Tänk om utsättningslinjerna redan fanns i modellen – i rätt koordinatsystem och redo att användas?
IFC har länge varit en självklar del av BIM-världen, men för mättekniker har modellerna ofta inneburit en hel del tolkning och manuellt dubbelarbete. Med IFC 4.3 börjar det ändras.
I det här avsnittet förklarar Jakob Samani från Adtollo vad IFC är, varför version 4.3 är ett stort steg för mark och anläggning och hur formatet kan förändra informationsflödet mellan projektering, mätning och produktion. Vi pratar också om hur mätdata kan ta plats i BIM-modellen. Dessutom får vi en förhandsglimt av vad som kommer i nästa version och vad som är på gång i TopoCAD.
I avsnittet pratar vi bland annat om:
- Vad IFC är och varför öppna utbytesformat är viktiga.
- Skillnaden mellan IFC, LandXML, DWG och DXF.
- Vad som är nytt i IFC 4.3 för väg, järnväg, bro och mark.
- Hur utsättningslinjer och annan viktig information kan följa med direkt från projektören.
- Varför koordinatsystem i IFC 4.3 gör stor skillnad för mätaren.
- Hur kontrollmätningar och toleranser kan föras tillbaka in i BIM-modellen.
- Vad Adtollo utvecklar inom ledningsnätverk, mängdberäkning och framtidens arbetsflöden i TopoCAD.
Länkar:
Transcript
Det betyder att projektörerna kan lägga in en utsättningslinje direkt i modellen som man bara kan plocka. Och det är något som jag brinner för att vi kan standardisera det här i projektering eller beställningsskedet.
Jonatan:Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden, oavsett om ni projekterar för hand eller mäter och dokumenterar för hand eller om ni håller på med BIM. Ja, vi ska prata lite om IFC 4.3 idag. Några känner till det, man kanske har hört talas om det, några få kanske jobbar med det till och med. Men vi har den perfekta gästen här idag, Jakob Samani från AdTollo. Vi träffas ju med jämna mellanrum här i BIM Alliance-forumet under den dataflytsgruppen som finns. Och du brukar alltid ha detaljerade inblickar på IFC och ni utvecklar ju funktionalitet i Topocad och så för det. Så jag tänkte kanske kan prata kring det här och hur du, ja, om ämnet och hur ni jobbar med det och så vidare. Och lite vad som, ja, runt det hela. Så välkommen till podden, Jakob, igen.
Jakob:Tack så mycket. Tack, Jonatan. Roligt att få vara tillbaka med dig här i Mätpodden.
Jonatan:Ja, det var nätutjämning sist. Ja, precis. Gav du oss en grundlektion i det. Det var ju ett väldigt uppskattat avsnitt. Många som har laddat hem dem märker jag på statistiken.
Jakob:Ja, vad roligt, vad roligt. För mig, du är den största mätinfluencern vi har här i Sverige. Det är liksom en ära att bli inbjuden här till Mätpodden. Jag pratar gärna IFC och kanske lite annat som vi jobbar på till Topocad i framtiden. Så det, ska jag börja?
Jonatan:Ja, men jag tänker så här, IFC har funnits länge. Man kommer i kontakt med det. Jag tänker kanske som en mättekniker kanske har fått en IFC i knät. Och så, vad ska jag göra med den? Jag kan importera den och importera in den i J. O. eller Topocad. Eller man bråkar med det. Ja, man får in lite block eller solider eller liknande. Det är kanske det som har försiggått, jag vet inte, i tio år eller sådär. Och det är ju den här, en klassisk IFC 2.3 eller 2x3 eller vad den heter. Och sen kanske man har hört talas om, man har läst artiklar, webbinarier, hört att det finns IFC 4.3. Och så har vi hört om det här i flera år, men man kanske inte vet, vad är det här? Jag vet inte, berätta lite om IFC, hur länge, en bakgrund för vad en IFC-fil är. Det är ju ett filformat kan vi väl börja med för den som är ännu mer. Alltså som en LandXML eller DWG eller i liknande kategori i alla fall.
Jakob:Precis. Ja, men det är ju ett utbytesformat som är framtaget från en organisation, buildingSMART, som är för hela världen. Och det är ett så brett samarbete så vi har ju representanter från Sverige och Trafikverket och även Kina, Frankrike, USA. Ja det är verkligen jättestort samarbete och det är ju, när man pratar BIM så menar man ofta IFC. Det är ju där vi får en byggnadsmodell som kan vara väldigt rik på information. Och jag kan ju berätta, min första kontakt med de här IFC-modellerna, det var ju när jag var mätare själv ute på bygge och jag skulle sätta ut L-stål var det. Det fanns inte någon ritning på det här utan jag behövde gå in i de här, en IFC-modell och sen behövde jag klicka ut, rita om varenda linje som jag skulle sätta ut.
Jakob:Och ja men jag satt säkert i två timmar för det var ganska stor byggnad, det var ganska många nivåer och sådär. Men jag menar, och sen var det även håltagningsplaner, det är också det andra att jag skulle sätta ut håltagning och det var också otroligt tungt. Ja då körde jag ett annat program än det jag jobbar på nu men det är, jag tror det har varit en lång resa med det här. Och det är ju ett otroligt snyggt format för att se projektet i 3D och vi kan vrida och vända på modellerna och vi kan se armeringsjärnen och vi kan se alla lager och det är ju en fröjd för ögat.
Jakob:Och jag tycker det är alltid roligt att ha den typen av modeller och 3D-modeller är ju superkul för mig. Men det har ju varit en lång resa för oss i Topocad utifrån vart när jag kom och vad som, vad vi kan göra. Hur kan vi göra alla de här flödena som mätaren behöver göra enklare. Och det som egentligen, så som om vi ska prata lite om hur en IFC-modell fungerar så är det väldigt mycket, det är väldigt smart på det sättet att du kan ju titta egentligen på en IFC-modell i anteckningar. Du kan öppna det i vilken textläsare som helst och du kan då se referenser. Det är massa referenser mellan olika rader. Så det är liksom, du tittar på ett fält som kanske är första projektnamn och så kanske den har en referens till någon siffra som är på en annan rad.
