QGIS och mätdata – funkar det på riktigt? Ja, och kanske bättre än många tror.
QGIS har länge varit ett självklart verktyg inom kartografi och GIS, men när det gäller mätdata har möjligheterna ofta uppfattats som mer begränsade. I det här avsnittet berättar Jan Dalheimer från Sweco om vad som faktiskt går att göra redan idag med QGIS – från punktmoln och terrängmodeller till QField, öppna geodata och smartare kartproduktion.
I avsnittet pratar vi om:
- Hur QGIS kan komplettera traditionella mätprogram.
- Vad som går att göra med mätdata, punktmoln och terrängmodeller i QGIS.
- QField, Mergin Maps och hur GIS kan följa med ut i fält.
- Billigare GNSS-mottagare och nya möjligheter att samla in data med mobilen.
- Open source, plugins och aktuella initiativ i Sverige och Europa.
Kontakt:
Länkar:
Transcript
Det var ju nästan som ett mantra: ja, men mobilen kan man inte mäta med, för den är för inexakt. Det var ju liksom fem, tio meter som bäst. Men nu, tack vare den här kombinationen av appar som funkar på mobilen och ett instrument som kan kopplas upp mot mobilen, så kan man ju helt plötsligt använda mobilen på ett helt annat sätt även för mer professionella mätjobb.
Jonatan:Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden. Idag rör vi oss med kusinen till mätning: GIS. Vi har inte berört GIS så mycket här i Mätpodden, men det är ju ändå någonting. Ja, det är koordinater och det är mycket data som vi olika mätare hanterar, särskilt kanske inom kommunal verksamhet. Och det finns ett verktyg som många känner till: QGIS. Det är ett fantastiskt verktyg om man inte känner till det, och vi ska röra oss i de kretsarna. Jag har med mig Jan Dahlheimer från Sweco. Välkommen till Mätpodden.
Jan:Tack så mycket.
Jonatan:Börja med att presentera lite om dig själv. Lite yrkesbakgrund: hur ser vardagen ut, liksom bara för att få en känsla för vad man kan jobba med i det där breda fältet med geodata, mätning och så vidare.
Jan:Ja, jag började väl egentligen som många andra med att jag hade ett kartintresse och gick faktiskt i utbildning som teknisk lantmätare. Sedan tog jag examen tvåtusenarton och hade ett sommarjobb där jag gick och mätte järnväg och för de som kommer ihåg så var tvåtusenarton inte den jättekul sommaren att gå och mäta järnväg på.
Jonatan:Varmt, ovanligt.
Jan:Precis, och då kom jag fram till att okej, det här med luftkonditionerade kontor, det är ändå grejen och rörde mig mer mot GIS- och geodata hållet. Och efter en stund på Lantmäteriet är jag numera på Sweco som GIS och systemutvecklare.
Jonatan:Så fält var inte din kallelse, har jag förstått? Vad gör man som GIS och systemutvecklare liksom? Vad är, så att säga, en typisk vecka eller månad, liksom vilken typ av uppdrag eller roller? Hur ser det ut förutom att bara sitta på kontor eller mycket sitta på kontoret kan jag tänka mig.
Jan:Ja, det mesta gör man från kontor, men väldigt mycket börjar ju framförallt att se till att de som ska utföra olika jobb har de system de behöver för att kunna göra sitt jobb och för min del är det alltifrån att sitta och prata med en verksamhet, förstå vad de har för behov och så, till att ta fram någon översiktlig lösningsarkitektur eller så hela vägen till att faktiskt implementera den i antingen i kod eller genom att konfigurera upp kartor eller FME eller något annat så att man löser det problemet som användarna hade.
Jonatan:Så, typ en verksamhet kanske kommer och säger: ”Vi skulle behöva ha koll på våra fastigheter eller gränser.” Beskriv gärna. Vad är det för typ av verksamhet som skulle kunna komma med ett problem bara så att man får en känsla? Ja, om du har ett case liksom från sista åren.
Jan:Ja, alltså, vi har ett uppdrag som en kollega till mig håller på med nu under våren som är ganska typiskt. Då hade vi ett lite mindre skogsbolag som hörde av sig till oss som behöver vara ute i skogen och mäta in i det här fallet. Mäta in, då ganska grovt med mobil, GPS och så vidare. Men om det finns diken och vad det finns för befintliga skogsvägar och så vidare. Det är för att sedan kunna planera avverkningar och så, och de hade ett relativt analogt arbetssätt, inte faktiskt papper och penna, men analogt med PDF:er som man ritade på i mobilen och så där vi hjälpte dem att komma igång med QField, som en släkting till QGIS så att säga för att kunna jobba med det mer effektivt och på så sätt få en mer effektiv process.
Jonatan:Och så kan de då i sin telefon i QField som en som en app och mata in och så kanske lägga upp attribut och allting och.
Jan:Så precis.
Jonatan:Liksom få ett helt arbetsflöde åt dem då.
Jan:Precis, ja, men att de också har ett flöde som gör att när de kanske är flera stycken som är ute i samma skog och ska kunna jobba med samma data och så vidare. Ja.
Jonatan:Vad roligt, hur kom du in på just GIS alltså om du läste till teknisk lantmätare och så var du ändå en ute i fält och mätte alltså hur såg steget ut och vad har du fått liksom lära dig under tiden då om du pratar kod? Eller lärde ni er på utbildningen redan?
Jan:GIS hade vi en hel del på programmet som jag gick så det, det fick jag med mig därifrån programmering och så där har jag hållit på med långt innan ens GIS och mätning och så vidare. Det var någonting jag började med redan i tonåren. Sedan hade jag lite att det här, ja, men det ska vara en hobby. Jag vill inte jobba med det. Det ska inte förstöra min hobby, men sen gick det några år i arbetslivet, och sedan insåg jag jo, men det är ändå det jag vill jobba med, så då blev det ju mer av den varan också.
