029: Norrskenets dolda hot – utslagen GPS och samhällskaos

Ibland lyser himlen upp i ett strålande skådespel. Dansande färger i grönt och rött skapar nyhetsartiklar, och man går ut ur hus och hem för att titta och ta bilder. Och visst har du lagt märke till att det är mer norrskenn än vanligt just nu. Men är det bara vackert, eller skulle det till och med kunna påverka vårt jobb? – Pontus, jag tror inte GPS:en funkar.

– Nej, varför? Eller vadå? Vad menar du med det?

–Nej, jag får ingen fixlösning på min stav. Jag försöker sätta ut pålningen nu. 20 pålar, det står pålkran här och jag får inte lösning. Jag kollar SIM-kortet och VPN:en funkar, jag får data.

–Men har du någon kollega eller något som kan komma ut med en ny GPS då? Eller det måste ju vara något fel på den GPS:en?

–Ja, det är det jag tänker. Men jag frågar maskinisten också. Han får inte GPS:en att funka heller.

–Han har också problem?

–Ja, hans maskinstyrning funkar inte.

–Har ni samma fabrikat på dem då?

–Han har ju Leica och han har kört hela veckan. –Jaha? –Jag fattar inte någonting. Jag vet inte vad jag ska göra. Det står två maskiner här och frågar vad de ska göra. De försöker ju också få det att funka. –Pålkranen står här och...

–Jag vet inte. Men det måste ju gå att ringa någon. –Jag menar... Så ingen GPS funkar ute på bygget?

–Nej, det verkar inte så.

–Det här kan ju inte jag. Men du måste ju kolla med en kollega eller något som de har. Du får ju ringa runt.

– Ja, du får göra det. Men det blir en jobbig dag det här. – Okej, hej. – Tack.... Pontus, jag har ringt Leica nu. Det här verkar vara överallt. GPS:erna funkar inte nu.

SÃ¥ GPS:erna funkar generellt inte?

Nej, det verkar så. Satelliterna funkar inte.

Okej, så alla satelliter har gått... Okej.

Ja, det är någonting. De mumlar något om så... Ja, men hur gör vi nu då?

Ska du ta fram tumstock och börja mäta, eller vad? Jag vet inte. Jag menar, vi måste ju få det utsatt.

Jag har inte stationer med mig. Jag tänkte att det var ett enkelt GPS-jobb. Jag har ingen station ens. Finns det extra station på kontoret eller?

Nej, det finns väl ingen extra station där. Men du har inte med dig stationen?

Nej, men det var ju Kalle. Jag skulle ha den idag också. Jag har bara GPS:erna med mig. Då skulle jag bara sätta ut pålarna.

Du har ringt Leica och Leica säger att inga GPS:er... Det är krånglar för alla. Inget funkar.

Ja, det verkar så. Det är ingen som har ringt dig eller?

Nej, det är du som har ringt. Men det här är ju... Alltså... Du måste ju skoja.

Vad gör vi? Alltså det...

Nej, jag vet inte. Jag vet inte. Alltså vi måste...

Jag får väl sms i WhatsApp-gruppen nu. Kolla. Kolla på jobbgruppen. Det verkar inte vara någon som...

Nej, det här... Jag vet inte.

Jag får... Jag får nästa ha det. Jag vet inte.

Jag vet inte. Vi måste ju... vi måste ju komma vidare. Vi kan ju inte bara ...

I natt syntes norrsken åter över nästan hela Sverige. Ja, norrsken syntes över stora delar av landet under natten till måndag. De senaste dagarna...

[Ohörbart nyhetsklipp.] Men nu är vi ju på väg mot ökad solaktivitet.

Tänk om GNSS skulle sluta fungera. Kanske inte permanent, men ändå tillfälligt. Hur skulle det påverka din vardag? Jag har försökt illustrera det här med den här iscensättningen. Kanske lite väl dramatiskt, men jag tror det skulle ge en sugande känsla. Det här blir ingen rolig dag eller rolig vecka om det inte skulle fungera. För GNSS är ett fantastiskt verktyg. Nu i mätbranschen så används det ju väldigt mycket. Särskilt inom anläggning. Men även om man tänker generellt med navigation, inom sjöfart, inom flyg. Men det är också en otroligt bra källa till exakt tidsättning, till exempel för dörrar, järnvägar och samordning när det handlar om millisekunder och mikrosekunder. Allt sånt hänger på egentligen det här satellitsystemet GNSS. Många saker är ju bekväma i vår vardag. Man tänker på BankID eller Swish eller våra digitala lösningar för betala. När det funkar så är det väldigt smidigt.