Jakob:Så det är liksom, det är så som själva logiken är, att det är väldigt lätt att titta på men sen är det ganska hoppigt och så här man måste, men man kan egentligen bara titta någonstans och ser man referens. Så en referens till en annan siffra på en annan rad. Så ska man hoppa till den raden så kan man säga, aha då passar den ihop med den här andra raden. Och det är så som själva strukturen är. Om man vill kunna titta och förstå den utan att öppna den i ett program så är det egentligen det är grundstrukturen.
Jonatan:Och det gör väl också då att eftersom det är ett textformat om jag bara tänker att det är, alltså att det är inte ett låst format att man kan göra en egen, ett eget program då som läser det. Och sen är väl drömmen också att det är liksom över tid också. Det är inte att det är bara en specifik tillverkare som har det då utan man kan läsa det bakåt i tiden. Och ja, en textfil är ju så grundläggande som det kan bli att det är text, ASCII-tecken såklart.
Jakob:Ja, verkligen. Så det är alltid mina favoritutbytesformat tycker jag alltid bör vara. Det är om det inte är extremt väldokumenterat och öppet och det finns en väldigt bra anledning varför det är för långsamt. Men när det kommer till, precis, IFC-LandXML är ett väldigt bra exempel att de är öppna och det är upp till alla mjukvaruföretag kan bara titta på specen och börja skriva sin viewer eller export.
Jonatan:Och jag tänker när du säger utbytesformat, vad betyder det i praktiken?
Jakob:Utbytesformat, det är ett format som man kan skicka teknisk data mellan olika mjukvaror. Så att många mjukvaror har sina interna egna format som är binära, alltså de är inte läsbara i en textläsare. Det ser bara ut som hieroglyfer och massa konstiga tecken när man öppnar dem. Och det är ett väldigt typiskt för ett internt format. I Topocad har vi våra interna format som TopX och våra nätutjämningsfiler och så vidare. Sen när vi ska skicka data till ett annat program som Geo eller AutoCAD, då kommer vi använda ett utbytesformat. Och till exempel bra exempel för alla känner ju till DWG-er och så finns det även DXF:er.
Jakob:Och då skulle jag vilja säga att DXF:er är lite mer av ett utbytesformat. Det är också den öppna versionen av DWG. DWG är lite mer kompakt. Den blir mer komprimerad för att den är låst i binära, i ett binärt format vilket gör att du kan inte läsa den i en textläsare till exempel. DXF är väldigt lätt att skriva mot. Men DWG behöver man massa specialbibliotek och det är ganska komplicerat. Och det här tror jag inte kanske är så tydligt för de som inte håller på med mjukvara. Men för mig är det liksom extremt stor skillnad att liksom den här öppenheten är väldigt viktigt för att ett utbytesformat ska fungera
Jakob:smidigt och dataflytet ska fungera.
Jonatan:Och där kan man väl bara flika in och liksom slå in en spik medan den sticker upp. När man skickar filer, att skicka i ett utbytesformat, alltså som DWG eller DXF. Och DXF kan ju fler program läsa än DWG. Och det är ju ett Autodesk-program eller något licensierat då, en DWG-bibliotek som man måste ha. Men DXF kan man ju läsa i fler program. Och tänker som ytor, till exempel JHTRM, det är ett binärt format som inte finns decoders till på samma. Ja, öppet i alla fall. Utan en LandXML kan man ju öppna i andra program mycket enklare. Och så vidare, och så vidare. Så jag tänker på det liksom när man publicerar filer. Att man, det är väldigt lätt att ta för givet att alla kör med det program som jag har. Men man inser ju det efter att man håller på lite att alla har ju hittat sitt sätt. Alltså det finns ju, florerar ju många program som egentligen folk har hittat till. Och så löser man problemen med de sakerna. Så därför är det ju jävla så viktigt med de här utbytesformaten.
Jakob:Verkligen. Jag skulle vilja passa på och bara skicka med det här att DXF löser många problem med DWG. Så till exempel en DWG kan innehålla problematiska objekt som skapas i specialanpassade projekteringsverktyg som blir proxyobjekt. Och det är.
Jonatan:Du, MagiCAD här, det är väl ett sådant exempel?
Jakob:Ja, men precis, och det kan vara till exempel el detaljer eller något. Det är saker som kommer från en specialmodul kan skapa vissa typer av objekt. Och det går att kanske läsa i AutoCAD. Men för andra program så är det stor risk att det inte kommer bli särskilt bra. Men en DXF kommer automatiskt explodera ner det här till enklare CAD-objekt som linjer. Så det tycker jag. Jag vill bara skicka ut det budskapet till hela branschen att snälla skicka hellre en DXF. Om du inte vet vem som kommer vara den som läser.
Jonatan:Men där kommer man in på det här också med skillnad på IFC 2 och 4 då till exempel. Att ett utbytesformat brukar ju tappa information. Om man har. Jag ritar i Civil 3D. Där finns massa specialfunktioner. surfaces, alignments och liknande. Och skickar jag den DWG till dig så kommer det stå massa AEC proxy och AEC elements och liknande. Och sen om jag skickar det till en DXF. Då blir det bara linjer av väglinjen. Men det finns ju inga smarta funktioner. Och visst har det om man nu tar till IFC 2.3 eller 2x3 då. Man kan ju få en modell av en arkitekt i IFC eller en markmodell och sådär. Man kan ju liksom tvinga in det. Men om man faktiskt vill sedan göra någonting med det så är det ju ett litet problem.