Jonatan:Intressant. Du nämnde några verktyg, men vad är det liksom för att ge en känsla? Vad heter verktygen? Vad är det för verktyg du använder på daglig eller veckobasis program och liksom system och sådär så att man får en orientering så här om man jobbar med man kan teknik, men man kanske liksom bara man hör talas om lite nya verktyg och andra verktyg.
Jan:Det är ju väldigt mycket QGIS, klart. Sedan är det ju en del QField som då är man kan säga. mobilanpassad variant av QGIS. Det är mycket webb nu för tiden, så då är det ju till exempel Hajk och Origo som är många på kommunsidan känner igen som webbkartor, databaser som PostgreSQL till exempel. Sedan finns det ju såklart också mycket annat. Jag är ju mycket fokus på öppen källkodssidan, men Esri har ju alla möjliga olika grejer inom samma område också med ArcGIS Pro och Field Maps, Experience Builder och så som är deras motsvarigheter.
Jonatan:Härligt FME nämnde du också?
Jan:Precis.
Jonatan:Det har jag inte använt själv, men jag har suttit bredvid en som höll på med FME och bara tänkt: det där ser ut som ett bra program.
Jan:Ja, men precis, det är ju ett väldigt smidigt program för att kunna automatisera arbetsflöden. Framförallt om man kanske inte helt känner sig bekväm att skriva kod i textform så kan man göra det på ett lite mer grafiskt sätt.
Jonatan:Ja, typ transformera olika datakällor till annat för den som är gött. Men om vi kommer in på QGIS det har vi nämnt det en kort introduktion av vad QGIS är för de som inte känner till det? Och så kanske vi fördjupar oss i det med att det är lite kanske man vet vad det är då hur man kan använda det i mätning då som vi ska prata om. idag.
Jan:QGIS är ett GIS-program som körs på datorn, så det är program som du kan läsa in en massa olika format med geografisk information, allt från äldre proprietära format som shape-filer till mer moderna format som är GeoPackage och liknande. Man kan hantera vektordata, rasterdata och meshdata och sen när du har din data i QGIS då kan du stilsätta den och producera kartor antingen för att ha som PDF eller utskrift eller så. Det har även väldigt mycket funktioner för att analysera data från så enkla saker som att ta fram en terrängmodell från lite inmätta höjdpunkter till mer avancerade analyser. Det som framför allt utmärker QGIS jämfört med många konkurrenter. Det är ju att det är öppen källkod, vilket innebär att vem som helst kan läsa, ändra dela med sig av ändringar och så vidare av den kod som man använder. Så det kostar ingenting att ladda ner och köra och testa och använda och så.
Jonatan:Visst har det tagit relativt stora andelar av kommunal marknad och så? Eller känner du till alltså hur många för det stora programmet är väl ArcGIS eller Esris utbud om man tänker alltså CAD så är det väl motsvarigt Autodesk och sedan finns det ju liksom andra varianter. Men det är ju som en jätten i rummet.
Jan:Ja, men precis på GIS-sidan, då är det ju ja, men framför allt ArcGIS Pro som i Sverige har den största marknadsandelen skulle jag nog säga. Sen har vi ju även mer mätningsorienterade program och som Topocad och liknande som har ett visst överlapp, till exempel när det gäller kartproduktion och så. Tittar man i andra länder, till exempel på Finland eller Frankrike eller Schweiz, eller så då är det faktiskt så att QGIS har ett betydligt större marknadsandel jämfört med i alla fall Esri-programvara. Så det varierar ju lite från land till land. I Sverige ligger QGIS fortfarande lite efter, men det finns ett väldigt stort intresse kring det just nu och många som har börjat använda på sistone.
Jonatan:Jag tänker själv: jag använder kanske inte det dagligen när jag tänker efter, men flera gånger i veckan har jag QGIS uppe och just alltså, det är ju fantastiskt på att hantera stora filer till exempel när man får drönarflygningarna, alltså ortofoton och du kan sätta ihop dem eller jämföra alltså att dra in en ett par gigabyte stor fil inga problem, men ska man få in det i Geo eller CAD:en det blir tungt. Och jag, jag har liksom projekt där jag har vid återkommande flygningar, kan jämföra från år till år och så ofta därifrån exporterar jag ut tunnare filer som väger lite mindre och sämre upplösning sen för att hantera och fantastiskt för att labela grejer vi säger om du har data. av datum eller koder och det är väldigt enkelt. automatisera grejer och få till enkla PDF:er alltså kartor PDF:er med väldigt lite ansträngningar som ändå är geografiskt korrekta. Det är väldigt fantastiskt verktyg för det att det är gratis också. Det är helt sjukt.
Jan:Det är det.
Jonatan:Där är ju en av dem. Det är väl det som Blender och lite olika. Det finns ju några sådana här open source-projekt som är helt fantastiska och det QGIS som man absolut räknas in bland dem.
Jan:Ja precis och liknande som med många andra open source-projekt så är det ju lite av en underdog. I och med att det inte liksom har någon stor marknadsföringsmotor bakom sig eller så som man underskattar ganska ofta egentligen hur mycket det går att göra med öppen källkod som till exempel med QGIS för det liksom inte finns någon som pushar på det på samma vis som det är med många proprietära programvaror. Så det är verkligen ett helt otroligt program, framförallt om man tänker på vad det kostar.
Jonatan:Jaha, är du med och utvecklar på något sätt, eller liksom i de här i själva utvecklingsfasen som i open source eller liksom är ja, det flödet, programmering eller review eller liknande?
Jan:Jag själv har gjort lite lite grann kring QGIS, inte jättemycket. Det har varit länge på min lista att komma in mer i det, men finns ju mycket annat som är kul också. Däremot har jag hjälpt flera kunder med att till exempel utveckla plugins i QGIS som ju också kan göra för att ha mer användaranpassade flöden som ja, men på olika sätt är mer verksamhetsanpassade som inte passar in i QGIS som helhet för det som alla använder.
Jonatan:För det ska man ju säga att det finns ju hur mycket plugin som helst. Väldigt mycket grejer finns som insatser och man går inte i pluginfältet och så kan man bläddra bland ja, jag vet inte. tusentals, tiotusentals plugins och det finns ju väldigt mycket såna stöd grejer.
