022: Snack om laserskanning och mät!

Varmt välkomna ska ni vara till ännu ett avsnitt av Mätpodden. Den här gången, som ni hörde sist, så pratar vi bara runt omkring den intervjun och relaterade ämnen från förra intervjun med Rikard från KO Mätteknik angående skanning. Jag har Pontus med mig och jag tror vi bara kör igång.

Jag tänker det, idag behöver ni inte spola fram för att höra våra ljuva stämmer utan de kommer direkt.

Rikard vet vad han pratar om.

Det tyckte jag lös igenom.

Ja det var härligt att höra en passionerad nörd.

Aj men, passar denna podden.

Ja, jag tyckte det var väldigt intressant att höra hela bakgrunden. Man hör ju att han har varit med från tidigare skannrar och kan resonera kring olika saker där. Men jag tänker att om man gör lite som vi brukar att vi pratar om saker vi fastnar för, för här fanns det ju hur mycket som helst man kan spinna egentligen åt alla möjliga håll. Och brukar kan säkert prata om alla de här aspekterna i ännu mer detalj. Men om man liksom kokar ner det, är det något särskilt du fastnar för?

Jag tycker ju att skanningen är väldigt intressant, just för att den öppnar upp för ett helt annat typ av infång av data. En sån grej med detta är just detta. Hur tar du ut det du verkligen vill ha? Som han sa, de börjar skanna ut på de här inte-pråmar, vad heter det, oljeriggarna pratar han om va? Och det är ju ett virrvarr av rör och delar och så där. Tanken blir ju lite att skapa den här tvillingen digitalt, men sen hur plockar du ut den data som du just för tillfället är intresserad av? Du pratar om kantstenar när man till exempel flyger kontra skannar. Det är väl en sådan grej som direkt kommer upp i mitt huvud, det måste ju också bli smidigt. För det är en sak att det är smidigt att samla in datan med en skanner, men sen då? Det var väl första jag började grubbla på efter att ha lyssnat på inslaget. Vad tänker du själv?

Nu är det ju tre månader sedan det var inspelat. Så jag har grubblat på det här också en del om man läser vidare. Om man bara zoomar ut då så är det den här problematiken som blir med punktmoln. Oavsett om det är skanning eller drönare så är det ju vad är leveransen? Data-insamlingen är ju kanin-öron lätt, slut kanin-öron, idag. Att få ett rätt så vettigt punktmoln från drönare är relativt lätt. Det är lätt och skanning också med de här nya skannrar. Så man kan ju råka få det väldigt bra, väldigt lätt. Men vad gör man sen för att få ett punktmoln som särskilt vid laserscanning då som väger gigabyte på gigabyte eller tiotals gigabyte dumpat i knät på sig när det alltid ville vara en 2D-planlösning. Det är ju en jättestor glipa och ett jättestort ortofoto.

Och om det stannar där så jag tror inte man har gjort kunden glad. Om inte kunden har en egen modellavdelning eller egentligen har besitter den mätningstekniska kompetensen och förädlar det vidare. Kanske en stor organisation kanske vill bara lägga ut datainsamlingar men då tar man ju inte det till det formatet som kunden faktiskt jobbar med. Och det finns nog inget enkelt svar på det. Jag tittade på en, jag ska länka till det för det är väldigt intressant. Det är ju framförallt om drönar och flygning då men hela processandet från ett amerikanskt företag, vi får se om han vill vara med i podden eller inte, men Aerotas heter de. De egentligen processar punktmolnen fram till färdig linework som de kallar, alltså linjer och punkter. Alltså en CAD-ritning och en TIN eller en yta. Det är det folk vill ha. Så han går igenom processen där och han pratar lite om olika program.

Om du kan digitalisera brytlinjer, Virtual Surveyor, Reshaper, Terra, du har Pix4D-mapper, du kan göra det i Revvit. Alltså det finns en massa olika verktyg, jag sa att alla är lite olika bra på olika sätt. Gemensamt är att alla är dyra, den tar väldigt lång tid. Semi-automatik finns på vissa sätt, men det är fortfarande en människa gör det oftast snabbare. Det är väldigt mycket kvalitetskontroller som behövs för det här automatiska uttagandet. Om du ska ha survey grade, vill du ha det för visualisering, planering eller sådär, så funkar de automatiska, eller semi-automatiska systemen rätt så bra, men ska du ha den där noggrannheten som du är noga ut efter, så behöver du mycket mantimmar. Hans pitch är ju att de gör det jobbet, från processar, se till att ha kvalitetskontroller, ta fram linjer och så. Men han säger att det är väldigt mycket mantimmar, det finns inga genvägar till det. Han sa att det förändras, de har gjort det i sex år, alltså varje år är jättestor skillnad.

Vilket program är bäst eller jättestor skillnad. Men alltså det går ju framåt jättemycket på den fronten. Men fortfarande är det så, det finns ingen magic bullet som får fram det där. Och jag tyckte det var så skönt att höra, för jag har letat efter den här ett tag. Och tänkte, någon måste ju ha ett bra sätt, men det finns liksom inget ultimat sätt, utan det handlar om att du har tydliga processer, du har en bra standard, du vet hur du tolkar allting. Vi säger att det handlar om kantsten. Visst du kan plocka ut kantsten, men vad händer när den är trasig? Vad händer när kantstenen är under trädet? Alltså hur tolkar du data? Hur representerar du dig med 3D-linjer? Hur noggrant är det? Ja, laget, allting sånt här måste vara strukturerat och då kan du få ett rätt så vettigt flöde.