Jakob:Ja, nej men det är helt sant att det utbytesformaten kanske inte har samma dynamik på objekten som de här surface alignments till exempel. Det tycker jag borde funka. Det finns ju plats i LandXML exempelvis och IFC för den delen. Om vi pratar om nyare versioner.
Jonatan:Ja i LandXML och sådär. Men till exempel i en DXF då.
Jakob:Nej, men precis. En DXF. En DXF stödjer inte det. Den har kanske inte alignments. Och så därför så ännu bättre än DXF är ju då LandXML. Det är ju den typen av data som projekteras av de som designar vägar och terrängmodeller. Eller till och med ledningsnätverk VA. Ja, det finns ju väldigt bra anpassade delar i LandXML för all den typen av objekt. Det är egentligen själva grundanledningen varför man har gjort LandXML. Det är ju liksom för den typen av data är det skapat och även mätdata då till och med. Så LandXML har väldigt mycket potential som inte riktigt används fullt ut. Det kan vi alla bli lite bättre på LandXML.
Jonatan:Och när vi är inne på LandXML, om vi tar det sidospåret. Vad skiljer alltså vad är den stora skillnaden mellan LandXML och IFC då som A?
Jakob:LandXML är ju fokuserat på själva den designade delen som till exempel är centrumlinjer. du har terrängmodeller, punkter och linjer. Men du har inte den här typen av solider. Alltså slutna volymer. Det finns ju många termer som jag vill inte förvirra våra lyssnare här. Men jag tänker till exempel en betongkloss eller en slab. Det kanske man känner. Alltså ett betongelement som har en 3D-form. Det finns inte riktigt ett stöd för den typen av objekt i LandXML.
Jakob:Så ett hus med alla dess byggelement det är inte IFC särskilt bra för. Det är bättre för vägarnas till exempel. Väg, mittlinje och ytor kan man skicka men inte riktigt full 3D på samma sätt.
Jonatan:Nej exakt, det är bristen på LandXML. Men visst utvecklas på något sätt LandXML också. Jag har nästan slutat lyssna på alla uppdateringar. Men det är också ett format som kommer finnas vidare. Eller hur ser du på det?
Jakob:Ja absolut, det kommer finnas. Det har väldigt lång, jag ser inget end of life i sikte om vi säger så. På LandXML. Därför att det har ju satts en ny ISO bara för något år sedan. I syfte för maskinstyrning. Och standardisera anläggningsmodeller i maskinstyrning kan man säga. Och sen om det utvecklas vidare är. Det har inte hänt så mycket om vi ser på LandXMLs officiella sida. Där har de en working draft som är gjord för typ fem år sedan tror jag senast de gjorde någonting med den. Och den har inte riktigt, det är någonting som fungerar men inte riktigt har börjat använda särskilt mycket utanför USA.
Jakob:Men de har gjort stöd för många saker där som, men jag vet inte riktigt. Jag kan inte säga hur mycket aktivt det jobbas i det. Men så det som finns redan i IFC som det är räcker till väldigt mycket.
Jonatan:Du menar LandXML?
Jakob:LandXML. Alltså det funkar väldigt bra för utbytet till de mesta typer av data. Om man inte behöver en hel arkitektritning. Det är inte så bra kanske för just den typen. Och sen en till sak som saknas är symboler.
Jonatan:Jaja. Det är bara geometrin.
Jakob:Det är geometrin, ja. Så det är hardcore civilingenjörsdata liksom.
Jonatan:Ja det är bra för maskinstyrning. Och ja, exakt, mark. Men då IFC 2, 3, 4. Alltså exakt, du sa ju det att man kanske har jobbat med IFC-filar. Det var ju jobbigt. Jag fick handplocka ut alla linjer och försöka tolka ut linjer. Vad är liksom lösningen på 4.3? För där har man ju introducerat då stöd för massa objekt som finns i mark. Till exempel om du får en arkitekt skulle, eller du kan ju få en export av en markmodell eller en väg i IFC 2. x3. Men vill du ha centrumlinjen så får du ju allt sätta dig och plocka ut centrumlinjen själv. Det finns ju lite halva automatiska verktyg i vissa program och så vidare. Men det är ju väldigt jobbigt. Vad är liksom utvecklingen där på 4.3 då?
Jakob:Ja, precis. Så utvecklingen för 4.3, det främst har att göra med just väglinjer. Att de har baserat sina väglinjer på LandXML. Alltså det vill säga att du ska kunna importera en väglinje som är i ett IFC-format. Och så borde du kunna tolka den likadant som en linje i LandXML. Att de har väldigt tät kompatibilitet mellan varandra. Att de har baserat geometrierna på LandXML. Och sen utifrån de här väglinjerna kan man ju också då referera andra objekt mot väglinjen.
Jakob:Och det gör att du kan göra stora vägprojekteringar och få in väglinjer men också relaterade objekt till väglinjen. Till en snittnivå.
Jonatan:Det är bara som exempel att man brukar kalla för en väglinje att ha en stationering. Alltså man börjar på noll och så är det en meterantal som löper. Då kanske man har en lyktstolpe på 500 meter och så två meter i sidled. Eller något liknande. I järnväg framförallt så är det ju väldigt vanligt att det är så man relaterar till allting. Man utgår ifrån en centrumlinje, en väglinje eller en centrumlinje. Linjeföring med i plan och sen en profil.
Jakob:Exakt, det är precis så. Och sleepers, alltså alla de här små delarna som hör till järnvägen. Allt det där som är till järnvägsprojekteringen. Det är nog det främsta huvudsyftet för de här relationerna. Men man kan också få in vanliga linjer faktiskt. Polylinjer. Och det tycker jag är väldigt spännande för oss i mätbranschen. Det är kul förresten. Vi har ju haft den här 4.3 har ju kommit under en lång tid har man hört det pratas om. Och jag gick ju in på buildingSMARTs hemsida för typ fem år sedan. Och sökte om att vara med i ett projekt då för att ta fram specarna innan den var färdig.