Man kan ta sin telefon och blippa och så vidare. Och så funkar det bara. Men det händer ju att de inte fungerar. Och då gäller det att vara lite vaken för det. Och det är den tråden jag tänker dra här i lite grann. Tänk om GNSS inte skulle fungera. Vad skulle kunna göra att det inte fungerar? Jag har försökt göra en liten resa och läsa om det här. Och fått upp ögonen och fördjupat uppskattningen för det här systemet. Och det är inte på något sätt att jag är en expert inom det här. Men jag har samlat ihop info och jag hoppas att jag kan dela med mig av det. Och precis som inledningen hintade så har norrsken någonting med det här att göra. Och i grund och botten så är det här strålning. Och då påverkar det också alla radiovågor. Till exempel vår signal som är från satelliten som ska färdas genom rymden.

De tror helt enkelt att det är morgon för det börjar ljusna mitt i natten. I städer och i nyheterna så skriver man om fenomenen. Vissa tror att det är tecken på jordens undergång för dessa illavarslande färger. Någon skriver att man kunde läsa en dagstidning med två millimeter stora bokstav. Alltså rätt så liten text mitt på natten utan extra ljus. Det är norrskenet som lös upp natten där kunde man observera nere vid Kuba, i Hawaii. Och vissa skeppsloggar loggade vid 11 grader över ekvatorn. I kontrast så tycker vi idag om vi här i södra Sverige ser ett norrsken så är det väldigt sydligt. Och då pratar vi om kanske 55-60 grader över ekvatorn. Det var inte bara ett vackert skådespel eller något som påverkade det man kunde se, utan det här påverkade också den tidens teknik, det som var det moderna då, nämligen telegrafen.

Den varierar mellan 9 och 14 år har man konstaterat på den här 150 år ungefär serien med ett medelvärde på ungefär 11 år. Och då är det att solen får kraftiga utbrott, nästan som vulkanutbrott men energiutbrott och det kommer ut strålning eller laddade partiklar. Det är det man kallar för solstormar, och när de kommer upp i en viss styrka så ger man dem olika klassifikationer, lite som man klassificerar stormar. När det är just laddade partiklar så kallar man det för en CME, eller coronal mass ejection. De här kan skapa en så kallad geomagnetisk storm på jorden. Och tänker man på hur en satellit funkar, det är ju som en liten radiosändare kan man väl säga. Det är en glödlampas kraft, typ 30 watt eller något sånt, som skickar en signal och den ska genom hela atmosfären, rymden, jonosfären, troposfären och atmosfären och komma till en mottagare som känner av den här väldigt svaga signalen.

Som bokstavligt talat är som motsvarande en glödlampa i himlen. Då är det ju att de här solstormarna består av laddade partiklar som kan störa den här signalen. Och de här solstormarna, de här laddade partiklarna, de kan studsa i jonosfären eller så passerar de. Det är det här som stör då till exempel en GPS-signal. Det blir också ett elektriskt fält som kommer till jorden. Eller ett fält som kan orsaka strömmar då i kabelnät, ledningsnät och så vidare. Och då kan det påverka till exempel elförsörjningen eller signalsystem och liknande. Och de flesta solstormar är ju nothing burgers. Det händer ingenting. Tittar man på rapporter om solstormar så kommer det sådana hela tiden. Men när det är extremt stora eller tillräckligt stora så kan det påverka. Och det påverkar länder som är längre norrut mer generellt. Och egentligen är ju det här norrskenet som vi ser kopplat till jordens magnetfält, som fungerar som ett skydd.

Flygplan, båtar och sjöfart, och här på land när vi kör i våra egna privatbilar. Det är ju den tydligaste användningen av GNSS eller GPS-teknik. Men just den här tidsaspekten är väldigt intressant. Jag kände knappt till den. Det är ju sant att i grund och botten så fungerar ju GNSS på grund av att det är ett väldigt exakt tidssystem. Och så använder man ljusets hastighet och har en tid och då får man ju ett avstånd från satelliten till jorden. Och det blir som ett måttband, ett sladdrigt måttband som man då kan använda från flera håll för att positionera sig. Men en exakt tid är väldigt viktig för olika verksamheter. Om man tänker på pengatransaktioner: vem betalade, och när gjorde de det? På finansmarknaden, när aktier och liknande köps och säljs. Elnätet, för att hålla balans så att olika nät kan prata med varandra. Och även telefon, telefonnät till exempel.

