var gränsen ska sitta så har markägarna själva möjlighet att slå ner en markering av något slag som innebär att de vet vart gränsen går och så vidare. Idag finns det också, som vi började med att prata om, det finns ju gränser som har rubbats av olika anledningar. Det kan vara i samband med att man gräver ner en optokabel eller att man kör sönder när man avverkar och så vidare.

Problemet finns ju redan, att man inte VSD eller?

Ja problemet finns ju redan att gränsmärket kan rubbas.

Ja det kan vara jordskred och.

Ja.

Ja här har vi inte jordbävning men. Ja exakt, markeringen kan ju rubbas på jättemånga olika sätt redan.

Absolut. Så är det ju. Men sen så säger man så ja men skulle det kunna vara mer osäkert då till exempel att man bara har det som en digital uppgift? Skulle de kunna gå in och manipuleras? Och där har jag gjort det väldigt lätt för mig som forskare. Jag har sagt så här, jag utgår ifrån att våra register är skyddade och trygga och att vi kan lita på de uppgifter som finns där. Så då har jag skrivit bort det bara genom att inte förvirra mig eller grotta ner mig för mycket i sådana aspekter. Utan jag har försökt verkligen fokusera på juridiken kring gränser.

Det är sant, pengarna är ju digitala och databaserna för fastigheter måste vara digitala också. Bara som en parentes, finns det länder som har koordinatbestämda gränser i dag? Finns det andra exempel i världen där man har infört där?

Eller?

Jag tror vi tar en paus där i samtalet med Linda och så får vi fortsätta i nästa avsnitt. Det är verkligen mycket information om det här är första gången du hör de här termerna och vad ska vi kalla det som Linda kallade den för nomenklaturen inom lantmäteri. En väldigt spännande upplysande helt klart. Nu blir det som jag nämnde i början där det blir lite sponsrat innehåll. Jag tänkte det blir ett fast stående segment förhoppningsvis i avsnitten och det här är då det första sponsrade innehållet men att det är nytta för dig som lyssnar. Det är tanke med det sponsrade och någonting som jag gillar själv också såklart. Så här kommer det segmentet. Ja men då har vi kommit till ett nytt segment i podden som jag aviserade om i början. Det är ett sponsrat innehåll men jag tänker att det här kommer bli till nytta om du har det här problemet, nämligen Okaymaker.

Jag har Niklas med mig här. Hej Niklas.

Hej, kul att vara här.

Vad är Okaymaker? Om du beskriver problemet som folk har i branschen och vilken lösning du har kommit på?

Man kan säga att mycket behöver dokumenteras i ett byggarbete och det kraftfullaste sättet som vi människor har är att ta en bild eller en kort film för att beskriva någonting. Problemet vi har är att vi inte får in bilder från framförallt yrkesarbetare. Antingen så tar man bilder med mobilkamera, den vanliga mobilkamera, och så blir bilderna kvar i mobilerna. Eller så har man ett projektledningsprogram som är för bökigt helt enkelt. Så att bilderna blir kvar i mobilerna och sen ska man då i efterhand, kanske sex månader senare, hitta bilderna. Så därför har vi siktat på att göra en mobilapp och en webbtjänst som gör att alla som är på jobb kan ta en bild, beskriva bilden, och sedan lägger vi till datum, tid, plats och montörens namn. Sedan lyfter vi upp den här fotoanteckningen per projekt på webben, eller i molnet.

Om jag bara får bryta in där, det är ju man vet ju sig själva, så man har ju blandat hälften på barnen och hälften på någon grop. Att lyfta in bilder, nu har jag lyckats i alla fall synka det, så om den dyker upp i datorn från telefonen så får man lyfta in det manuellt, men det är rätt så tidskrävande om man missar bilder och så är man fem eller tio i ett projekt. Det är en djungel, det där?

Den här skivan eller den här brunnen eller väggen, det finns inget sammanhang.

Vi hade ett fasadföretag som sa, ja men för sjutton alla våra bilder har ju tegel på sig, varför har du tagit den här bilden? Så det är egentligen kärnan i produkten att de som är ute ska kunna. Både egna anställda av UE bjuder man in så att man kan få bilder från alla som är ute på plats och med ordning och reda samlade på ett ställe. Det är vad det går ut på då.

Det är ju en jättebra idé. Jag tänker lyssnarna här, det är ju mark och anläggning tänker jag, både av såklart mätare, järnväg, anläggning, tunnlar. Som vet, det är många markgubbar, markentreprenörer, maskinister, yrkesarbetare som lyssnar. Har ni sådana användare? För nu nämner du ju flera fasadföretag och byggföretag också.

Det stämmer, det började nog, kanske var därför det kom upp. Det började med bostadsbyggande i för Okaymaker, men just nu, sista året, så har det kommit mycket inom anläggning, mark och anläggning. Det har att göra också med att ett användningsområde är ju till exempel egenkontroller och behovet av att ta en bild på någonting i backen innan man skyfflar igen, så att säga. Det har man gemensamt med bostadsbyggande, innan man stänger igen en vägg till exempel, så har man bara en chans att dokumentera hur rör och ventilation såg ut, så att mycket, kanske mer inom anläggning, sista året har kommit in.