Jan:Precis.
Jonatan:Men, men du hade ju en föreläsning eller liksom en presentation i Mät och Kart som alltså handlade om QGIS som mätning, vad skulle det vara om man börjar i någon sådan ände att? Som mätare då, varför? Ja, man kanske har något mätprogram till och CAD då; man använder CAD. Varför ska man eller vad? Vad kan vara fördelar med att mixa in, lära sig i QGIS och mixa in det och vilka liksom vad är begränsningar? Vad kan man göra? Vad kan man inte göra liksom? Hur ska man tänka kring det programmet?
Jan:Ja, men precis, det handlar ju till stor del om vad det är man har för arbete framför sig, vad det är man ska göra och vad det är man ska leverera. Som det är i dagsläget så är ju QGIS inte liksom ett. Ja, men fullskaligt mätdatahanteringsprogram på nivån som Geo eller Topocad eller liknande. Däremot så är ju QGIS väldigt stark på att hantera geografisk information i allmänhet att producera kartor och göra analyser och så vidare. Så ett vanligt flöde är ju att man börjar i, säg Geo till exempel bearbeta sin mätdata där och sedan exporterar det i något passande format som QGIS kan läsa och jobba vidare där med att till exempel producera kartor eller så. Sen finns det ju också en del områden där faktiskt QGIS redan idag är väldigt kompetent även när det gäller mer rå mätdata, till exempel vad gäller punktmoln. När man då kan använda. Antingen om man har en punktmolnsfil redan från annan programvara eller så och kan jobba med den i QGIS och editera punktmolnsfil och generera terrängmodeller och liknande.
Jonatan:Ja för om man säger det är punktmolnsmotorerna, det vill säga de flesta andra programvaror med att köpa modulmässigt som Geo, där man köper en punktmolnsmodul och jag antar att de plockade det likadant och Gemini är det lika, så det är ju... Skulle du säga att man klarar sig utan en sån modul jag? Jag kan nästan tycka att man klarar sig utan de extra modulerna utan de här open source-alternativen via QGIS. Jag har använt CloudCompare också mycket innan QGIS blev, ja, nu är det ju ett år eller några releaser i alla fall som man har en kompetent punktmolnshantering vad skulle du säga om kapaciteten? Vad alltså? Känner du att det finns några brister där eller gör det man behöver som mätare med punktmolnsredigering? Ja, och så vidare. uttunning, filtrering, ja liknande.
Jan:Men precis. Det har ju faktiskt som du säger, det har ju hänt jättemycket där kring just punktmoln i QGIS de senaste versionerna och bara nu här i QGIS 4.0, som släpptes här för någon månad sedan kom det ytterligare ett gäng med nya grejer och jag vet att ytterligare en del funktioner som kommer att komma i de kommande versionerna också. Finns säkert några liksom småfunktioner som man kanske har andra program som man kommer sakna, men men nu har vi liksom ändå kommit till den punkten där QGIS har liksom i princip allt man behöver för de flesta flödena: att vi kan läsa läsa in punktmolnen, editera dem vi kan manuellt klassificera om vissa punkter om man behöver det. Ja, men förtunna och filtrera som du nämnde producera mark modeller och så i olika format. Jag tror definitivt att så som det är idag kan man redan använda det för väldigt mycket. När det gäller just punktmolnen.
Jonatan:Och snabbt är det också alltså, så liksom det är. Det hakar hakar ju inte upp sig även om datorn får jobba utan den kan tuggas igenom väldigt mycket data och det är en fin visualiserare är det ju att man kan vrida och vända. Jag älskar det här snittverktyget att man får ett snitt över moln och du kan säga om det är en meter eller fem meter brett och det blir ju väldigt fina visualiseringar och man förstår terräng som gör med projektering, alltså, jag börjar ju med laddar hem lidardata eller skogslidardata från Lantmäteriet eller via pluginet hämtar in det och så gör man snitt och så tittar man lite på om man höjdkurvor, drar lite snitt, analyserar och får lutningar kanske genererar en lutningskarta och man får man får liksom en känsla väldigt fort i ett program utan att lämna det och som är väldigt lättviktigt. Så det är helt otroligt. Det är om punktmoln. Jag har funderat: Vet du alltså LandXML är ju ett format som används för maskinstyrning och liksom sedan i Civil 3D alltså finns det något stöd i QGIS för LandXML eller? Jag har inte hittat det så. Eller är det en känd brist?
Jan:Ja inte i QGIS själv. Det finns några plugin som hanterar det på olika vis LandXML som format har ju en liten liknande problematik som till exempel många GML format att det är väldigt fritt format. Det finns väldigt många olika sätt att uttrycka samma data i det formatet som gör att det är liksom svårt att ha en inläsning som funkar för de allra flesta fall, utan det finns många specialfall som det inte kommer funka för. Sedan vet jag att det är något som dyker upp lite då och då så tror jag definitivt att det är något som kanske kan kan komma till stånd någon gång i framtiden. Men i dagsläget så får man förlita sig på några plugin.
Jonatan:Ska se. Jag ska kolla in, för där är just att när man gör en terrängmodell alltså, det är lite nytt, tänkte jag när jag eller för mig när man kommer in i ja kalla det för GIS världen så är ju rasterformat mycket mer använda än. I hederlig mätning så är det ju vektor alltså punkter linjer, polygoner medan raster är ju egentligen. Det är som en bild. Varje pixel har ett värde som man, om man nu väldigt enkelt förklarar sen terrängmodell kan ju generera med pixlar där pixel om gånger en meter till exempel och har ett höjdvärde. Då är det liksom motsvarigheten till en terrängmodell, men den är inte triangulerad, men den är liksom mer fyrkantig eller vad man.
Jan:ska säga.
Jonatan:Och det blir ju att när man sedan därifrån om man vill vara ute i CAD-världen, så det är inte helt enkelt. Ja, det är inte alltid med raster. Det funkar helt smärtfritt så det brukar bli att jag brukar exportera punkter och sen triangulerar det sedan.