Och här tog jag kontakt med en på NextNav, som är ett företag som levererar alternativa lösningar till GNSS. För det finns lite brister i det. Och framförallt då i timingperspektiv. Och där har vi Ganesh.

Yeah, so I'm Ganesh Pattabiraman, co-founder and CEO of NextNav. We're a company based in Sunnyvale, California. And my background was, I used to be at Qualcomm before I started NextNav and worked on putting GPS into cellphones, into Qualcomm chipsets, which eventually made Qualcomm one of the largest providers of GPS chipsets worldwide. Yeah, so we all use GPS. It's been very popular for position and navigation, you know, for your urban area, and that's how we think about it. But fundamentally, GPS is actually a timing network. Because all the GPS satellites, all of them, you know, transmit a very precisely clocked signal and send out a single timing pulse that is well known. You intersect the signal from multiple satellites to determine your location. You know, this is just our basic high school geometry. And so fundamentally, timing is one of the key services that GPS provides. The big benefit was that it's very precise and it was free.

And so a lot of critical infrastructure providers, including in agriculture, telecommunications, electrical grid, when they wanted timing that was, you know, globally spread out or nationally spread out, it was very easy to put a GPS receiver and get that timing into your equipment. So, for instance, in telecommunications, for synchronized networks, you essentially synchronize your base stations using GPS. And when GPS is not synchronized, you are essentially giving away capacity or you are dropping calls because between base stations they're on different timescales. That's an easy way to think about it. Or even in your electrical grid, the way the different electrical stations transfer power between them is using phasors, and they all have to have a sense of equal timing across the network. If they don't, when they transfer power from one substation to the other, there can be a mismatch and, again, lead to sort of outages. Your financial transactions all need to be timestamped because you want to know when you pulled money out or you deposited money.

And now think about your stock trades, think about if you actually dated it or timestamped it to a day before or a day in the future, the amount of chaos you can cause in the financial network. So all of those applications rely on GPS for that timing. And because it's not encrypted, I can, you know, jam it. I can pull up a truck in front of New York Stock Exchange and stick a jammer and, you know, affect when the stock market timestamps different transactions. Now you can imagine I can essentially bring down the financial operations of a country or a market very easily. So those are some of the risks. These are all, you know, well-known and well-understood risks that we face from purely a timing perspective. And this is over and above your navigation, you know, your aircraft navigation or your train navigation or your boat navigation, which rely on GPS for sort of getting from here to there.

Så tidsaspekten av GNSS är väldigt bra tidssystem. Men finns det bra exempel på det här? Har det inträffat problem? Vi låter Ganesh förklara igen.

So, you know, certainly these examples are becoming, you know, more frequent than we would like them to be. And I think it's, you know, as more people become aware of these vulnerabilities, there's greater risk. I mean, there's another example, I think that was in Germany. Somebody spoofed a Tesla or spoofed GPS around a Tesla while it was driving and had it drive in the opposite side of the traffic because, you know, they could make it think that it was on the right side. So, there's lots of these examples where you can, where GPS jamming and spoofing in general has become much more common these days, unfortunately.

Så det är väldigt många mätare, inklusive mig själv, som har kommit in i GNSS-världen när det inte har varit så mycket problem med GNSS, av naturliga skäl. För det finns en tjänst som Swepos har, Jonosfär Monitor. Där ser du som en karta över hur statusen är på satellitsignalerna. Och man kan se landet uppdelat i olika zoner från norr till söder. Och så ser man också om det är grönt, gult eller rött, och där ser man om det är förhöjda värden, så försämras noggrannheten med 15% och så försämras möjligheten att få fix. Om det är rött, som det faktiskt väldigt ofta är på nattetid och i stora delar av Norrland så är det väldigt svårt att använda GNSS-teknik. Och uppenbarligen, ni som jobbar där i norr vet om det här. Men här söderut så har vi varit väldigt besparade från just den här aktiviteten. Men nu är det ett sådant läge att man faktiskt får kolla på den titt som tätt inför när man jobbar, så att man vet ungefär vad som händer där ute.