Jakob:Och då blev jag intervjuad med en järnvägsspecialist från Schweiz. Och sen satt vi då i ett helt år i veckomöten. Eller kanske varannan vecka. Och diskuterade liksom hur ska den här detaljen vara i IFC-specen. Och så satt vi med alla olika mjukvaruutvecklare liksom runt om i världen. Och bytte filer då med varandra också. Så vi testade att vi hade lika många trianglar allihopa. Eller vi hade riktat trianglarna i samma riktning. Och så kunde man ju se de här tidiga versionerna. Trimble var ju väldigt aktiva i den. De är faktiskt väldigt framkant på IFC. Måste jag ge dem lite cred där. Och det tycker jag är väldigt lärorikt.
Jakob:Och väldigt intressant hur vi gick så djupt på en liten detalj. Ska den här ligga här eller här? Själva IFC är ju också ett väldigt hierarkiskt system. Att du har en worksite och den har kanske en byggnad. Och den har en våning. Och sen lägger man byggelement inom de här delarna. Och då kan det alltid vara en diskussion på vad är rätt plats för att lägga. Vilken nivå ska saker ligga på till exempel. Men det är kul att man kan se sådana världssamarbeten. Och att det fungerar så bra. De har riktigt duktiga samordnare. Som sitter fulltid på att dra i sådana här projekt.
Jonatan:Det måste ju vara ett oerhört stort arbete som har försiggått där i många år. För du måste ju också lösa hur alla. Du måste ju klassificera den byggda världen i ett strukturerat system. Alltså det är ju så otroligt steg från att gå från här. Om du är ju rita linjer och lite textboxar som ska representera något till någonting som är helt entydigt för datorer att fatta.
Jakob:Ja, det är helt otroligt att det har kommit så långt. Men det är också en massiv spec. Det svåra med IFC är ju att nästan alla möjligheter finns nu. Det handlar bara om att vi verkligen lär oss att använda dem rätt. Jag tycker inte att det är så mycket som vi egentligen saknar i själva specen, från mitt perspektiv. Sen kan man ju alltid tänka att vi borde ha mer specialmätklasser eller sådär, men egentligen har vi alla möjligheter där. Vi kan göra linjer och det finns sätt att göra punkter också.
Jakob:Men det kanske man skulle kunna tänka sig mer av. Fokus från början är ju en 3D-modell och sen alla möjliga bilagor till den och extra information. Och ja, precis, 4.3 är egentligen väglinjer och tillhörande objekt. Infra-versionen har de kallat det, så det är järnväg, broar och väg. Då tillkom också linjer. Vi kanske inte behöver gå in på exakt var allting ligger i hierarkin, men det är i alla fall de möjligheterna vi har fått. Det gör ju att vi kan få in mer utsättningsdata färdigt. Det betyder att projektörerna kan lägga in en utsättningslinje direkt i modellen, som man bara kan plocka.
Jakob:Det har jag sett exempel på att Trimble gör. Och det här är något som jag verkligen skulle vilja att vi kan standardisera i projektering eller liksom i beställningsskedet: att vi får med vattengångslinjer till exempel på alla VA-ledningar. Det är en sån sak som jag tycker är svår att försöka plocka ut i efterhand. Men allt möjligt kan då innehålla linjer. Trimble har gjort flera modeller med VA-schakter och vägar, och jag har fått lite filer också från Trafikverket där de har med det.
Jakob:De har börjat använda linjer också, så man får kantlinjer, vägmittslinjer och väglinjer. Det är en otroligt stor uppgradering från tidigare versioner av IFC, som från ett mätperspektiv mest har varit visualisering. Man har kunnat tolka, men man har alltid behövt rita alla linjer själv, mer eller mindre. Sen, som du säger, går det i vissa fall att skapa funktionalitet som kan hjälpa en lite på traven, men det blir lätt trixigt. Det är ett väldigt stort dubbeljobb, känns det som.
Jonatan:Ja, verkligen. Sen använder ju jag Gemini. Det har varit väldigt bra. Det kom en funktion för ett antal år sedan så att man kan extrahera centrumlinjer på en solid, till exempel. Då kan man generera en linje utifrån en solid och så kan man offsätta den och få vattengång. Man kan extrahera toppytan och vertikala botten. Lite sådana funktioner finns och de är väldigt bra, men det är fortfarande mycket manuellt. Som du säger är det fortfarande en massa jobb och speciallösningar, och du tar ju ansvaret då och tolkar ritningarna. Det har ju kanske inte varit juridiskt så att modellen gäller, utan ritningarna har fortfarande varit det som gäller. När alla detaljer inte är uppritade blir det sina problem. Samtidigt har det hjälpt jättemycket för att förstå, om man bara får en massa PDF:er med grundsektioner.
Jonatan:I en IFC ser man: jaha, det är så här det hänger ihop. Det är så här modellen ser ut. Man förstår ju liksom helheten och kan se krockar, lägga in sina mätningar och se dem i 3D. Så det har ju haft sin roll, men det har varit väldigt krångligt att jobba med det, upplever jag.
Jakob:Det som är mest frustrerande med det här är ju att man naturligtvis har haft de här linjerna i miljön som har exporterat filen. De har suttit på alla de här linjerna, men sen har de inte kommit med in i modellen och då har vi behövt tolka fram dem. Det är ju alltid en risk att det blir fel. Fel kan hända när som helst, men det är väldigt synd att sån här kritisk information inte överförs. Om IFC ska bli en bygghandling, som det pratas mycket om, alltså att projekt ska ha IFC som bygghandling, då tycker jag att den typen av tydlighet krävs. Att vi har en vattengång till exempel.