Det knyter ju samman allting jag tänker. Som du började säga, det är relativt lätt idag. Återigen, samma som jag sagt med totalstationer, GPS och allting, att det blir mer och mer lättanvändigt. De blir snabbare, de blir effektivare. Du kan lättare och lättare samla in all din data. Då blir det ju lite hand i hand med hur vet du att din data är bra? Hur kvalitetssäkrar du? Hur ska du tänka när du skannar? Du kanske behöver ha ett visst sätt av... Ska du få med dig en takbalk? Du måste ju få en skanning från båda sidor, takbalken, annars fick du inga totala dimensioner på den. Och samma sen inne vid datorn. Och det pratade ni också om i den här intervjun. När ska man använda en viss typ av utrustning och när ska man gå över på nästa, lite vassare? Och det behöver inte ens vara att de är olika vassa egentligen, utan de är ämnade för olika saker. Till exempel, som du sa, en drönare. Den fyller ju sig syfte och är bra fram till en viss gräns. Sedan kanske du måste antingen komplettera med totalstation, GPS eller någon handburen eller helt skifta och strunta i drönaren.

Så det är ju inte bara, ja men snyggt, jag köper en skanner, så skanner jag av allt och så har jag en tvilling på allt jag äger och har på millimeter. Riktigt så funkar det ju inte.

Nej, det återkommer väl till beställningen, eller vad vill man göra med det? För en viss kundtyp, vissa är att du bygger villor och du ska göra det som FMT då, på ett citat modernt sätt eller ja, cutting edge. Så då är ju en terrestell skanner säkert. Alltså du skannar av allt och så har du det, du kan hantera det. Men om du är takläggare och vill använda det och skanning då kanske drönare eller en BLK2GO är jättebra, du bara promenerar runt och så kan du ta ut de måtten du vill ha för att göra en offert eller planera ditt arbete. Ska du sätta in en tryckpress som är supernoggrant in i någon industrilokal och det handlar om tiondelar så är ju, det är helt annan utrustning och arbetsinsats. Det är väl som i allt, ska du ha en GPS eller ska du ha en totalstation eller ska du ha en tumstock. En mätfirma kanske behöver vara flera anpassad för det man vill producera.

Ja men precis. Och att man hela tiden har med sig det här noggrannhets-. Och kvalitetskontrollen som man pratade om när de skannade, jag vet inte om man sa att de gick ner någon källare, jag kommer inte riktigt att tro, men just det är att de gick med den handburen Skanner och skannade av, men så gjorde de även ett polygon-tåg med den totalstation och jämförde vissa Targets. Och programvaran som de använder för skanningen säger att det här blir jättebra. Men när de går med totalstationen och jämför, så låg de fem centimeter skevt. Om det var en totalradiell eller viss riktning, det vet jag inte, det tror jag att han sa, men just det är att fem centimeter, då kan du inte måttanpassa någon dörr eller någon viktig håltagning. Då börjar det ju bli ganska stor diff på det.

Ja det funkar ju inte, betongkonstruktioner inomhus, det är inte tillräckligt.

Nej, som tur var så gick han ju med totalstationen och gjorde den kontrollen. Annars hade man bara kört på med scannern in i programvaran och programvaran säger, ja men det här ser skitbra ut, byggmodell på detta, det är lurigt.

Mm, och det är väl det så att man måste förstå mät och det handlar återigen mer avancerad mät. Alltså det är ju det som är att det är så enkelt att få en grön siffra som säger att det är bra men att förstå vad det betyder än att kunna kontrollera det och alltså framförallt handlar det om ett bra nät. Då är det ju helt plötsligt rätt så svårt. Man måste veta vad man pysslar med.

Jag ska bara tillägga det så fort som möjligt här 11 minuter in att jag har inte jobbat egentligen alls med skanning. Jag har jobbat runt omkring skanning och på företaget Båda vi har varit på så jobbar man ju mycket med skanning. Jag har ju varit runt det och sett det och så men jag har aldrig direkt skannat själv. Ta bara en sådan sak som när du har en stationerad skanner, alltså en skanner på tre fot. Hela den skanning processen, det är ju egentligen att jobba med fram-. Och bakobjekt. Du måste ha gemensamma nämnare. Sen om det är så kallat cloud to cloud och den klarar det och det är tillräckligt bra eller om du har de här target som är bollarna eller andra typer av targets. Men du måste ju fortfarande ha den här. Det blir ju nästan som ett polygon-tog det också, även om du kör med scannern.

Det är ju samma princip. Nu är det ett par veckor sedan jag lyssnade på Rickards intervjun. Sade han inte det att det är lite samma tänk? Du behöver bygga upp starka trianglar, hur dinglar om man nu tänker sig ett nät att det dinglar. Precis som en totalstation ska du inte göra fria, vad kallar man fria, polygon-tåg eller piqueer, flera stationer ut som är helt lösa som du inte har någon kontroll på. Det kan du inte göra inom skanning heller, om du inte ska ha noggrannhet. Sen är det kanske tajtare än motsvarande med en totalsession. Samma sak som med en tumstock, om du går och lägger flera tumstockar efter varandra så får du en diff. Det är samma princip, att fel bygger på fel.

Ja men exakt. För det vet jag ju bland annat, vi har bollat när jag har pratat med andra kollegor i branschen och så har man diskuterat till exempel den här som ni även lyfter i podden, den är från BLK to go.

Den är väl handhållen, kanske 300 millimeter stor.

Ja som du håller i näven och går runt och skannar. En sådan har jag faktiskt testat live också, men då diskuterar vi bland annat det här att om du ska skanna en byggnad med ett gäng våningar, säg att det är trapphus och på varje våning så är det en korridor och där är du nöjd, du vill få med de här korridorerna upp hela vägen. Så var första kommentaren att då använder ni ju trapphuset som är referens. Där kan ni lägga in era kontrollpunkter, koordinatsatta i rättssystem och sådär. Men det är ganska begränsad yta. Även om du har med dig det vertikalt så har du ganska små avstånd där inne och så fort du sedan börjar promenera ut i varje korridor, det kan ju snabbt bli en skevning. Jag tror att den förståelsen kommer mycket med geodesi och mättänket. Att ta med sig det är att bara för att du har jättebra värden på kort avstånd så har du fortfarande ett fel och det växer med längder.