Men om man tar ett steg tillbaka: när man hör att det kan bli solstormar och samhället, eller nätet, kan slås ut, och vi kan få strömavbrott, då finns det mycket som kan oroa. Men hur orolig ska man vara? Jag intervjuade i alla fall Gavin Schrock, som är författare i många mättidskrifter, kan man säga, XY Magazine och GoGeomatics. Han har varit mätare sedan barnsben, hållit på sedan innan GPS:en kom in. Han driver ett RTK-korrektionsnätverk, alltså motsvarande Swepos, i Washington. Och han har väldigt mycket tankar kring de här ämnena. Hur ser han på solstormar? Hur orolig ska man vara för det?

Yeah, no, it's very real. The solar activity ,you know, the coronal mass ejections and, you know, the solar flares. In the time we've been running our network, there have only been five days in 20 years where somebody might not want to use GNSS. It was just the quality got bad. It didn't knock it out completely. Those events that you talked about, it would not only be GNSS, it would be other things. Our cellular communications, electrical grids. That's bigger worries. But we haven't had one of those in modern times that affected, you know, very broad areas. That's just a reality that there's always that specter that could happen. What would we do if we were down for a few days? Now, the solar max, the solar cycles, we've been through a couple of those already. And during the solar cycles, well, the GNSS satellites themselves are very hardened and they have mitigation measures. They're going to keep working.

But the signal on the ground, that could be affected. So, you know, like most networks, we monitor the ionospheric activity, you know, whether it's heightened to the point. And the user can look at a simple graph and go, okay, today maybe I want to use my total station. Like I said, that's only been five days. The mitigating for that in a network solution, it can model out a lot of that very well. If somebody is doing single base, that degradation over baseline length from the base would just get shorter and shorter. You know, the 10 kilometer nice day, you know, range is very good. No one can really predict when these would happen very well. You know, we get, I see warnings every day from different space centers around the world saying, oh, coronal mass ejection, solar storm. For the scientific community, they're much more sensitive to what that might mean for their work.

With their other satellites, weather satellites, other communications, very sensitive sensors for different purposes. But I see those warnings and I look at our graphs and I go, oh, it's heightened, but it's not in the danger range. And typically I never hear anything from the end users or our own monitoring equipment. I can look at data from other networks or the scientific, you know, there's like three or four thousand permanent stations in the United States that we can look at data. And so far, maybe we've been lucky, but, you know, a solar storm warning comes in, we don't really see any effect. And maybe it takes someone a little longer to fix their solution. And maybe their quality drops a little bit. But I don't know, maybe I'm too optimistic.

But for the most part, unless there's one of those massive events that's going to affect everybody and everything, no, it's not a huge worry, like for the surveyors in the field.

Det känns som att han inte är alltför orolig för de här vardagliga och mellanstora händelserna. Den dagen det händer så drabbas vi ändå av det. Men det är inte bara solstormar vi behöver vara oroliga för. Någonting som är i närheten här, som har blivit aktuellt, det är ju kriget i Ukraina. Det skulle kunna vara ett scenario att GNSS inte fungerar lokalt. Själva satelliterna fungerar men att man stör ut GPS-signalerna. Man var faktiskt orolig i samband med krigsstarten i Ukraina att telekrigföringen skulle slå ut GNSS i stora delar av området. I en artikel från en försvarstidning så säger man att Ryssland jammar ut, slår ut GPS-signalerna. Men man är förvånad att de inte har lyckats göra det på ett effektivare sätt. Ryssland har hotat med att slå ner GPS-signaler men man har inte varit alls så aggressiva som många experter och observatörer hade trott inför kriget.

Man konstaterar ändå att GPS-signalerna i norra Norge blir utstörda och till exempel även inne i landet så stör man ut GLONASS-signalerna. Användarna i innerstan i Moskva klagar ofta på att deras telefoner säger att de befinner sig vid Moskvas flygplats. Det här händer också både vid Svarta havet och på andra ställen där högt uppsatta tjänstemän i ryska staten befinner sig. Så man stör helt enkelt ut signalerna och använder så kallad spoofing, alltså falska signaler som får mottagaren att tro att den är någon annanstans. Anledningen till att man tror att man inte har lyckats, eller använt sig så mycket av utstörning som man hade trott från början. är att man själv har väldigt stor nytta av GPS både för samordning av tid och för navigering. Sen är det också en GPS-störare. En GPS-jammer är rätt så enkel att slå ut eftersom den är väldigt tydlig.