Jakob:Vissa linjer borde vara beställda i den modellen. Annars kommer det att bli problem, tycker jag. Vi sätter oss i en konstig position om vi ska bygga om samma information i flera olika program.
Jonatan:Ja, man vill ju komma bort från det här att man sitter och tolkar en PDF. Fast nu har man en 3D-modell som man behöver tolka.
Jakob:Ja.
Jonatan:Men vad är statusen på 4.3, skulle du säga? Du säger att specen är färdig. Vad är liksom implementeringsstatusen? Som du säger jobbar du ju med Topocad. Hur långt har ni kommit med det? Ser du att det kommer IFC 4.3-filer i projekt, eller är det fortfarande begynnande steg? Hur skulle du beskriva din känsla av statusen på det?
Jakob:Den har ju ISO-klassificerats nu för, ja, det var väl ett par år sedan. Vi ser ju filer snurra runt, och jag har hört från Trafikverket att det finns flera projekt där de verkligen ska försöka köra den fullt ut. Så jag tror att det är nu som det verkligen börjar hända. Vi har ju också gjort den här typen av funktioner där man kan extrahera linjer från solider, men jag tycker ändå att de ska finnas med i modellerna. Nu i sommar, på semestern, har jag sett flera olika nya spännande IFC-modeller trilla in i inkorgen.
Jakob:Så det börjar. Jag tror att nästa år kommer det nog att vara många projekt. Jag förväntar mig att många som lyssnar kommer i kontakt med de här modellerna som vi pratar om, och många har säkert redan fått sådana här modeller i sina projekt. Men det är inte alltid man ser skillnaden. Ärligt talat är mycket i en IFC-spec detsamma när det kommer till arkitektdelarna, själva huskropparna. De har ju inte behövt ändra så mycket. I det nya är det däremot mycket hårdare styrt hur mycket information som måste vara med. Man måste ha mer information om vem som har gjort modellen och den typen av metadata. Koordinatsystem har också blivit obligatoriskt.
Jonatan:Ja, det har vi inte nämnt. Det är ju en jättestor skillnad. Det är sant.
Jakob:De här grejerna är också väldigt viktiga för att man ska kunna jobba mer seriöst med det. Man får en bättre projektbild av att bara titta på filen. Sen har de också gjort automatiska kontroller, eller testskript. I IFC Foundation, eller nu kommer jag inte ihåg exakt vad hemsidan heter, har de en sida där man kan ladda upp en IFC-fil och verifiera den. De har jobbat väldigt hårt på det här så att man kan få en massa olika synpunkter. Filen kan vara accepterad, men kanske inte enligt den senaste nivån.
Jakob:Det finns både krav och mjuka krav, så man kan få feedback på flera nivåer. Det är jättebra också för ett utbytesformat att det finns bra verifierare, så att vi kan testa våra modeller. Om de är okej enligt den officiella verifieringsmiljön kan vi vara trygga med att det borde landa bra på andra sidan när vi skickar iväg dem.
Jonatan:Ja. Några tankar som kom upp från det du sa en liten stund sedan. Egentligen ser det inte ut som så stor skillnad. Jag har framme här och tittar på de här exempelfilerna från Trafikverket, med något projekt i Stockholm. Eller det är väl ett testprojekt, men IFC 4.3. När man har öppnat det är den stora skillnaden att det ligger i koordinatsystemet. Vägarna finns typ som pavement och course. Man kan se ett slitlager, bärlager, klicka och få information från det. Så det är inte det här att man har försökt trycka in en platta, utan det är ett objekt som motsvarar att det är en väg, en bro eller en del av en bro och så vidare. Då får man ju upp alla de här properties, och det är det som är trevligt. Här står det till exempel en massa metadata: relationshandling, status, personen som har gjort det, tid och hur det förhåller sig till grejer.
Jonatan:Det är väl det här som är bra, att det inte bara är en dum geometri, alltså antingen en triangelyta eller en solid, utan man får också veta vad det faktiskt är och innehåller. Om jag klickar på ett betongelement står det hur många kubik det är. Bara det i mängdningsskedet kan ju underlätta jättemycket. Okej, hur många kubik betong går det åt i den här plattan? I stället för att ta fram och försöka uppskatta det står det: ja, men det är 18 kubik.
Jakob:Verkligen. Det är ju otroligt mycket information i den. Det är därför det heter byggnadsinformationsmodeller, BIM. Det är så mycket information som man kan tänka sig behöva, ofta mer än vad man till och med vill ha, som man kommer hitta i de här modellerna.
Jonatan:Och det är väl också lite ett tankesätt man måste komma in i. Som mätare är man kanske så van vid: jag vill bara ha min linje, eller jag vill bara skicka den här linjen, den här punkten. Om man har tur så har man kodat den rätt. Det är ungefär den data som finns. Nej, men lite så. Men det här är en informationsmodell. Man inser ju också att visst, en del av de här fälten fylls i automatiskt, men det finns också saker som kräver att du som producent fyller i dem. Om man tänker på mätdata så fyller ju inte alla attribut i sig själva bara för att det finns en tom ruta för vad det är.
Jakob:Nej, så är det verkligen. Och här vill jag komma in på någonting som vi har lanserat nu i Topocad 26: hur vi från vår mätbransch kan berika en IFC-modell eller ett BIM-flöde. För vi gör ju som du säger, vi kanske bara levererar några punkter och linjer och har det på en fil, och sen lever BIM sin parallella värld. Det här är någonting som jag märker att folk börjar känna är en lite jobbig verklighet. Man kanske är på sina byggmöten i Boden.