Jan:vidare då, dit det måste på.
Jonatan:Vad finns det mer om punktmoln som du tycker är bra för alltså egentligen det. Man kan ju säga om GIS, du får ju rätta mig eller fylla ut. Det bygger ju sen i sin tur att QGIS är väl nästan som ett gränssnitt till underliggande. Ja programvara eller vad man ska säga att det finns ju olika bibliotek i GDAL och PDAL alltså, det finns ju olika såna här supernördar som utvecklar superduktiga bra program och sen är QGIS som ett interface för att hantera såna här kommandolinjeprogram, vilket gör det extremt kapabelt.
Jan:Ja, men precis Ja, men precis. QGIS är ju i mångt och mycket egentligen ett användargränssnitt över flera olika ja, men på olika sätt specialiserade programvaror och så, med GDAL för att läsa in raster och vektor PDAL för att läsa in och bearbeta punktmoln med mera. I vissa fall att den. Men den hanterar dem som kommandoradsprogram utan att man som användare behöver tänka på det när man har ett grafiskt gränssnitt som mycket annat program som helst och det är också en av styrkorna i QGIS specifikt, men också öppen källkod generellt att man ändå har det här: man kan bygga väldigt mycket vidare på det som andra redan har gjort. Och även att det ofta är möjligt även för proprietära programvaror och så som använder det så till exempel just GDAL används ju av bland annat ArcGIS Pro och FME med flera för att läsa in många geografiska filformat, så även de har ju faktiskt nytta av det att det utvecklas och så.
Jonatan:Intressant när du säger utvecklar sig hur mycket händer på den fronten på QGIS-fronten? Vi har redan nämnt att det har hänt mycket senaste releaserna, men vad är takten alltså vad hur ser den utvecklingsfronten ut och ramar man in det så tänker jag att idag så nästan alla programvaror utvecklas ju alltså man kan ta en programvara så här? okej, men den kommer jag vara nöjd med i tio år, alltså allting förändras ju och på något sätt idag måste man välja liksom en båt att hoppa in i och som man då tror att man kan lita på att föra vidare så om ett projekt slutar utvecklas så liksom efter några år så märker man verkligen att nu sitter jag i en dålig båt.
Jan:Dålig båt. Precis nej och det jag skulle ju säga att det händer ju jättemycket där. Det var nu ett tag för några år sedan där man kanske såg en liten tendens till utplaning, men det tycker jag att det har vänt ganska rejält och det är ju ja, men det finns ju alltid mer man kan göra. Och det är ju ja, men. punktmoln och rent allmänt 3D är ju ett område som har varit väldigt intressant i hela geodatabranschen de senaste åren och så även inom QGIS så att det har börjat komma mer funktioner kring det. Men det händer ju även mycket på andra fronter vi har nya gränssnitt och så som man kan använda för att byta geografisk information med olika tjänster. När vi till exempel har Lantmäteriet som bygger fler av NGP-tjänster på en standard som heter STAC som även QGIS har börjat få allt mer och mer stöd för. Det kommer ju nya bättre filformat och så det kommer nya sätt att analysera information på så det finns ju ingen slutpunkt egentligen, utan det är ju alltid bara att fortsätta det här med nästa funktion och det är ju också väldigt kul när man kan se det med programvara som är öppen källkod, att man hela tiden kan se ja, men väldigt tydligt. Vad är det liksom som kommer härnäst och så? Det är inte liksom så att en gång per år får man veta att här kommer nya versionen. Nu har vi de här funktionerna utan man ser väldigt tydligt vad det faktiskt är som är på väg att hända och även att man har möjlighet att påverka det på ett mycket mer effektivt plan än om man till exempel hjälper till att finansiera utveckling av vissa funktioner som man ser ett behov av.
Jonatan:Hur mycket finansiering skulle det krävas för att vissa? Ja, eller det går? Det går inte exakt säga, men har du någon uppfattning? Vi säger vissa med ett sådant LandXML helst. Jag vill ha en surface till LandXML. Vad skulle det kosta att skicka in? Liksom pratar vi tiotusen, hundratusen, en miljon, liksom vilken storleksordning krävs det för att utveckla en sån funktion?
Jan:Jag vet nog inte om jag vågar mig på att på stående fot ge en.
Jonatan:Jag ska vända på det så här. Nej nej, men alltså liksom hur fungerar det? Är vi så här? Jag bara tänker att det visst är det så det funkar lite för du har ju många konsultbolag och man ser att det är sponsrade och de... Ja, jag kollar på changeloggen, det kommer ju en gång i kvartalet eller liknande. Då står det sponsrad by Lutraconsulting eller sponsored by den alltså. Har du någon? Jag har inte alls kollat in er vilken storleksordning handlar det om att få grejer gjorda?
Jan:Det beror ju väldigt mycket på vad det är det handlar om. Är det liksom en mindre grej, ja, men någon mindre grej som ja, men vad ska man lyckas hitta något bra? Exempel, nej, men är det kanske någon ny bearbetningsalgoritm till exempel som finns relativt väl beskriven så att man inte liksom behöver uppfinna den från grunden eller så. Då kanske det är en någonstans tio till femtio timmar beroende på hur komplext den är. Sen är det någonting väldigt omfattande som när de byggde funktionen för 3D-visualisering från början. Då var ju det ja, i alla fall flera hundra tusen skulle jag nog våga mig på att säga. Sedan är det ju också att eftersom vem som helst som kan komma med bidrag till projektet så kan man ju också där shoppa runt lite om man kan välja mellan olika företag som utvecklar med QGIS om man inte då har den kompetensen själv där vi har en, ja, det är ju en. ett tjugo-, trettiotal spridda över världen som är aktiva inom det.
Jonatan:Ja okej, så det finns så de liksom i princip jobbar med QGIS och så finns det liksom finansiärer som man kan liksom typ göra en deal med dem. Eller är det lite så att.