I en artikel som heter att Kreml äter GPS till frukost varför geolocation i centrala Moskva har blivit en riktig huvudvärk. Väldigt många rapporter säger helt enkelt att man, GPS-utrustning säger att man befinner sig på flygplatsen i Moskva. Den enkla anledningen är att då kan man inte flyga drönare till Kreml för att drönare vill inte flyga in till flygplatser helt enkelt. Eftersom drönaren själv känner igen att det är en no-fly zone. Så till exempel med en DJI-drönare så kan man inte flyga in till Kreml då eftersom den tror att det är en flygplats. Militära åtgärder eller att någon försöker förstöra GNS-system eller jamma eller spoofa signaler. Vad har Gavin att säga om det?

Well, you know, jamming is real and it happens every day, typically on the battleground. There's all kinds of ways that interference can happen, although they are often overstated. The battlefield jamming is very specific, targeted. It's limited in area for lots of reasons. And in the battlefield, there are lots of ways to mitigate that. The military have ways with specific antennas that can do directional blocking of signals with filters. The soldiers know that they can actually stand with their, wrap their stomach around the antenna and block in a direction. There's all that. And that does happen, but not as much as people think. There's a great website that's called gpsjam. org, where you can see hot spots around the world where there's, you know, jamming going on a regular basis. And that is very limited. And going in even further, it may only be a few miles where they have a tactical reason why they might jam.

When it comes to the battlefield, as I said, it's very localized. Eastern Europe, you know, Ukraine is highly publicized now. Around the Donetsk region, you know, that'll show up that there's jamming on, you know, fairly consistent, very small areas, though. And the areas are so small that there's permanent geodetic stations all over the world and several in the Ukraine. Very close to the Donetsk region, where I can go online and the scientific community stores the data from these for plate tectonics and atmospheric studies. And I can go on any day and get data from it, analyze the data, and it's very clean. I think you could see from the graphs and the link I sent you. Yeah, and what it shows is that, yeah, right next door is all of this military activity going on, but it's not affecting that station.

So the perception that people get that, you know, the jamming that is going on in Eastern Europe, in the Middle East, you know, around Syria, that affects them in Sweden or the United States is, no, that's just not possible. There was all the fear about that Russia or whoever might want to destroy the GPS satellites. Well, that that would be, you know, doing that type of act of war, that would be an act of war that would have bigger repercussions than just what's happening with us in the field. And also, there's multiple constellations. Somebody would have to destroy all of them to cause this unavailability of GNSS completely. Well, and that's different international players. Do they want to pick a fight with Europe and Galileo? Do they want to pick a fight with China and Beidou or IRNSS in India? That's kind of highly unlikely that someone would want to do it.

Jamming them broadly would why Russia doesn't jam GPS as much as people think is, well, they're using GPS. They've found downed aircraft and military vehicles that have commercial GPS devices taped to their dashboard. You know, they rely on, you know, the yeah, they need it as well. You know, soldiers, you know, in many militaries around the world are buying commercial units because they're really good and cheap and available. And the military supply line and quality is not always up to scratch. So, yeah, no one wants to shoot their own foot. That's why that specter of, you know, doomsday scenario of destroying GNSS is highly unlikely to the point of, you know, kind of ridiculous. So, you know, but these are vulnerabilities and our reliance on these is very, very high. Well, that's also a reason why there's the technical factor but the human factor. And the human factor is human activity relies on it so much. Nobody wants to screw up their own usage.

Också ett väldigt intressant perspektiv. Det är svårt att förfalska en signal. Det är en väldigt svag signal, och det blir väldigt tydligt om du ser en stark signal som kommer från bara en punkt. De nya Trimble-mottagarna och liknande kan lära sig det och filtrera bort förfalskade signaler. Som vi har sett så finns det många saker man kan fundera på. Är det saker som kommer hända? Hur realistiskt är det? Är det solstormen, eller är det militär aktivitet? Och så frågade jag lite om vad han tyckte var rimliga åtgärder. Vad kan man göra för att förbereda sig?