Jakob:Och så har man BIM-samordnarna som kan visa alla de häftiga modellerna, medan vi sitter och tittar på några punkter eller en rapport. Det här är ju ett sätt att kommunicera värdet på det man gör tydligare, om man kan ha en snygg presentation som man kan ta emot i samma värld och gärna i samma program. Någonting till som är väldigt bra med IFC är ju att man kan titta på filer i ett flertal väldigt bra viewers som är gratis att använda. Alla brukar i alla fall ha någon som de tycker om. Och det som vi har gjort är ju...
Jakob:...kontrollmätningsfunktionalitet, där vi kan göra mätningar mot en byggnadsmodell, till exempel en pelare. Eller det kan vara en betongslab, vad som helst. Allting som har en yta egentligen. Vi kan göra det här mot en terrängmodell, en solid, mesh eller till och med våra egna skepnadsstilar. Allting som är 3D och har 3D-ytor kan vi mäta och jämföra närmaste yta mot våra mätpunkter. Då kan vi få ett avstånd där. Och om det kommer från en IFC-modell har alla byggelement ett ID-nummer, en GUID kallas det. Då tar vi in IFC-modellen, lägger till vår mätkontroll och då kan vi...
Jakob:...ställa in våra byggplatstoleranser och få fram mätmetod. Vi kan jämföra det här med både enskilda punkter och punktmoln. Sen kan vi exportera. Förutom rapporten, som vi naturligtvis vill ha på en sån här mätkontroll och som alla är vana vid att använda, skapar vi en IFC-modell som lägger till den här informationen på byggelementen. Vi kan även visualisera vad som är inom tolerans och utanför tolerans, om vi vill. Om vi till exempel kontrollmäter pelare kan vi se de gröna pelarna, och de röda pelarna är utanför toleransen. Och så kan vi...
Jakob:...betrakta det i en BIM-viewer. Det är inte bara den grafiska delen, fast det kanske är den starkaste delen för många. Vi kan även få in all rapportinformation i själva modellen. Vi kan klicka på ett byggelement och se mätkontrollen på det också, bredvid de här sakerna som du nämner, som vikt eller volym. Då kan vi till exempel se hur många procent av mätningarna som är inom toleransen och genomsnittligt avstånd från mätpunkterna till pelaren. Då kan vårt arbete leva mer inne i BIM-världen.
Jakob:Och vi har en spårbarhet också. Vi kan ha koll på ID-numret, och det här är väldigt intressant om man jobbar på större projekt. Då kan man bara söka på rätt GUID och så vet man: ja, det är just den här pelaren som vi måste kontrollera. Vi kan se åt vilket håll den står utifrån hur den var planerad, till exempel.
Jonatan:Nu låter det ju riktigt läckert. Då kan man skanna också? Om man nu skulle skanna ett rum där pelarna är utmärkta, eller något liknande, går den processen till och med så automatiskt att den känner av de här pelarna? Eller behöver man mäta varje pelare och koppla den informationen själv? Hur gör man det?
Jakob:Nej, det är automatiskt. Det går helt automatiskt. Den matchar helt enkelt punkterna med det närmaste objektet i modellen, så den matchar mot alla pelare. Det ska bara vara att skanna i rummet och så får man en kontroll på allt som man vill redovisa. Då väljer man vilka pelare eller vilka objekt som ska vara med i redovisningen. Man behöver inte koppla någonting manuellt, utan det är väldigt enkelt att använda. Du väljer bara din mätning, alltså punkter eller skanning, punktmoln, och så väljer du de 3D-objekt som du kontrollerar mot.
Jakob:Utifrån det kan du skapa rapport och IFC-redovisning.
Jonatan:Bara av redovisningen, lägger man till den informationen i den? Visst är det så att man får en IFC från beställaren, eller säg arkitekten, och lägger till den informationen? Så skickar man tillbaka typ den filen, fast den har några fält som är uppdaterade i princip?
Jakob:Ja, precis. Och då har vi lite olika alternativ. Jag sitter ju granne med sådana som jobbar med BIM på heltid här på vårt huvudkontor, för vi sitter med lite systerbolag. De sa att där de BIM-samordnande är idag kan det vara svårt för dem om man ändrar på den gamla informationen. Så vi kan välja om vi ska färglägga om till exempel pelarna som jag pratade om först. Det kan man välja om man vill göra eller inte. Jag tycker om det för effekten att man snabbt kan se vad som är vad. Men man kan också behålla originalfärg och allting och bara lägga till informationen för sin kontroll ovanpå.
Jakob:Så där har vi lite olika alternativ för hur man vill skicka det. Man kan skicka sin IFC-modell som en uppdatering av det de hade tidigare och spara den i en samordningsmodell. Sen kan man använda den endast för själva 3D-vyn på projektet och lätt se vad som är inom eller utanför toleranser, och komplettera det med rapporten. Man kan göra det på lite olika sätt. Viewers har ju också en resa att gå. De är väldigt bra, men vi har märkt att det är lite skillnader mellan olika. Vi kan till och med skicka in punkterna och visualisera mätpunkterna om man inte gör en skanning.
Jakob:Då kan man se själva mätpunkterna och klicka på mätpunkten. I vissa viewers kan man se det, och då kan man se väldigt mycket detaljer på den punkten, som om man vore i Topocad.
Jonatan:Och då kommer de punkterna också med de inställningar man har, med datum och instrument och sådär? Att man får med sig attributen från vem som gjorde det, eller om man väljer att ha med det, och så vidare?
Jakob:Ja, precis. Då kan vi få med olika saker. Jag kommer inte ihåg exakt nu vad som kommer in, men i alla fall för själva mätpunkten får du detaljerad information. Sen är nästa kapitel hur mycket attribut vi ska skicka över på IFC när det kommer till inmätning. Det är ju någonting som vi jobbar tillsammans med i den mättekniska gruppen i BIM Alliance, just de här frågorna. Där känner jag att vi inte riktigt har börjat landa i IFC ännu.