Jan:Det är ju delvis liksom den. basförvaltningen liksom fixar buggar och så vidare. Den finansieras ju till stor del av de som sponsrar projektet som sponsrar rent allmänt. Men sedan när det gäller nya funktioner och så då är det ju helt enkelt. Det är ju. Ja, företag, kommuner, myndigheter och liknande som själva ser att man har ett behov av den funktionen. tar kontakt med något företag som kan göra den utvecklingen och sen betala för den och så får alla ta del av det.
Jonatan:Intressant. Är det en? Det är ju, det är ju rätt så aggressiv eller aggressiv, men kommer det inte typ fyra gånger om året eller något liknande det. Det känns som det uppdateras varje gång.
Jan:Ja precis.
Jonatan:Det är inte många månader, så inser man man att man har en gammal version.
Jan:Jag tror det är tre gånger om året så kommer det en ny version och en gång om året kommer det en ny så kallad longterm release som är ja, men version som stöds med buggfixer och så under lite längre tid och de flesta som använder QGIS för daglig verksamhet som inte har behov och liksom hela tiden vara på senaste versionen. De använder ju de här long term-releasen som då kommer lite mera sällan med nya versioner.
Jonatan:Det var lite specifikt om utvecklingen. Vad mer kan man som mätare då? Vi har väl identifierat det. Det är ju inte ett mätprogram så då det finns ju inte nätutjämning, alltså vinklar, alltså du, du behöver ju koordinater kan man säga alltså när du har färdiga koordinater så kan du göra mycket eller ta vid.
Jan:Ja, men exakt. ja, men exakt Har du bara koordinaterna i något godtyckligt filformat, då kan du ju princip använda QGIS till det mesta och det. Det kan ju antingen vara att du får ut koordinaterna ur ditt mätinstrument. De allra flesta mätinstrument idag de spottar ju ut det, de gör beräkningar internt eller om du använder en annan programvara ifall du behöver göra någon efterbearbetning eller så. Jag, jag ser ju att det finns ju en potential även att QGIS skulle kunna ha stöd för att kunna hantera vinklar och längder och så vidare och göra nätutjämningar. Och så bara det att det är ju ingen som har satt sig ner och utvecklar den funktionen än sen finns det ju lite plugin som är väldigt närliggande kring det också att det finns enstaka plugin som bland annat fungerar för nätutjämning och så bara att de eller kanske inte helt fullt så användarvänliga som man kanske skulle behöva för att kunna använda dem i sitt dagliga arbete. Men sen finns det också. Det finns ett plugin bland annat som kan läsa in JobXML ifrån Trimble instrument direkt som också kan hantera och översätta från punkter med koder till olika geometrier. Med hjälp av en kodlista liknande funktion som man ju har i många mätprogram.
Jonatan:Har du något konkret som alltså konkret sätt som du använder när du mätte eller har mätt? Liksom nu är du kanske inte så mycket i fält så, men har du något konkret workflow? Det här är ja, det här funkar eller så här. Ja, ja, när det gäller mätning och QGIS.
Jan:Ja, nu har jag ju som sagt var själv inte mätt på några år, men när jag faktiskt gjorde det då var det ju väldigt vanligt att det antingen då tog bara koordinaterna så som jag fick. dem ur instrumenten och körde in dem. I QGIS arbetade vidare där för att producera karta eller lägga in i databasen eller vad det nu gällde. Sedan beror det ju som sagt var också på: är det att man bara ska göra en väldigt snabb enkel karta och det funkar att göra det i mätprogramvaran? Ja, men då finns inget värde att öppna upp en annan programvara för det. Men ändå kan man liksom börja med första steget att få ut koordinater och sen jobbar vidare i QGIS. Då har man ett ganska bra flöde ofta.
Jonatan:Det är väldigt trevligt när man har stora dataset, alltså när vi börjar jobba med trafikverksjobb när man har långsträckta objekt och liksom där man inte får plats på en så kallad en ritning, då är det ju väldigt smidigt. Man kan generera, ja, vad kallas det, atlas? Men flera blad efter varandra och du kan liksom det är väldigt enkelt att göra dynamiska legends alltså förklaringstext, det vill säga om du har ett lager med träd med punkter och sen om väg för stig eller ja, och så kan du liksom göra en automatisk förklaringsruta så att man ser vilket saknas i många andra program nästan helt och hållet och det är väldigt enkelt. Man behöver inte tänka på skalor och det är väldigt enkelt att göra snyggt. Vi säger om du vill presentera ja hundra träd som du har mätt i ett skogsområde eller inventering eller och vill göra det lite tjusigare än bara en liksom, ja, det är där liksom det blir lite rått på från mätprogrammen.
Jan:Ja, men precis och där är ju en av styrkorna med GIS-programvara som QGIS, att de är ju väldigt bra på just ja, men skapa fina kartor inte liksom bara en systematisk ritning så att säga utan med en karta som har väldigt ändamålsenlig och stilsättning och så vidare. Men med ja, men som du säger med teckenförklaringar och så vidare och även som kan kombinera data från andra källor. Du kanske har data som du själv har varit ute och mätt som du vill kombinera med, säg punktmoln från Lantmäteriet och fastighetsgränser och något data har du fått levererat från någon annan och så vidare som kanske alla finns i olika format av olika typ? Något i vektor, något i rasterna och punktmoln och så. Det är ju verkligen ett i GIS-programs styrka att kunna kombinera lite och jobba med det tillsammans och visualisera det på ett snyggt sätt också.
Jonatan:Verkligen och bara för att ge idéer till lyssnaren här, att man liksom att attribut är ju någonting som mätare. Man samlar ju in mycket fält och koder och så, men ofta dör ju alla sådana där attribut. För att man inte kan hantera dem i CAD och många mjukvara särskilt bra. Men GIS är ju gjort för attribut kan man ju nästan säga att du har till varje geometri så finns det en tabell nästan som en databas då alltså man kan se dem i tabellform att ha jättemycket data som lever vidare då och då kan man också presentera om man tar det trädinventeringar som man mäter in att det är ett rönnträd eller en ek och den är så tjock och så vidare. Så det är väldigt enkelt att göra så automatiska etiketter som kombinerar då de här grejerna så att du vill visa träslag omkrets datum för insamling och så vidare och så vidare, vilket blir rätt så jobbigt i många andra programvara och det är dynamiskt. Det är inte liksom att om du uppdaterar datat så behöver du inte automatiskt uppdatera någon flagga som du glömmer uppdatera i CAD-programmet och så vidare.