Precis som du sa, han sa det själv också Rickard, att det är nästan ett måste att ha grundläggande mätkunskaper för att kunna göra de scanningsjobben bra. Så de går lite hand i hand.

Databladen, jag bara tänker totalstation, är inte totalstation av. Men skanning eller vad, en säljare säger en sak, det här funkar, det här funkar eller programvaran säger en sak, det funkar men du har ju inga bevis på det förrän du har en oberoende kontroll. Och det är först när man börjar skanna saker flera gånger eller kontrollera det som man faktiskt börjar få en uppfattning om vad som händer. Det hade ju varit intressant om ni har någon som, om du känner någon eller gör det själv, som lyssnare att håller på med det där och har bra tankar kring det här så höra av dig så kan vi ju kanske göra ett avsnitt om det. Hur kontrollerar man punktmoln på ett bra sätt? Vad är standardprocess? Vilket typ av nät behövs? Räcker det med GPS-punkter? Idag är det ju, om man tittar på alla filmer och lite så här så är det ju typ ta med din GPS-pinne, sätta lite targets runt om byggnaden, sedan är det good enough.

Men hur långt är det good enough? När måste du ta ut en totalstation och göra ett nät? När måste du dra en avvägare på dina punkter för att få det bra höjd? Inte bara kravställningen som HMK många gånger ställer är väldigt bra, i och för sig. HMK ger ju tips också om hur man når dit. Men att med modern utrustning eller aktuell utrustning, hur gör man för att nå den här kvaliteten?

Ja exakt.

För det är samma problematik. Om vi nu har pratat om att entreprenörerna har de har GPS nu och så kan man oroa sig kommer de veta vad de håller på med? Om de mäter rätt, vad blir kvaliteten och så vidare. Det är exakt samma sak som händer med skannrar. Du har grävmaskiner kommer jag ha skannrar. Du har skannning på vanliga bilar nästan, du har ju lidarscanners på många. Din telefon, iPhoneen har en skanner. Skannar du av som huset här, jag bor i, det ser väl bra ut? Jag kan mäta och hur? Men det diffar fem millimeter per meter i bästa fall och i sämsta fall så går det inte ihop sig. Alls när man går ett varv runt huset så diffar det på en eller två meter. Men snart är väl de så pass bra så att du knappt kan se skillnad. Att det oftast går bra men då blir ju återigen kvaliteten. Vad ska du ha den till?

Ja att kunna hantera datan, kunna jobba med den, kunna plocka ut. Ja men exakt. Det är det som blir, ska man säga, yrket. Kan man nästan säga.

Ja, där sa du något. För så är det ju med digital tvilling. Det är ju fancy uttryck. Jag tycker det borde ingå mer i en digital tvilling än ett punktmoln. Jag tycker det är lite billigt uttryck. Men visst, det är ju ett sätt att beskriva det på. Men oavsett så att det bygger väl på att du måste kunna bearbeta in flera datakällor in i ett projekt kan man väl säga. Du måste ju säga att det är en skanning av den digital tvillingen. Men då måste du kunna komplettera den skanningen. Alltså när saker förändras. Du vill kunna ha utomhus och då blir det ju antagligen drönarflygning eller någon navis-skanner. Och du vill kanske komplettera vattengångar. Du behöver mäta terrestert. Så du behöver ju ha data från olika källor och helt plötsligt så pratar du om att de här ska vara i samma referenssystem. Och då blir ju nätet helt plötsligt helt avgörande för varje byggnad måste du ha ett väl definierat nät.

Ja det blir superviktigt.

Beroende på hur bra du vill att det ska stämma överens. Men att då blir ju yrket helt plötsligt avancerat. Alltså datainsamlingen, vi skickar ut spotthunden eller en liten drönare med en laserscanner eller någon lia som promenerar runt dagarna i ända. Men det är ju liksom, konststycket är ju få till det.

Ja exakt. Ta hand om datan och få den att både stämma och gå och arbeta med, förstå.

Nej det är ju lurigt.

Och så börjar du prata om nätutjämning och du börjar prata om standardavvikelser och så ögonen bara...

Ja, tyvärr så tror jag ju att ju mer tekniken går framåt ju lättare den blir att hantera, desto mer, vad ska man säga, nitar eller det kommer ju att vara beställare som går på ett gäng miner i början med sådana här företag som du pratar. Eller folk som kommer att säga, men det här löser jag ju jättelätt. Det finns ju, jag kan göra med min telefon. Och så springer de ut och gör det, skickar något, exporterar ut det som någonting och skickar och beställer en jättenöjd fram tills han faktiskt ska börja använda det och märker, det här stämmer ju inte riktigt. Det här håller ju inte den noggrannheten och den detaljnivån som jag var utefter. Nästa gång kommer han ju att fråga någon mer, kallar det seriös, men det är ju mer seriöst att du kan inte bara såhär, kan ni skanna? Ja det kan vi, jättebra. Utan du måste ju som yrkesman också lyfta då, vad är ni utefter, vilken noggrannhet, vad ligger i pipen för er framåt, kan ni ha mer nytta av detta än bara här och nu?

Ja, det måste man ju gå in som yrkesman och sakkunnig och, för de beställaren har ju oftast, det är ju först nu som det kanske är, du inte behöver förklara vad ett punktmoln är för alla. Så du måste ta det ansvaret att lyfta alla de här grejerna för de som beställer jobbet. Annars blir det lätt fel.

Ja, just det är det jag gör.