Jakob:Nu är vi fortfarande på LandXML och börjar ha en lista med attribut som vi är överens om. Men det finns ju alla möjligheter att lägga till precis vad man vill i de här informationsmodellerna. Just nu har vi inte med, tror jag, vem som har mätt i den senaste versionen. Men det är också en sån där sak som kan vara lite känslig, om man vill ha med det. Det gäller inte...
Jonatan:Det är väl allt...
Jakob:...så mycket möjligheter som finns här.
Jonatan:Men det är ju ett häftigt sätt i alla fall. Det är ett konkret flöde som förenklar. Vips kan man ju se en snabb kontroll efter gjutningar: väggarna sitter rakt, pelarna sitter där de ska, rör, jämnhet på golv och helheten. Det låter ju väldigt lovande att det finns möjlighet att göra det. Jag tänker: hur tänker ni kring utvecklingen där? Om ni ser en sån här funktion, bara som exempel, hur kommer ni på den? Hur tänker ni kring vad ni ska hitta på till 27 eller 28? Vad ska ni välja?
Jonatan:För vi var inne på det också, att den här specen har funnits ett tag. Alla olika program har kommit olika långt och implementerat det olika bra och så vidare. Det känns som att ni ligger väldigt på tå med att implementera grejer och jobba vidare på grejer. Hur ser den utvecklingsprocessen ut, lite översiktligt?
Jakob:Absolut. Vi har väldigt god kontakt med våra användare. Varje månad har vi kanske 50 önskemål, till exempel. Det är nära på så mycket. Så vi får jättemycket feedback från alla där ute, och det uppskattar vi väldigt mycket. Det är ju första delen. Sen är det såklart någonting jag också ägnar mig åt, att bevaka vad som händer ute i världen, till exempel sådana här specar. Just när det kommer till den här är det en kombination av vad jag har hittat för möjligheter i formatet och samtal jag har haft.
Jakob:Jag hade till exempel ett intressant samtal med Fredrik Landqvist på förra Geodesidagarna. Vi hade ett jättebra snack och han pratade just om det här som jag nämnde, om hur BIM-folket tar över med sina modeller. Det motiverade mig lite extra att få det här att hända. Jag hade haft den här idén i ett dokument ett bra tag. Sen handlar det alltid om tajming: när är det dags att ta fram någonting? Ibland är vi alldeles för tidiga och branschen kanske inte riktigt är redo för någonting, och då känns det lite synd.
Jakob:Men mycket kommer från feedback från användare. Sen får vi skapa en överblick: vilka är de stora behoven som är tydliga, vad gör mest nytta för vår breda kundbas, vad är det många användare vill ha och vad sparar mycket tid? Vi gillar att göra kortare arbetsflöden, mindre klick och spara klick. Det är liksom ett...
Jonatan:Ett mantra.
Jakob:Ett mantra, precis. Det är ett mantra hos oss: hur många klick kan vi spara? Men också spara tid. Det är lite en blandning. I första hand baseras det vi gör på vad vi hör att användare vill ha. Sen kanske vi ibland inspireras av någonting vi ser någonstans, till exempel när vi är på en mässa eller ser någon spännande film som de skickar.
Jonatan:Ja. Men vad har ni i pipen framåt då? Är det någonting som du sitter och jobbar med nu som du kan dela med dig av lite mer? Du har säkert en massa grejer som du sitter och jobbar på och funderar på.
Jakob:Jag kan läcka lite om vår utveckling här faktiskt. Vi jobbar nu väldigt mycket på en modul för ledningsnätverksmängdberäkning. Det är någonting som kan vara ganska komplicerat, kräver mycket kunskap och stressar upp många, för kraven ökar ständigt på hur detaljerad man ska vara i redovisningen. Så det här är någonting vi behöver möta, och vi siktar väldigt högt. Jag har väldigt höga ambitioner för den här. Det som vi håller på att ta fram ska naturligtvis vara det bästa man kan ha om det här är någonting man jobbar med.
Jakob:Det handlar om att du har dina ledningar. I Topocad kan vi skapa 3D-rör väldigt enkelt från linjer. Vi har vanliga polylinjer och så kan vi lägga på rör som en egenskap. Utifrån dem kan vi sedan generera ett ledningsnätverk. Vi utgår bara från 3D-ritningen och skapar ett ledningsnätverk som genererar schaktbotten och alla mängderna. Då kan vi sätta upp mallar för olika rör, med olika AMA-koder. Så det ska liksom vara att du bara trycker på skapa, och så genereras allting automatiskt utifrån de här 3D-rören.
Jakob:Det är det vi jobbar på. Det är ganska utmanande, men vi har kommit långt, så det är väldigt spännande. Vi siktar på det här till 27:an.
Jonatan:Ja, spännande. Det där med mängder är ju mycket jobb: att ta fram bra mängdunderlag och rätt underlag, följa upp det och spåra det.
Jakob:En till sak i det ämnet är ett samarbete vi håller på med nu med Casai, som är en plattform där man gör mängdreglering. Vi jobbar på en integration till Casai där vi smidigt kan skicka med den här informationen. Som det du nämnde: i en IFC kan du titta på en volym, till exempel. Du väljer ett objekt och så ser du volymen. Vi kan skapa de här typerna av volymer från våra volymberäkningar. Då kan vi bara klicka på en volymberäkning som är genererad i Topocad och skicka den upp till Casai.
Jakob:Det gör ju att man minskar klicken och får arbetsflödet mer direkt. Det här är någonting man kan gå väldigt djupt på, hur man får så tydliga verifikat som möjligt. Verifikat är ju liksom underlag, precis, underlag på hur man har tagit fram en viss mängd. Det här är någonting jag har jobbat med nu i veckan som jag också tycker är väldigt spännande. Vi attackerar mängdproblemet på flera fronter. Det är väldigt stort fokus för mig just nu: ledningsnätverk och mängdredovisning...