Det är ju, ni som lyssnar på podden, så vet jag, jag har både på podden och på YouTube en avsnitt om att ta bilder, att det är en liten sån käpphäst. Alltså en typisk VA och schakt, jag vet inte om det räcker längre, men 10 000 kronor löpmeter är ju en sån schablon, det kostar att lägga en standardschakt. Det kostar ju en miljoner att lägga en viss sträcka då. Och så har man inga bilder där man har, mätdata föreskriver man, man ska ha relationsmätning, men visst det är ju bra att det finns, men en bild säger så otroligt mycket. Jag tycker att det finns ingen ursäkt för att inte ha en bild på varje meter. Man ser hela sträckningen helt enkelt på bild för det är extremt värdefullt. Nu är det att beställaren inte frågar efter det, men att du som utförare tar de bilderna för din egen skull, för beställaren skull och dokumenterar dem i ett projekt, det är givet.

Vi får också höra från anläggare att beställare också börjar kräva att få se bilder. Det är lite svagt, kan jag hålla med om, och jag är förundrad över att man inte gör det mer, men det förekommer också att beställarna säger att vi vill se bilder.

Vi har några kundcase där som vi tänkte prata om också. Vill du nämna några företag som man får lite konkret, om man kanske känner igen kollegor i branschen?

Ja, vi har fyra företag som vi kommer att prata om i något sammanhang. Och vi har Bygg i mark eller BIMAC som ligger i Umeå. Göteborg Mark & Betong. GMB går de också under, en sån förkortning. Ockelbo Kabelteknik som är väldigt fokuserad på järnväg till exempel. Och sen har vi Västkustens Mark & Asfalt. Eller VMA, AB. Tre av de här bolagen är ganska lika i att de gör mark och anläggning, ofta mot kommunala vägar, cirkulationsplatser, vatten och avlopp. I sitt närområde kan man säga, eller i sin region, är väl deras inriktning.

Det är nog flera av dem som lyssnar också.

Vi hoppas det. Sen är de ganska lika i storlek också. De omsätter någonstans mellan 100 och 300 miljoner och har också kört Okaymaker mellan två och fyra år kan man säga. Så de har kört med produkter några år också.

Vi har ett problem som alla tror jag känner igen sig. Vi har företag som använder sig av lösningen. Beskriv lite hur Okaymaker funkar. Du var inne lite på det, men vad är lite tekniskt flödet där? Hur löser det här problemet och samlar ihop bilderna?

Produkten består av två delar. En mobilapp som är gratis, som alla kan ladda ner, och sedan en webbtjänst eller webbprodukt. Då bjuder man in sina yrkesarbetare, de som är på jobb, platschefer också, allihop att köra mobilappen, kanske UE också. I mobilappen börjar det direkt, du kommer in, det ser ut som en vanlig mobilkamera. Man börjar med att ta en bild, så kan man direkt rita med fingret på bilden, och så kan man skriva om man vill en beskrivning. Sen lägger vi till datum, plats och tid och montörers namn, och så lyfter vi upp den här fotoanteckningen direkt per projekt på webben. De som sitter på kontoret har ju då, vid fingertopparna kan man säga, projektvis tittar de på ett fotogalleri med anteckningar.

Det är perfekt. Så du behöver inte ta det i den vanliga mobilkameran, utan du fotar i Okaymaker -appen och så hamnar det uppe i molnet.

Ja, precis. Och det som man kanske kan nämna är att bilderna inte sparas i mobilen alls. I mobilen har jag mina privata bilder och en grå svart kamera för privat bruk, och så har jag en grön kameraapp som jag använder för Okaymaker.

Ja men det är toppen. Hur ser man dem i webbtjänsten? Vad får man för typ av översikt av bilderna?

Det påminner lite grann om ett bildgalleris egentligen som du har när du tittar på Google Photos eller liknande, men du har ju mycket mer information runt och kring till varje bild. Så du scrollar igenom ett bildgalleri dag för dag och vecka för vecka.

Och så är det knutet till något projekt?

Ja, det är per projekt. Du går in i ditt projekt på webben och där scrollar du igenom bilderna. Du kan såklart filtrera och söka och så bland dina fotoanteckningar.

Är det GPS-taggat också i bilderna?

Ja, det borde jag väl nämnt där.

För det är ju utomhus där, det är ju en väldigt meningsfull skillnad.

Det stämmer. Vi taggar ju varje bild med GPS-koordinater och om man sen skulle ladda hem bilderna från och kan ju mycket tanka ner bilderna från webben ner till sin dator, så får man med GPS-koordinaterna och kan faktiskt då lyfta in sina bilder i något annat program.

Det är ju jättebra. Jag använder ju lokalt GeoSetter eller ibland drar in dem i QGIS också, så har man taggarna så kan man ju använda dem i externa program sen också.

Jajamän. Det skulle funka alldeles utmärkt att lyfta in dem i GeoSetter också då.

Grymt. Men jag tänker att det var ju kanske 10 minuter här så pratade vi om use case i vidare avsnitt, men om man har en ren call to action, vad har vi för, hur går man för det här? Det lät ju bra, det vill jag testa. Vart går man in och hur går man till väga?

Gå till okmaker.com och klicka på skapa konto, så skapar du ett gratis konto. Då kommer jag ta kontakt med dig via e-post och höra om du har kommit in via landskaparen. Då uppgraderar vi dig till ett betalkonto så kan du köra för fullt i tre månader utan kostnad och testa produkten ordentligt innan du bestämmer dig.

Jättebra att säga att du kommer från Mätpodden eller landskaparen när Niklas hör av sig så tre månader gratis. Bra att säga, vad kostar det sedan proffsvarianten eller betalvarianten bara som man har en hum om det?

Jättebra, då får man en uppfattning om det. Tack Niklas för att du ville presentera Okaymaker. Det var det hela, tack Niklas där och tack Linda. Så fortsätter vi i nästa avsnitt med del 2 av Fastighetsgränser med Linda. Tack för att ni lyssnar och säg till någon annan att lyssna också.