Ja, så det lär väl bli det som vi får behandla här. Men jag vill bara tänka i bilagan. Här har jag ju bilaga hur man kan fylla i som beställare och det här är nog det som är klockrent. Jag tar nog och läser live här lite grann. Exempel på ifylld mall för skanning av en byggnad. Då är ju tanken att det finns en mall i varje HMK som använder det som ett beställardokument. Då är det allmän beskrivning, ingående tjänster och så fyller man i och så är det ifylld mall. Uppdraget av sig terrestre laserskanning av en byggnad med fyra våningar, källaren, tre bland blablabla varje våning är 50 meter lång, 20 meter bred och etablering av stomnät har skett i förväg och ingår inte i uppdraget så det är ett alternativ. Sen står det till exempel hur de har gjort nätet, befintligt stomnät, fyra PK-spikar, referenssystem, man bifogar, punktskisser och koordinater. Sen står det specifikation av produktion, rör ner till 30 mm så att kunna modelleras, lokal lägesosäkerhet, 5 mm standardosäkerhet, absolut lägesosäkerhet, 20 mm standardosäkerhet, krav på fullständighet, skuggor i data accepteras med relevanta objekt som rör, bärande konstruktioner, ska ha tillräcklig teckning med punkter för att kunna modelleras, blablabla lite till.

Krav på datarensning med att producera i form av förbi passerande människor som ska tas bort, all form av lös inredning, skrivbordsstolar ska tas bort och så vidare. Här finns en dataspels, och det är flera rubriker här, men det är väldigt bra, just det här beställningen blir väldigt tydlig.

Ja det är superbra.

Och maximal filstorlek och geografisk indelning och massa sånt här. Man får väl ta sig kragen och läsa igenom det här då, så kanske vi kan prata om lite resultat.

Spontant, om jag känner gemene beställare rätt, så kommer han att säga, vadå, ska jag sätta mig in i deras yrke till fullo för att kunna göra en bra beställning? Jag måste kunna prata med en sakkunnig och så hjälper han mig att ta fram rätt grejer som jag vill ha.

Så är det. Beställaren kommer ju inte tro att jag, okej visst om du har en beställare på en stor organisation, de jobbar på en flygplats, de jobbar i en tunnel, de vet vad de pysslar med. Finns någon mätningstekniska person anställd på enheten eller organisationen, då är de en kompetent beställare. Men de flesta beställare som vill ha det här, de vet ju inte ens HMK, vi mätare vet ju inte ens vad HMK är.

Nej, det ligger ju någonting i det du säger, det är ju exakt så.

Ja, lite om man får vara självkritisk mot branschen. Nu ska ju inte Rikard och KO Mätteknik säkert om det här och inget sånt, men det kom aldrig upp när man frågar. Jag frågar helt oinformerad om de här sakerna ändå när jag är intresserad av det här. Nu ser jag live att det finns en bra spes för det här. När man pratar om osäkerhet, jag pratar med Leica, säljare och navvis, massor av olika saker. Det är ingen som säger att det står här i dokumentet. Man ställer frågor men det finns ingen som säger att det står här, det är standard. Jag tänker att det är nästan två år sen när jag pratade med Claes Göran Persson som har skrivit en del av de här HMK, de tidigare utgivaren eller många av dem. Man hörde ju hans samtal och han tänkte att det är självklart, de jag pratar med alla vet vad det är de använder sig av det här. Det var ju hans bild av det.

Man lever ju i de här, man kallar det på internet, filterbubblor, man lever i olika verkligheter på något sätt.

Ja. Definitivt. Sen vet jag inte om man försöker göra det om man tar större företag eller om vi tar HMK som ett exempel. När du kommer till ett företag, du kanske har läst till Mättekniker i två år på Yrkeshögskolan, du har såklart förutsett det. Du har sneglat på och tittat på de här olika standarderna och så. Men du har kanske inte lusläst alla dokument. Sen när du kommer till ett företag så säger ju inte de, ja här är alla dokument som styr vårt dagliga arbete läst dom. Utan de säger, så här gör du detta, följ med han så visar han hur man gör det. Och så liksom sakta men säkert klär du på dig massa kunskap i ditt yrke. Sen att det råkar vara, eller att det då är styrt mot vad till exempel HMK säger, det kanske du inte ens, om jag bara talar ur egen erfarenhet, jag fick ju lära mig hur jag skulle utföra mitt jobb. Och sen när jag i efterhand går in och tittar, ja men då förstår jag ju varför jag gjorde så.

För det står ju här. En annan parallell kan ju vara en anläggare. Han vet hur han ska göra sin rörgrav, han vet hur han ska packa, han vet vilka tjocklekar saker ska vara. Men säger man någonting om AMA så kanske han knappt vet vad han har hört. Han vet inte vad det är, han har inte tittat i den, men han jobbar ju enligt AMA i mångt och mycket. Men han har ingen aning om själva källan till varför han gör som han gör.

Det var en väldigt bra parallell.

Frågan är, om jag ställer frågan till dig, om du kom nollad och ska lära dig en bransch, hade du velat att någon visa dig hur du ska göra eller vill du först få, här är grunddokumenten för varför vi gör som vi gör. Vad finns det för- och nackdelar med det skulle du säga?

Det är ju från vilket perspektiv. Men visst, om jag som individ som börjar på ett ställe så vill jag att någon visar mig hur jag gör. Men ändå relativt fort knytande till teorin. Jag har ju saknat det, där har vi ju pratat om hur många gånger som helst när vi jobbat. Hur vet jag att det är att göra det bra? Man får lite ont i magen när det är att visa gult i handdatorn och man funderar, man kliar sig i huvudet varför visar det grönt? Det är lite så man vet inte vad man pysslar med. Och även om jobbet i sig själv egentligen inte förändras så mycket, så ger det ju en trygghet i ryggen att veta vad man pysslar med. När kan jag frångå? Vad klarar jag mig med och så vidare. Så jag tror att varva teori och praktik är jättebra. Sen förstår man ju att det är bra om man har en bra utbildning först, då har man en del av teorin och sen får man fortsätta.

Men problemet blir ju att kan man ta in tre års, två till fem års teori och sen omsätta det i praktiken. Jag tror inte det för du börjar säga att du läser en kurs i entreprenadjuridik i ditt första år som mättekniker. När du fem år senare hamnar i en roll, när du börjar slåss lite med beställare eller diskutera. Så har du inte de sakerna färska och du förstår inte vad orden betyder, du förstår inte sammanhanget. Jag tittar väldigt mycket på Youtube om mätosäkerhet, theory of errors på engelska och lite olika greppar det. Det finns rätt så mycket nu, framförallt under covid-tiden, så har det lagt sig ut jättemycket. Engelska universitet har ju om mätosäkerhet och så vidare. Det finns mycket information om det, men man hör att det inte är kopplat till produktionen. Okej, jag kan räkna ut, jag vet formen för standardavvikelse.