Okay, big solar storm can't use the GNSS today. Work in a purely relative mode with the total station. And then later you could go back and, you know, put your geodetic positions on some of that control. That's it. You just got to, you know, just got to be prepared for the worst. People are going to lose more days of work for weather events, storms, than they are space weather. And because GNSS can't do everything, there are so many activities that have terrestrial alternatives in their toolbox, toolkit. They have the total station. They have the scanners. You know, they just, you know, falling back to that. Yeah, there's going to be people running around throwing their hands in the air going, oh my God, what the hell do I do? But most are just going to go, oh okay, all right, well, let's pull out the total station and, you know, shoot that. And then this will pass. But definitely you do want to put local project control, no matter what you're doing. Yeah, it's to calibrate to that locally. Where those relative distances and positions in whatever you're doing is more important than anything.

Så, en liten eftertanke om hur man kan hantera ett problem. Det är väl medicinen: ha totalstation, ha andra metoder och inte vara den som, som du sa, springer runt som en huvudlös kyckling. Det är som scenen i början. Har du backup, har du annan utrustning, då går det att lösa. Man kommer väldigt långt med måttband och laser också i en nödsituation. Ett sista ämne som jag tog upp med Gavin var alternativ till GNSS, alltså navigation. Man pratar om olika tekniker för att komplettera och ersätta GNSS ifall det inte skulle fungera. Det finns en hel del företag som säljer sådana lösningar. Jag frågade vad han tänkte om alternativ till GNSS.

But alternatives for navigation, you know, there's a UK and the US and other countries want to boost up other things like the e-Loran. You know, Loran has been around a long time for navigation, but the e-Loran, they want to do this more modernized version. Well, that's signal-based. That would also be susceptible to a solar storm. That's great. Ground-based positioning systems, you know, beacons. A lot of work going on in doing those where you have transmitters on towers around a city with atomic clocks in them and you do ranging that way. Well, that's signal-based as well. Pretty much any navigation and positioning system that can work in a wide area for mass applications is some kind of signal. A lot of work going into low-Earth orbit satellites for positioning and navigation at the LEO. Well, there's advantages. The LEO signals are stronger. You know, they're lower orbit. You can get geometry advantages. You get signal strength advantages. Harder to jam.

Susceptible to solar storms? Absolutely. Absolutely. And LEO satellites, well, the other thing about those is they're low-orbit and they don't stay up there that long. You have to replace them frequently. You know, people have these visions of, they go, oh, there's all these low-Earth orbit communication satellites like the Starlink or something like that. And it's like, no, even those providers aren't really promoting positioning from it because a communications satellite, well, and they're very small and have a power budget issue. And to do positioning with them, you need to dedicate hardware on them. So you can't just go, oh, my God, there's 700 of these communications satellites. Let's do positioning from them. Well, okay, you could do Doppler. You can do primitive ranging. It's not very precise. There are outfits like Zona Space that are going to put up LEO dedicated for positioning. But that's the package in it is specifically for positioning. So this provides you some alternatives.

But then again, you're back to signal-based. Now, you know, really blue sky mad scientist type thinking that the quantum sensing could provide advantages. You know, a quantum navigation device, which is inertial using, you know, subatomic particle behaviors. There's some promise there. It won't be super precise. But that would be independent of any of the signal ranging. Then again, high electromagnetic, you know, disturbance could hurt that. A couple days ago, I was at JPL NASA. So I was interviewing some of the people there about the quantum sensing for gravity meters, for clocks, and for the navigation. And it was really fascinating. But they're a long way from something small enough, smaller than a backpack. But there's potential there. That would be independent of the signal in space type situations. But we're quite a ways from it. Yeah, laser-based. Yeah, then you're kind of limited to EDM, you know, line of sight. So you're back to your total station.

So there's no magic bullet that I can find. And I look all the time on the horizon. GNSS is there. It does have vulnerabilities, not as likely as some people would like to think. And then, of course, there's money to be made scaring people about it, trying to sell them all kinds of alternatives. But because it is so widely used globally by so many people and the economics that relies on it, That actually becomes a strength against the, you know, a lot of the potential risks.