Jan:Man kan stilsätta utifrån attribut och så vidare. Det går ju, det gör det ju möjligt att på ett väldigt enkelt sätt göra egentligen ganska avancerade visualiseringar.
Jonatan:Dynamiskt, bara som jordbävningsstorlekar eller liksom vill du ha eller ett träd som om du har mätt krondiameter så kan du automatiskt göra symbolen efter den storleken är så stor som den är och nej, det är väldigt. Även visst finns det en del stilar. Vad heter han då? Klas Karlsson är ju en svensk Youtube-kanal och eldsjäl för QGIS. Jag har inte pratat med den själv, men han har ju något etikettbibliotek och linestyle eller bibliotek, till exempel att man kan göra måttpilar, vi säger om man vill måttsätta en byggnad eller nästan som att man börjar göra ritningar i QGIS. Man kan komma rätt så långt i GIS faktiskt.
Jan:Ja, men precis det finns ju väldigt mycket färdigt och också en väldigt glädjande utveckling som jag har varit... Det har ju varit att Lantmäteriet sedan några år tillbaka har börjat publicera stilfiler för sina data för topografi och så vidare och fastighetsindelning och så i stilfiler som kan läsas av QGIS också. Som underlättar väldigt mycket när man ska använda data därifrån som ju de allra flesta förr eller senare gör.
Jonatan:Ja, när du nämner Lantmäteriet. Vad finns det för dataset som finns tillgängligt? Alltså om man delar upp det på gratis eller öppet så där och sen liksom bra att känna till vad man kan köpa och så vidare. För det är ju fantastiska dataset. Ja, lite översikt och hur och sen, hur kommer man åt dem då?
Jan:Ja, men precis från Lantmäteriet är det ju väldigt mycket av. kanske den mest grundläggande datan som man behöver ha i många samhällsbyggnadsprocesser vad gäller bakgrundskartor och fastighetsindelning. Det är ju relevant nästan överallt och så. Det är väldigt glädjande att det sedan förra året har släppts mer av den datan utan avgifter, som man kallar det när det är gratis. Man skapar ett konto på Lantmäteriets sida och så får man gå igenom en inte jätteenkel men ändå en relativt enklare process än om man hade varit tvungen att även ange faktureringsuppgifter i alla fall och då kan man ladda ner datat och använda det utan att behöva betala en krona, och det underlättar ju väldigt mycket att det är ju en väldigt stor skillnad mellan. Det är mycket större skillnad mellan om något kostar noll komma noll en krona än om det kostar en krona, och tusen kronor, bara liksom det att det är helt avgiftsfritt. Det har gjort väldigt stor skillnad. Och där har vi då till exempel den topografiska informationen, alltså det som man använder för bakgrundskartor och så byggnader, laserdata har vi ju pratat om som är öppen data för Lantmäteriet. markhöjdmodell med. Jag tror det är enmetersruters upplösning. Sen finns det ju också mer information kopplad till fastigheter vad gäller rättigheter och bestämmelser och detaljplaner och så vidare. Sedan finns ju mycket av den datan från Lantmäteriet finns det ju mycket av den datan, både att man kan ladda ner den, oftast då som GeoPackage eller GeoTIFF som QGIS öppnar utan problem eller att man har det som en visningstjänst som en WMS oftast, där man då inte laddar ner hela datamängden, utan man bara liksom ritar upp den biten som man behöver för stunden.
Jonatan:Nej, och det är ju väldigt bra och intressant som du sa att den friktionen när det är avgiftsfritt försvinner ju att man kan i varje projekt bara man behöver inte tänka utan man bara drar hem det och ingen behöver. Man behöver inte fråga om vad det skulle kosta.
Jan:Kosta.
Jonatan:Det. Och jag tänker bara då: Tjugosexton, sjutton någon gång när jag började mäta då skulle man ju på Metria, så skulle man betala för rätt så mycket om året för att ens få tillgång till att köpa dem och sedan en fast avgift eller så avgift per kvadrat och så vidare. Så det var ju rätt så omständligt att få till data. Även om det egentligen har funnits rätt så schysst data i lång tid. Man ser ju det i ortofototjänsterna som man kommer åt från Lantmäteriet. Det går ju rätt så långt tillbaka i tiden, så det är också ett jättebra verktyg att jämföra. Vi säger att man... Jag har bara ett exempel: en sättning på en parkering. Varför är det det? Jag börjar alltid med att titta på historiska ortofoton. Nu kollar man ju kanske enklast i Min karta, men man kan ju också stega tillbaka årsvis nästan i de här tjänsterna, och då ser man: ja, men där stod det en byggnad för tjugo år sedan. De har väl inte grävt ut ordentligt, och så vidare. Det är ju det som är så fint med datat. Bara man är kreativ med det så kan man komma på olika användningsområden, så länge man har den tillgänglig.
Jan:Jag tänker att du nämnde något intressant här med Min karta, som är en tjänst från Lantmäteriet som man kan använda. Det är ju också många som använder sig av Min karta som tjänst, eller ännu värre Google Maps eller Google Earth eller liknande. Beroende på vad man ska göra funkar ju det jättebra, men där har du också en av de stora fördelarna med att använda ett GIS-program som QGIS, till exempel: att man inte bara kan se historiska ortofoton. Man kan se det tillsammans med sitt eget data, om man kanske har sitt primärkartedata om man jobbar på kommun eller så, eller om man har en järnvägssträckning eller så. Man behöver inte sitta med två fönster bredvid varandra och jämföra: ja, men var var jag nu? Utan man har det verkligen i ett fönster tillsammans, på ett ställe. Det underlättar ju väldigt mycket, väldigt ofta.