Jag kan räkna ut min sigma och så vidare, spridning och olika siffror. Men vad betyder det i praktiken? Det är ingen av de här utbildningarna som jag ser det, som alltså knyta an det. Hur jämför du det här mot det och hur ställer du det mot varandra? HMK har en del om det och det finns några förenklade dokument av HMK, lite guider som har information om det här som är väldigt bra, som jag tänkte vi får ta upp någon gång. Men det är fortfarande väldigt svårt. Jag letar, jag läser, jag sitter på kvällar, helger, jag har gjort det i sju år, åtta år. Och det är fortfarande, hur gör man? Det är inget, inget, nej men praktik med teori tror jag är att varva det.

Precis.

Problemet blir ju att hur många har en supergedigen teoretisk bakgrund. Du kan kontrastera det, men varför bråkar vi ens? Det funkar ju. Byggnader byggs, mätning utförs, varför tjöta vi? Det var ju någon som kommenterade, var det du som sa att mät på den är förnördig fast han jobbar som mätare.

Ja exakt, det var till och med förnördigt för yrkesmän.

Det är ju ena änden att det funkar ju, vad håller vi på att babblar om, det funkar ju. Och sen har du ju andra änden, jag gick i någon kurs av, det var endagskurs av Milan Hormeus, han är ju professor där på KTH, mätningsteknik. Han har ju så bra koll på mätningstekniken, så att det blir ju lidande av praktiken kanske. Och det blir den här curse of knowledge, han kan det så bra så han kanske inte riktigt kan förklara det för en som inte fattar grunderna.

Men en sådan lärare i skolan har ju alla haft någon gång, så man hänger inte med för fem öre, men det är för att läraren är för duktig på det den håller på med.

Ja och grejen är att han utbildar ju, okej, generellt utbildar han ju folk som har gått de där grundutbildningarna redan, de har redan läst en kurs i statistik, en variabelsanalys och algebra och så vidare, så de förstår det här matematiska språket. Så det är inte kritik mot hans hå, men det är ett systemproblem att mätning är så teoretisk och praktiskt samtidigt, så du måste liksom kombinera bägge sakerna här. Men HMK är ju väldigt bra, vissa här som GNSS detaljmätning som jag nu har läst på de sista veckorna. Den är ju väldigt praktisk, du har teorin där, men den säger att du ska mäta med fem medelvärden, du ska kontrollera mot en punkt, du ska si och så. Och du bör göra så här. Följer du där, de där skal-. Och börslistan, då uppfyller du det teoretiska också. Där finns ju en bra guide, då kan du göra så här, mer som en religiös rit, du ska göra si och så, du behöver inte förstå det.

Men när du börjar ställa frågor så finns det, då kan du läsa här, då kan du dyka ner i det där, då knyter an här och så vidare.

Exakt, ja precis. Och då är det väl lite tillbaka till varför de flesta företag görs, att man tar in folk och lär dem, så här jobbar vi. Sen att det i det mesta är knutet till sådana här dokument, det behöver man inte grotta ner sig i direkt, även om man kanske ska liksom instick, säga ja men det här gör vi för att just den här grejen det framkommer i HMK. Och de flesta jobb vi gör så har beställaren skrivit in i tekniska beskrivningen, att vi ska utföra detta enligt HMK. Och då gör vi det.

Ja, nej men exakt.

Vilken...

Ja, nu ska jag inte avbryta men nu gör jag det ändå. Det är en annan som är parallell med AMA. Jag har ju varit med åt andra hållet att då är det någon som verkligen har satt sig in i eller fått lära sig då att AMA säger så här och AMA säger så här. Och när man sen går ut och ska utföra något så kommer platschefen eller kanske i värsta fall då beställaren och frågar varför har ni gjort så här. Så här står det ju inte i ritningen. Nej, men AMA säger ju. AMA säger 5 på 1 med bergsprängning så jag har gjort 5 på 1. Ja, fast handlingen sa ju att du måste göra denna 3 på 1. Ja, men det är ju AMA som gäller. Ja, men i AMA så står det ju att om inget annat framkommer i handlingen så är detta och AMA är ju ingen lagbok, utan det är ju någonting som beställaren har sagt att vi vill att jobbet utförs enligt den här bransch praxisen och den här branschstandarden. Men den här viktiga liksom, det finns ändå, om inget annat framgår i handlingen, så i det fallet så trumfar ju handlingen, men personen i sig tycker ju att han är ju jätteduktig för han kan ju AMA.

Så jag har ju gjort enligt AMA såklart. Och det ska man nog också, alltså, bara för att ett dokument säger att det här är enligt dokumentet tillräckligt bra, men så kommer beställaren och säger att jag vill ha det ytterligare lite bättre, då kan man ju inte bara, nej men jag följer det här dokumentet. Så man, ja, det är bara en sådan liten parentes.

Jättebra. Och det är ju beställarkrav. En sak som jag var väldigt imponerad över är ju Nacka kommuns tekniska handbok.

Okej.

Det är ju så att de flesta kommuner, eller, det vet jag inte flesta. Många kommuner har ju en teknisk handbok på sina hemsidor. Göteborg har Blåboken, Stockholm vet jag inte vad den heter men den finns ju online. Malmö har en väldigt bra projektering.nu. Och de har ju väldigt bra guidelines. Även om du projar något annat eller så finns det ofta väldigt bra tillämpningstabeller där, det görs i och så och så och så och så tjock ska överbyggnaden vara bra och så vidare. Men om man nu tänker mätning och teknisk beskrivning, Nacka kommuns tekniska handbok är jättegedigen på väldigt många sätt. För den säger vad som ska stå i den tekniska beskrivningen, men sen också vad som är projekt anpassat, lite som RA om man tänker om man fyller i det här. Det står blått att det här ska fylla sig manuellt. Då finns det för BJB, geodetiska mätningsarbeten, för anläggningsarbete med grundläggning av hus. Och så finns det tio sidor text om vad man ska fylla i och inte fylla i. Oftast finns det bara en rubrik och så bara typ ska följas i 21.4.4.3.