Visst var det en hoppfull slutkläm. Ju mer vi använder någonting, desto mer tjänar vi alla på att det fungerar. Och det är väl så att elnät funkar idag, tänker vi. Att ja, visst det blir strömavbrott, det blir, det kan gå ner. Men det finns många som jobbar med det för att hålla igång hela systemet. Ja, det var riktigt intressant. Och det ändrar nog en hel del av mina tankar så här när man hörde Gavin prata om det här. Och ja, det gjorde en lugnare. Samtidigt uppskattar man ämnet eller systemet mycket mer. Och man har fått en aning, en djupare förståelse också. Så egentligen kvarstår bara en liten sammanfattning med Pontus här. Vad tar vi med oss av ämnet? När man tänker på det vi har gått igenom nu Pontus. Vi hade ju ett dramatiskt intro. Ja. Men man ändå drar slutsatsen här. Om man konstaterar lite som sammanfattning att det kanske är realistiskt att vänta sig att GNSS går ner i tre till fem dagar. Och är det längre än så är det allmän kaos i samhället.

Typ en större, ja, vi kanske inte har el eller vi har, det är som en större naturkatastrof. Då förväntar sig nog inte maskinisterna att man har full service åt dem.

Nej, exakt.

Om man tar det som huvudscenario och tänker att det är solstormar och att vi kan få lite tillfälliga avbrott kanske lite oftare. Vad tänker du sådär? Vad känns som rimligt? Eller vad tar du med dig av de tankarna?

Jag tror att man ska ta med sig att det förmodligen inte handlar om ifall det sker, utan mer om: vad gör vi när det sker? För det kan hända, och som sagt, man har ju ingen aning om utfallet på detta och hur länge och sådär. Men att solens aktivitet är som den är, det vet vi. Och att solstormar i olika storlekar sker och påverkar som de påverkar, det vet vi också. Då blir det ju mer en upplysning om att: ja men, det här kan hända. Och händer det, hur tänker vi då? Sen är det precis som du har sagt här och som kommer fram, att vi har större problem än att pinpojken inte har mottagning eller att maskinisten får problem med fixen om vi har stora solstormar. Men generellt ska man väl ha med sig att det kan ske på olika nivåer, och att man kanske inte fullständigt förkastar och glömmer bort traditionella sätt att jobba. Att förstå hur man faktiskt kan lösa saker med måttband, vattenpass, flukter, bakriktningar, miniräknare.

Alltså, ja, att man inte helt förkastar och glömmer bort det kan väl vara en sådan grej man kan ta med sig, för du vet aldrig när du faktiskt kommer vilja ha de kunskaperna och kunna lösa det. Ja, om det är en halvdag eller om det är fyra dagar eller om det är... Så det är väl spontant sånt som kommer upp i mitt huvud. Hur känner du efter all den här researchen och lite vad som kan hända och inte?

Nej, det har varit en bra resa. Alltså, först när man börjar läsa om det så läser man kanske lite chockartiklar och man börjar tänka, hjälp, vad... Alltså, jag är en lite mer glaset-halvfullt-kille. Ja. Men man tänker ändå: oj, vad händer då, och så vidare. Jag tänker att man ska förbereda sig för det värsta. Men man blir påminn om vilken fantastisk teknik det är. Hur noggrant det är, hur väl fungerande, hur många människor som jobbar med det. Det är ett robust system och det är robustare än någonsin tidigare för att det är så många som beror på det. Och så många länder har fler och fler satelliter och samhället bygger på det. Precis som vi behöver vatten, vi behöver el, så behöver vi internet och vi behöver satellitteknologi för att ett modernt samhälle ska funka. Och funkar det inte så finns det folk som jobbar väldigt aktivt och hårt för att det ska funka igen. Precis som om elen kan gå. Ja, det är bra att ha lampa hemma. Det är bra att ha lite extra vatten. Det är bra att ha lite mat. Alltså, grundläggande beredskap hemma. Men att vi lever ju inte på ett sätt där vi förbereder oss för att gå ut i skogen och överleva.

Nej, det finns en gemensam drivkraft att kicka igång allt sånt här så fort som bara möjligt. För det är lika viktigt som allt annat.