Jonatan:Ja, verkligen. Exakt, du kan swipa ortofoton sådär upp och ner och jämföra. Det är väldigt mycket. När du säger data... Låt oss gå över och prata lite om QField då, användningsområdet. Jag tänker att det borde ju vara, särskilt om man köper de här billiga GPS:erna, som jag känner Emlid. Nu kör jag med Emlids egna app, men jag har kört med QField också. Jag ser nyttan med att om man nu vill komma igång med mätningen. Det känns som att man borde kunna använda QField och en RTK-rover för typ tio lax och sätta ihop ett rätt så kompetent system utan att egentligen ha särskilda licenskostnader.
Jan:Ja, men precis. Jag tycker kanske att man ska börja backa lite: vad QField egentligen är. Det är ju då QGIS i appform, egentligen. Där har man tagit QGIS, egentligen hela kärnan i det, det som ritar upp kartan och det som läser in olika geodata och så, men sedan plockat bort själva gränssnittet som är anpassat för att vara på en dator där du har mus och tangentbord och plats för många ikoner och så. Sedan har man lagt på ett gränssnitt som är mer anpassat för att kunna köras på en liten skärm med pekskärm. Eftersom det fortfarande bygger på QGIS i grunden har du fortfarande samma avancerade stilsättning, samma stöd för olika filformat och så. Sedan ska det ju tilläggas att det finns en annan programvara också, som är väldigt snarlik QField, som heter Mergin Maps. Det är exakt samma koncept, bygger också på QGIS i grunden och så. De är väldigt snarlika varandra och båda har också en serverdel som man kan köra om man vill. Den kan man använda för att ladda upp data från datorn och hämta ner det från mobilen, så att man inte behöver överföra mellan datorn och mobilen med USB eller så. Det kan också göra det väldigt mycket smidigare när du ska vara ute i fält.
Jonatan:Och där kan du egentligen, jag tänker på som ett use case här, planera ett stort mätjobb. Du behöver veta var det finns stigar och var de här dubbarna du letar efter är. Lägg in det i QGIS, paketera upp det, och sedan öppnar du det projektet i din app, i telefonen eller på din platta. Vips så ser du var du är. Du har samma data, du kan samla in anteckningar, du skulle kunna fota och lägga in det där. Eller om du besiktigar punkter så kan man fota där, och så hamnar det tillbaka i ditt kontorsprogram, i QGIS, så du kan presentera det därifrån?
Jan:Ja, men precis. Här är också ett område där det har skett väldigt mycket spännande utveckling de senaste åren, där dels programvaror som QField och Mergin Maps har tagit GIS:et ut i fält. Redan där har man ju en stor fördel, just att man har med sig allt sitt data. Det har ju varit möjligt sedan ett tag, och allt mer med moderna, riktiga mätinstrument så att säga, att lägga in bakgrundsdata och så, men det har ändå varit hyfsat begränsat fortfarande. Medan om du använder till exempel QField, då kan du i princip få med dig all data ut som du även har inne vid datorn. Det kan vara allt från att det kan gå lite snabbare och lite smidigare, till att man kan spara hela arbetsdagar på att man kommer ut i fält och inser: fan, nu kommer jag inte ihåg hur den här fastighetsgränsen gick, och jag glömde ta med mig den ut. I stället har du bara med dig alltihopa. Då har du inte den risken att du behöver åka hem igen, hämta något, åka ut nästa dag. Sedan är det också väldigt spännande med den utveckling som har skett på instrumentssidan, framför allt på GNSS-sidan, där vi nu har mottagare från väletablerade märken som Trimble och så, men även lite uppstickarmärken, där man kan få en GNSS-mottagare som klarar centimeternoggrannhet och kan koppla upp sig mot Swepos och så vidare, för bara några tusenlappar egentligen. Den kan du då koppla till QField och få centimeternoggrannhet i din GPS på mobilen. Om man tänker tillbaka till när jag pluggade, för inte jättemånga år sedan, var det ju nästan som ett mantra att mobilen kan man inte mäta med, för den är för inexakt. Då var det ju fortfarande fem, tio meter som bäst. Men nu, tack vare kombinationen av appar som funkar bara på mobilen och ett instrument som kan kopplas upp mot mobilen, så kan man helt plötsligt använda mobilen på ett helt annat sätt, även för mer professionella mätjobb.
Jonatan:Exakt, man behöver inte en dedikerad handdator eller annan programvara egentligen för det. Där använder jag ju mobilen till att mäta med Emlid. Jag mäter inte så mycket med Magi sin GPS och så, eller GNSS och mobil. Det man kan säga är att det är väldigt bra när det regnar. Då uppskattar man en rejäl handdator. Mobilerna har ju den nackdelen då, men...
Jan:Precis. Jag tänker inte på något sätt försöka påstå att man ska ersätta handdatorn i alla fall med en mobil. De funkar ju bättre i regn, de funkar bättre om man skulle tappa dem och så. Jag tror nog att för de allra flesta som jobbar med mätning som huvuduppgift, där funkar ju det jättebra. Men kanske den gruppen som framför allt har nytta av mobilen är de som kanske inte har fullt lika mycket mätbehov. Jag vet till exempel att det är väldigt vanligt inom skogsindustrin att man har börjat använda programvara som QField väldigt mycket. Även de som jobbar med större offentliga trädgårdar och liknande, för att kunna mäta in rabatter och sådant där man inte har full behov av att ha en riktig mätutrustning, men där man ändå vill ha någorlunda exakta inmätningar. Det kan ju nämnas att en väldigt stor aktör inom vår bransch som har börjat använda QField bland annat för sin inmätning är finska Lantmäteriet, som för något år sedan gick över till open source för hela sin topografiska produktion, med bland annat QGIS och QField i spetsen.