Det var lite det jag har exakt på.

Här står det till exempel om jag läser lite, rubrik är mätningsansvarig och så står det att de ska grundlägga en mätningsbehörighet enligt lantmäteriets behörighet och det ska kunna styrkas med relevanta betyg, anställningsintyg. Här står det om kontrollprogram, hur man gör det och vilket avsnitt i SIS, liksom 422. Så står det att man ska ange referenssystem, höjdsystem, geoidmodell, kravställning för detaljmätning och då en anvisning till SIS, men vilken tabell och punkt, tabell A18, korrektioner vid trigonometrisk höjdmätning om man ska påföra dem, det ska man. Man ska korrigera förtryck och temperatur, det står hur man ska kontrollera utrustning för RTK-mätning. I början av varje dag så ska RTK-utrustning som ska användas kontrolleras mot inmätning av punkt med kända koordinator i plan och i höjd. Den kända punkten ska vara koordinatbestämd, ingår från i bruks- eller anslutningsnätet i plan och höjd. De ska kontrolleras och utvärderas mot toleranskraven för de aktuella mätningsarbetena.

Det ska vara stomnät och så ska man ange alla punkter, punkt i det och det finns jättemycket. Men det är väldigt spesat, när du får den då är det ju kalkylerbart. Då vet du vad som gäller. Okej, den här tabellen, här finns det en siffra jag ska förhålla mig till.

Men då gäller det ju att beställaren har skrivit in det här för att han menar att detta ska göras, så att det blir rättvist mot alla som räknar på det här jobbet. För om han sen skriver in detta för att det ser snyggt ut och det ska stå där, men sen är han bara intresserad av någon som springer över och fuskar ihop något mätjobb, skitsamma, ta GPS:en. För dig är det ju kalkylerbart. Och du säger det här kommer att kosta såhär mycket pengar och sen kommer någon annan och bara, men det här kan jag ju springa, det blir tillräckligt bra för den femtedel av pengen. I det fallet så gör du ju rätt mot beställaren, men så länge beställaren inte följer upp, och jag ska inte säga trycker dit för det är fel uttryck, men lite grann mot den som tar på sig mätjobbet. Vet du varför har du inte gjort detta? Jag har ju skrivit, jag har ju varit väldigt utförlig i hur jag vill att mätjobbet ska utföras. Du har inte gjort det, du måste göra det. Du förstår kanske vart jag vill komma.

All byggnation är väl beställaren. Tjäna på att ta genvägar och så vidare.

Jag tog faktiskt fram den, den Nackas.

Den är fantastisk. Jag kommer att använda mig av den även i markfrågor. Jag har redan använt mig av den, den är jättebra. För den är så praktisk. Det känns som om de har, här har vi gått på en nytt, här har vi gått på en nit, här har vi gått på en nit. Så känns det som när man läser den.

Då har man försökt att baka ihop teori och praktik.

Ja, och jag älskar det här. Redovisning av inmätning, ja det är lagrenhantering eller kallad manual, men syfte för mätning, beräkning, det ska vara en dokument, en kort rapport där följande framgår. Syfte med mätning och beräkning, vilket arbete som utförts och vilken funktion det ska stödja. Företag, organisation, samtliga inblandade aktörer, du har ju ofta många underkonsulter och så vidare. Datum för mätningar, beräkningar, vem som har utfört dem. Beskrivning om mät- och beräkningsmetoder, där varje steg i mät- och beskrivningsprocessen beskrivs i tillräckligt detalj för att en oberoende mätningstekniskt specialist utan svårighet ska kunna förstå hur det var tänkt att utföras och kunna utvärdera resultatet. Referenssystem för levererade inmätningar, transformationer, utförda geoid-modell och skisser på utgångspunkter. Så ska rådata vara med, mätprotokoll, rådatafiler, delresultat, beräkningsrapporter. Originaldata ska vara i digitalt format, och någon enstaka punkt till.

Det är ju det HMK säger, det är det Trafikverket vill ha. Men mätning är ju det, du ska kunna följa. Någon annan ska ju kunna följa det du har gjort till sista punkten, ut i fält, vilket stycke av instrument och vem var det som var där och vad hände.

Ja men exakt. Man kan säga att ett mätjobb kan inte egentligen bara leverera ett mätresultat. Om man pratar inmätning nu framförallt, utan du måste leverera rådata, du måste leverera metadata. Levererar du inte allt detta så får ju egentligen inte kunden en komplett leverans.

Och kunden bör ju få det, alltså i alla fall göra tillgänglig det här, även om de inte ber om det. Det är väl det som är god mätsed, att du själv gör det oavsett om kunden vill det eller inte.

Men då är vi ju tillbaka på det att det är ju vi som är sakkunniga, det är vi som är, ja.

Ja det är det landar i att du är professionell i ditt arbete, att du har läkaren diagnostisera mig med cancer eller någonting. Då gör ju inte att de bara har antat det, utan de har följt en process att de har dokumenterat någonstans i sitt system hur de har gjort. Sen kanske man hör på vården att det kanske finns problem med den processen också. Men att på något sätt att det ingår i ens arbete, men det är ju som du sa där, oftast blir det ju rätt så du tjänar ju på att ta genvägar. Det tar ju tid det här.

Så är det.

Det tar väldigt mycket tid.

Ja, men det blir också kvalitetssäkrat och lätt att granska och kontrollera.

Jaja, alltså man sover ju bra, man måste göra så om man ska överleva längre.