Jonatan:På...
Jakob:...på den sidan också.
Jonatan:Intressant. Vad roligt att få en liten inblick där. Men om man syr ihop det lite då och tänker kring IFC 4.3: vad kommer jag kunna göra som jag inte kunde för fem år sedan, när det här fungerar?
Jakob:Du kommer kunna köra markprojekt, som vägprojekt, med IFC. Du kommer kunna ta emot de här vägmodellerna. Det är nytt för 4.3, det är först och främst det. Sen kommer du kunna ta emot, om vi lyckas få projektörerna att lägga till det, färdiga utsättningslinjer i din IFC, direkt från projektören. Dessutom kan du bidra med mätlinjer och liknande och tillföra dem till en modell. Och du kan skicka i princip vilken 3D-ritning som helst.
Jakob:Jag kan ta en 3D-ritning med linjer, solider och blandat och skicka det i en IFC. Det är helt nytt. I förra ISO-versionen, 4.0, kunde man inte skicka enkla linjer, utan det behövde vara solider, alltså klossar kan man säga, eller någonting som har ytor. Så det är väldigt mycket mer flexibelt. Du måste inte alltid jobba med solider och den typen av 3D-data, utan kan jobba med lite enklare datatyper som vi i mätbranschen är väldigt vana vid. Vi har liksom våra mätpunkter. Punkter är faktiskt inte riktigt med, så det kanske...
Jakob:...är något vi ska pusha till version 5, att vi även får ha punkter i våra IFC-filer. Det finns väl lite sätt man kan få in det på, men det finns inte en riktig punkt, skulle jag säga.
Jonatan:Men tanken är ju ändå att man kan skicka det till arkitekten och de kan se det. Det blir en gemensam datamiljö. Man behöver inte olika saker som vrids in, utan det är liksom integrerat i filsystemet också.
Jakob:Ja.
Jonatan:Att alla liksom jobbar i samma koordinatsystem, så att säga. Eller det löser sig liksom.
Jakob:Precis. Koordinatsystem är mycket tydligare definierat i de nya IFC-formaten. Det är också en väldigt bra bonus. Vi kommer nog sällan behöva vrida in våra IFC-modeller som man ofta behövde göra tidigare, för det är en väldigt grundläggande del av headern i filen. Jag kommer ihåg när vi hade projektet som jag nämnde tidigare med utbytesdata. Då var första nivån bara att skicka en fil som hade tre punkter. Den skulle ha ett koordinatsystem. Det var det absolut första testet man skulle göra i hela det programmet. Så det är väldigt positivt tycker jag att de har lagt...
Jonatan:...lagt...
Jakob:...högt på agendan. Så det är många fördelar med 4.3. Jag hoppas att vi kommer få in de här utsättningslinjerna i modellerna också. Det får vi faktiskt pusha tillsammans. Vi sitter ju i lite forum som har de kontakterna. Men det är egentligen alltid upp till beställaren. Vad projektörerna gör är ju det som är beställt arbete. Men möjligheterna finns där. Vi har alla möjligheter att få bra byggbara modeller direkt från IFC.
Jonatan:Härligt. Då ska man inte vara rädd för det, utan det är möjligheter framåt. Det blir ju ett format som vi kommer behöva jobba med, eller ska jobba med, framåt. Det är kul. Jag ser också fram emot att mark och A kan synas på samma spelplan. Det har ju varit så att de jobbar i millimeter och i en lokal nolla, medan man själv jobbar i något koordinatsystem. Man ser BIM-specarna: det ska vara si och så för A och K och allihopa, och sen mark bara... Okej, inte i Trafikverksprojekt, men i många skolor, förskolor och industrilokaler är arkitekterna glada överhuvudtaget att se någonting från mark i deras modell. Så det blir bra att få en gemensam yta där. Är det något annat du tänker på som vi borde ha nämnt?
Jakob:Ja, jag skulle bara vilja säga en liten sista grej. Jag sitter ju nu och bygger ett program för Topocad Live och jag har väldigt många spännande gäster som kommer ha föreläsningar för oss. Bland annat Samuel hos Mätgruppen, som är en av de bästa på mängder vi har i Sverige. Vi har också Fredrik Landqvist, som är en riktigt vass mätsamordnare för ett av de häftigaste projekt jag har sett i Hagastaden. De jobbar verkligen så smart. Och Krister Arnaryd kommer ju också från BIM...
Jakob:...mättekniska gruppen. Vi kommer släppa programmet snart, men det är någonting som händer i januari. Då kommer de här grejerna som jag har pratat om, framtidsutvecklingen och ledningsnätverket, att presenteras för första gången.
Jonatan:Ja, men kul. Det kan jag se fram emot. Spännande. Tack för att du ville vara med, och tack för att du nördar ner dig i specifikationer så att vi andra slipper.
Jakob:Tack, tack. Det är mitt nöje. Det är sånt som jag tycker om att göra. Och om det är någon som har lite frågor direkt till mig så är det bara att höra av sig. Ni kan lägga till mig på LinkedIn eller mejla mig. Det är bara att höra av sig. Var inte blyga.
Jonatan:Det var Jakob, och det var väldigt kul att lyssna på honom. Det kan ju bli lite diffust ibland vad ett filformat är och vad man har det till. Målsättningen jag hade var att göra något konkret av det och veta: Är det någonting jag kan använda? Hur använder jag det? Vad är fördelarna? Jag hoppas att ni fick med er tankar kring det. Någonting som jag själv funderar vidare på är hur man producerar de här filerna, alltså i vilka program man gör projekteringarna och så vidare. Men mer om det kanske någon annan gång. Tack för att ni tog er tid att lyssna, och följ Jakob på sociala medier. Han är riktigt nördig och kan sin sak när det gäller de här sakerna.