Och även den här tanken med krig som kom fram, att man kan vara rädd för att det blir störningar i krig och så vidare. Men även i krigszoner som i Ukraina funkar det bra. Går man in på deras RTK- eller korrektionsservice och tittar på hemsidan så funkar det. Det är kanske precis i frontavsnitten, vid specifika anfall och specifika tillfällen, som det är problem. Men det är ett så pass svårt system att störa ut, och alla behöver det – även någon som angriper det. Så det har väl varit en sådan ögonöppnare. Men som du sa där, och som Gavin som jag intervjuade sa, det är ju alltid bra att ha ett fysiskt nät på en byggarbetsplats. Det behöver inte vara jätte avancerat, men att du har en höjd och några punkter du kan gå till. Det ska man ha. Och jag tänker, det finns någon som sa, eller det sägs ibland, att en bil kan illustrera allt. Okej, jag tänker: nej, men man kan alltid hitta en liknelse med en bil som passar. Jag tänker på det som en bil idag. Du köper en bil, du kan leasa en bil. Du behöver inte kunna någonting om en bil, och du kör den och det funkar jättebra.

Det är så man lever, och det är så många unga människor lever. Och jag tror inte det är rimligt att förvänta sig att du, när du tar körkortet, ska kunna reparera din bil from scratch, liksom byta bromsar och allting. Du lämnar in den. Och idag är det likadant om du börjar jobba som anläggare. Du får lov att använda den här tekniken utan att veta exakt hur den funkar. Du måste veta, alltså som med körkort, lite grunder. Du måste förstå hur du ska förhålla dig till reglerna. Men du behöver inte veta hur hydraulsystemet funkar eller allting om hur en bil fungerar för att få lov att använda den. Förr, när bilen var mer grundläggande, gick saker sönder mycket oftare. Du var nästan tvungen att vara händig och förstå hur allting hänger ihop för att kunna använda tekniken. Och det är väl fint om man kan det. Men jag tror att det man tar med sig i den tekniktunga världen är: okej, lär dig tekniken så som den funkar idag och dra nytta av den. Men ställ också frågan, och allt eftersom du har möjlighet att lära dig mer, så fördjupa det. Ta chansen. Alltså: varför funkar det? Varför funkar det inte nu? Då fördjupar man sig och bygger på sin kunskap.

Ja.

Det tror jag är det. Och det är jobbet.

Det kommer bli roligare.

Landskaparen här. Vill du lära dig program? Då ska man hålla koll på min hemsida. Jag kommer att fokusera om mitt tjänsteerbjudande på ritningar och modeller. Antingen om man har problem med dem och behöver få hjälp med ritningsgranskning och modellgranskning som tjänst, eller att man vill lära sig hur man bygger modeller som fungerar och maskinstyrningsmodeller, hur man kontrollerar modeller, ritningsläsning och hur man mäter med GNSS, enklare och lite mer avancerat, och så vidare. Det kommer komma många fler kurser som jag kommer hålla live. Jag kommer hålla dem i min nya lokal i Hindås, och det kommer bli kurser både på plats och på distans. Så det kommer bli ett mer, kanske klassiskt, erbjudande där man kan gå kurser och utbildningar, både kortare och vid flera tillfällen. Jag tror det är det jag känner att man tar med sig. Jag tar med mig av den här lilla resan, och studieresan, att man får en uppskattning och fördjupad förståelse för hur komplicerat det är, men ändå otroligt robust.

Men det är väl en bra summering. Och som sagt, den här känslan, eller den här förståelsen, för att det är känslig teknik i vissa avseenden. Vi kommer stöta på problem framöver, men det ligger i allas intresse att ha den här tekniken fungerande. Ja, nej. Intressant. Kul initiativ från din sida.

Tack själv, Pontus, för att du ville vara med och bidra med din dramaturgiska förmåga, eller teatraliska förmåga, och komma med dina tankar också. För övrigt så har det här avsnittet skrivits av mig, Jonatan Vilhunen, och det är Landskaparen som står för kalaset. Och undrar ni varför det lät så bra den här gången, då var det Line Wretlind som har klippt, skapat ljudbilderna och producerat det här. Nyhetsklipp är hämtade från Sveriges Radio, SVT Nyheter och Fox 9. Och gillar ni det ni hörde, så dela gärna med er av det till någon annan, så får de också glädjen att höra på det. Och om ni orkar så får ni gärna betygsätta det på den plattform ni lyssnar på poddar i. Så hjälper det andra, på något konstigt sätt, att hitta till den här podden också. Tack så mycket.