Ja men om man är en beställare måste man sova gott på det också. Det är det jag tänker, det är ju... Dokumenten finns ju inte bara för någon enskild skull, utan den är ju för allihopa skull. Kravställningarna är för allihop. Man kan inte bara se till sig själv eller till... Jag sparar in lite pengar här. Jo men du kanske har ont i magen för du vet inte om det är du sen sitter och projar mot dina arkitekter och konstruktörer, projar mot... Du kan inte säkerställa att det faktiskt stämde. Så... Nej men det här dokumentet, det kan vi väl tipsa alla som lyssnar och går in och kikar på. Tekniska beskrivningarna i Nacka kommun. Det var...

Får jag lägga in det i avsnittsbeskrivningen? Nej, den är jättejättebra alltså.

Ja, där har du väl... Kan inte den eller de som har varit med och tagit fram detta och slagits för att det här ska tas fram på det sättet, hör av sig så du får prata med dem?

Jo, jag har med dig på mitt långa to-do-lista och folk...

Ja men det är bra. Nu hoppas vi att den här personen som uppenbarligen har lite känsla och tycker för mig att lyssna på podden, så vi vill att du är med.

Då kommer vi att känna någon där. Ja men det är bra. Veta vad man pysslar med. Det var där vi började med en tydlig beställning. Man måste förstå och mäta. Kan man kanske här inflika, det passar rätt så bra att ha fått ett lyssnarbrev då. Jag har kollat så jag får läsa upp det här och så ska jag göra det lite anonymt bara. Det som egentligen belyser hela den här problematiken som ny mätare. Så jag läser väl är det ett långt meddelande, så jag läser stora delar av det. Han tackar för podden och gillar innehållet och han ville dela med sig av sin erfarenhet. Detta bristyrke som han kallade. Han tycker att det är lite konstigt att det är ett bristyrke trots alla YH utbildningar och massa folk som utbildar sig. Men problemet är att många nya mätare slutar inom ett par år i hans erfarenhet. Han tror att typ 50% slutar inom två år efter utbildning.

Och så ska man inte glömma grunderna i mätning. Är mitt mätresultat realistiskt eller rimligt? Vet folk som står mitt i en tjock granskog och påstår att de har fix? Ja det är ju säkert realistiskt om man får förstklassig mätdata. Lite sarkasm där. Är man ny i branschen som jag vet man ju inte heller alla stegen i produktionen och det blir svårt att ligga ett steg före. Det verkar som att mätbranschen bara blir mer och mer teknisk och bredare arbetsuppgifter, vilket i och för sig är roligt om man har tid för det. Lite kul att höra arbetsledare ibland, vissa har till och med problem att använda skrivaren. Medan jag ska ha koll på fem, sex olika maskinsystem, två mätprogram, CAD-program, fem olika GPS-mjukvaror, ett gäng webbsidor för molntjänster, molnprocessering, punktmoln, mängdreglering, inpassning av dåliga pdf'er, ritningar, koll på gränser, regelverk och så vidare. Vi är på gång och kanske köper en LIDAR så det kanske blir ännu fler program att lära sig. Men som tur är har jag kollegor man alltid kan ringa om man behöver hjälp.

Men jag tror om vi ska få folk att stanna kvar så blir det också ett mer attraktivt yrke och man kan få fler som är sugen att testa. Även att arbetsgivarna vågar anställa en extra mätare istället för att platscheferna ska mäta själv. Och så skriva något exempel på företag som har börjat ha totalstationer och så vidare. Tror många skulle tycka att mätyrket är roligt. Och sen skriver han att han trivs med jobbet men det blir lite övermäktigt när man inte hinner med. Man står ensam ofta, det är lätt stressigt och man får ju inte göra fel. En bra sak han skriver är att man borde faktiskt inte jobba ensam första året utifrån allt kan jag tycka, men det är en kostnadsfråga. Min syn på yrket är att det är ganska utsatt och folk i projektet har inte förståelse för vad vi faktiskt gör. Det blir mycket stress då underlaget man får är dåligt, planeringen är ofta obefintlig och man förväntas kunna och ha koll på det mesta och alltid vara tillgänglig. Man ska även redan ha förberett modellerna av utsättningsdatat utan blivit tillfrågad om detta. Mycket av det man råkar ut för är okunskap om vad vi mätare gör.

Folk runtomkring förstår inte allt vi jobbar i bakgrunden för att göra ett bra jobb de ser ofta spara en kostnad, men tänk vad en mätare och utsättare betyder för hela byggprocessen. Nu kanske du bara tror att jag är negativ men så illa är det inte. Sen skriver han att han har väldigt bra kollegor och han trivs med jobbet och han lär sig mycket. Han trivs med yrket men han lyfter ju problemet. Sen skrev han ett uppföljningsmeddelande lite till om lite aspekter men det är ungefär samma sak. Vad säger du Pontus?

Amen brother! Jag tycker att han sätter huvudet på spiken. Jag tycker att det här hade kunnat vara ett öppet brev till hela byggbranschen från en mätteknikers perspektiv. Jag håller med i egentligen allt han skriver.

Det fanns ingenting.

Nej, det är en korrekt analys av verkligheten som mättekniker eller pinn-pojk som är ännu mer diffust i vad vi håller på med och gör och kan och förväntas kunna. Ja, det är du som är pinn-pojk? Nej men det är jag som är pinpojken säger man. Nej, det var bra brev.

Ja, mer sådant.

Mer sådant? Jag tror att många som lyssnar på denna podden känner igen sig i det här.

Ja, man bara tar en djup suck när jag fick det och bara tänkte, nej det är helt sjukt vad vi håller på med. Det är macho, vad heter den, machoister. Alltså självplågeri är det att vara mätare.

Ja, exakt.

Men nej, vad ska man lägga till? Men det är brutalt hög inlärningskurva och just det där förväntningen att du, alltså om man tittar på MätSverige-forumet, till exempel finns det någon tråd om det där, hur börjar man som mätare? Ja, räknar med att du jobbar övertid sen första tre åren. Det är väldigt charmande ju såklart. Först ska du utbilda dig och sen ska du bara slava och ligga ut det. Var tillgänglig och...

Ja, sen ska vi ju lyfta det han också skrev ett par gånger där. Och det är ju därför du har den här podden, det är därför jag sitter med här. Det är därför folk lyssnar för i grund och botten så tycker vi ju att det här är ett kul yrke. Vi gillar ju det vi gör. Och just för att det finns så mycket att lära sig och man blir aldrig riktigt själv eller fullärd och det finns massa nischade grejer att nörda ner sig i. Det gör ju att yrket blir väldigt intressant. Så i grund och botten så är ju detta kul och bra men det blir ju ett problem när man, lite som man skriver, du förväntas kunna allt i en bransch och ett yrke där du aldrig kommer lära dig att kunna allt.

Det måste ju vara som läkare, det har vi pratat om, läkare uppdelade, du har ju en allmänläkare men så har du dina specialister, radiologer och du har intern medicin och hjärna och du har advokater, civilrätts- och brottsmål, försvars och alla dess former utan att ens veta någonting om advokater så vet jag att det finns flera olika typer av advokater. Så professionella yrkesgrupper är ju uppdelade, så det är väl bara en tidsfråga innan det här blir uppdelat för det är helt omöjligt annars.

Ja, jag tänker det. Sen jag har ju varit med om kunder, när man har haft en av sina anställda ute hos den här kunden på ett eller flera projekt och sen så börjar projekten bli så komplexa att man då sätter vi den här personen på den här jobbena och sen så kommer den här personen att vara på de andra typerna av jobb. Då väljer kunden att byta företag. För att han tycker att nej men det var mycket bättre när jag hade en som kunde allt. Ja men den här kravspesen som du har på det här jobbet så kommer vi aldrig, vi har ingen som kan allt detta på den nivån som projektet kräver. Så vi måste sätta flera. Då får vi se hur jag gör, jag kanske tar någon annan då. Det är, ja så kan det vara. Så kan vissa tänka och det blir lite konstiga krav. Men då återigen, han säger ju som han skriver i brevet, de vet ju inte allting bakomliggande.

De ser någon som levererar mängder på ett papper, de ser någon som sätter ut ett kryss på en gjuten platta, de ser någon som mäter in en brunn uppe på locket. Det är det de ser och det är det de tycker är yrket. De ser inte allting runt omkring, alla dokument som styr vår vardag. Där är problemet.

Hade du haft ett fast pris som vi pratade om förra veckan, så kan du skicka vem du vill. Nej, det kan du inte för de vill ha en kontakt också. Men ändå en del av problematiken tror jag, den här stressen skulle kunna undvikas. Alltså, när du har din databehandling, kalibrering och dokumentation, annars ser kunden bara att du är utanför två timmar och så undrar de varför får du en halv dag, eller sex timmar, eller en hel dag. Och med all rätt, när man inte förklarar vad man har gjort.

Så är det, så är det vet man ju också. När kunden får en faktura, inmätningsspont, eller utsättningsspont, och så är det åtta timmar, då kommer kunden ringa direkt och säga, känner du vad den här sponten, den är hundra meter lång med en vinkel, tar det åtta timmar, då kanske man skulle redan när man skickar iväg den här, skicka med sin dagbok att du har liksom vridit in din handling, du har skapat din utsättningsfil, du har åkt ut, du fick sätta ut en höjdfix, för då måste det ha något att utgå ifrån. Du fick sätta ut den här sponten, sen så undrar om du kunde göra något mer på plats när du väl var där. Alltså, helt plötsligt så säger jag, okej ja men jag fattar, jag bara tyckte det så konstigt ut när det stod utsättningsspont åtta timmar, och så är diskussionen över. Då hade det sluppit allt det om du på något sätt fick med hela ditt flöde. Eller som en sån sak vi pratade om sist också, det här med egenkontroller i efterhand. Alltså, man måste göra sin egenkontroller och det måste man också våga ta betalt för.

När du har gjort någonting, att du kontrollerar att det du har gjort stämmer, det ingår i ditt jobb, du har inte gjort färdigt ditt jobb innan du har kollat det. Den tiden måste du både våga och du ska ta betalt för den.

Det blir uppföljning på det där.

Det tror jag, definitivt. Men återigen, kul när folk skriver in med sina tankar och erfarenheter och så, det är mer sånt. Det är väldigt intressant att lyssna på och jag tror det finns mycket att diskutera.

Jag var inte för rädd för det, också om du vill vara med och ha någonting att säga, men det behöver inte vara den perfekta formuleringen och man kan ju alltid klippa bort och man kan justera.

Och man får väldigt gärna rätta oss också om det är någonting man tycker att man har hört att, nej men här är ni ju ut och cykla pojkar. Säg det, vi är ju intresserade av också att veta hur saker och ting fungerar och det är inte alltid vi har facit, utan vi pratar ju mycket utifrån våra erfarenheter och vad vi har lärt oss fram till idag.

Verkligen, det finns folk som har jobbat hela livet med det här och nördat sig hela livet så det är långt ifrån. Kan skrapa bara på lite ytor här.

Ja, men skanning i alla fall, är det en bra teknik?

Det är en jättebra teknik som bara kommer att bli större och det är en del av mätvardagen redan och kommer vara en större del i framtiden.

Det tror jag också.

Vi säger väl så för den här gången då.

Det tycker jag att vi gör. Väl möt nästa gång.

Väl möt nästa gång ja. Har du tankar eller vill dela med dig av dina observationer eller rättelser så skicka dem till jonatan@landsskaparen.se och dela gärna med er av era erfarenheter på LinkedIn. Ni kan ju svara i avsnittstråden. Framförallt berätta till andra om mätning och mätosäkerhet och sprid. Att det här är ett viktigt yrke och upprätthåll kvaliteten och god mätsed i allt ni gör. Tack för att ni lyssnar, ha det så bra, hej!