Jonatan:Mycket mätning sker ju av icke-mätare. Drar man det till sin spets så är ju en tumstock mätning. Du mäter ju någonting. En höjdlaser är en mätning. Som du sa, skog, eller man inventerar parker, man definierar vad som ska klippas, som du säger: parkförvaltning, ledningsägare. Okej, vattengångar behöver man, men om man inventerar grejer handlar mycket om att bara få det ungefärligt. I stället för att ha en flygbild, Google Maps och sedan försöka: ja, där står jag ungefär, och så gör de en skärmdump. Så får man den här fem till tio centimeters-noggrannheten väldigt, väldigt smidigt. Det är ett jättelyft för många verksamheter också, att man kan göra det här utan att egentligen binda upp sig på en massa kapital och programvaror. Man kan komma igång på ett väldigt lättvindigt sätt. Som du säger, friktionen från noll till... Alltså, man ska äska pengar för att köpa en billig Leica eller billig Trimble för femtio till åttio tusen, och sedan ska du ha licenskostnad. Nu behöver man ju ett Swepos, men då kan man ju dela på ett Swepos-konto på tre personer, till exempel, eller köpa en pott eller någonting.
Jan:Precis.
Jonatan:Vilket är väldigt nice. Jag hjälpte en kompis som har omgivningskontroll. De är ett gäng som besiktigar för sprängning, vibrationsmätning. Då ska de ofta ha befintliga ledningar och hus, och så ska de besiktiga alla fastigheter på femtio meter runt en sprängningspunkt. De gjorde det i Word. De tog en skärmdump från Google Maps och sedan skalade de ungefär. Det såg rätt så snyggt ut, men det var så mycket jobb. Minsta lilla ändring... De kan ju inte skicka ut något till andra, utan det var ju en PDF, alltså ett analogt sätt fast på datorn helt enkelt. Men en dag visade jag hur QGIS funkar: så här importerar du en DXF eller en shape, här är enkla stilsättningar, sätt upp några mallfiler, rita med de här lagren, det blir ett hus och det blir en sådan. Enkla attribut: husnummer dit, datum. Så här buffrar man en linje så att man får femtio meter, och så kan du se: okej, alla de här fastigheterna ska vi besiktiga. De var ju jätteglada. De sparar hur mycket tid som helst. Han sa bara för en månad sedan att deras kunder bara: wow, vilket bra underlag ni har. De sa att i stället för att lägga fyra timmar så kanske det tar en halvtimme att göra samma karta. Så det är ju med väldigt enkla medel man kan få väldigt fina resultat med det här. Det är ju ett fantastiskt verktyg.
Jan:Precis. Det är ju också något som man stöter på väldigt ofta med alla avancerade programvaror: att någon som helt utan guidning försöker öppna upp en programvara som QGIS för första gången blir oftast vettskrämd av alla knappar och paneler och allt till höger och vänster. Men när man väl kommer över den första lilla tröskeln, att man har lyckats dra in ett lager och gjort en enkel editering, då brukar det ändå kunna rulla på väldigt bra. Även om det till ytan kan se väldigt komplext ut så är det ändå ett logiskt tänk bakom hur allt är upplagt. Sedan kan man lära sig mer och mer i takt med att man har behovet. Man behöver ju inte ge sig på avancerad analys direkt från början, till exempel. För många räcker det bra att kunna lägga in lite olika data, editera lite, rita in lite själv och så.
Jonatan:När man är inne på det, vad tycker du är ett bra sätt, eller hur kommer man igång om man vill lära sig det nu? Nu har man ju lyssnat en timme om QGIS. Hur gör man rent konkret? Har du tips på hur man kommer igång?
Jan:Det första jag ska säga är: var inte rädd. Speciellt om man har jobbat med någon form av GIS-programvara tidigare, vare sig det är ArcGIS Pro, MapInfo eller även till viss del Topocad och liknande. Då kommer man väldigt snabbt att hitta rätt. Det gäller bara att hitta var knapparna sitter i just det här programmet. Sedan finns det jättebra material, både skrivna tutorials och på Youtube, för att komma igång. Det finns möjlighet att gå kurser på svenska. Där har vi så klart oss på Sweco som erbjuder det, men vi har också bland annat GIS på Subtima som man kan kolla upp för kurser på svenska. Har man någon i sin närhet som man kan fråga och få en snabb introduktion av, så kan man komma igång väldigt snabbt. Sedan får man ge sig djupare in i de bitarna som man har behov av. Som mätningstekniker kan det till exempel handla om 3D och punktmoln som man kan vara intresserad av att lära sig. Kartproduktionen är ju ett område som är relevant för många. Ett område som jag själv inte har jättebra koll på, för jag brukar inte använda det så ofta, men som jag vet att många som jobbar mer med mätning har väldigt stor nytta av, det är att det i QGIS finns ritverktyg med, man kan kalla det CAD-aktig funktionalitet. Man kan rita stödlinjer, man kan låsa vinklar och man kan säga att en linje ska vara en viss längd och så vidare. Alla de här områdena kan man antingen stöta på eller söka fram om man har ett visst behov. Då hittar man att de finns, och så får man lära sig det allt eftersom.
Jonatan:Det som är fint med det är att det finns väldigt mycket skrivet om det, och på Youtube. Fastnar man och letar efter något, så kan man söka efter det och så finns det oftast flera källor som visar: så här gör man. Hela tutorials på workflows. Om man vill lära sig att presentera höjddata så finns det väldigt mycket skrivet. Det gör ju också att AI är väldigt effektivt till det. Det är ju bara att prata med ChatGPT. Jag glömmer alltid hur man konverterar ortofoto med rätt ändelse, så det är bara att skriva till ChatGPT: jag vill ha fem centimeters upplösning och TIFF till en PNG med en världsfil. Så ger den den strängen och så är det bara att skicka in. Det är väldigt, väldigt enkelt att lära sig av. Open source-communityn generellt är ju väldiga eldsjälar, så har man någon som du till exempel, du berättar ju här, men jag vet att det finns många som vill dela med sig av grejerna. Det är inte så här: det här är mitt.
Jan:Ja, men precis. Vi har ju till exempel den svenska användarföreningen för QGIS, QGIS Sverige, som man kan kolla upp. De har bland annat en Discordserver som man kan hoppa in i och ställa frågor i, och de har normalt sett en fysisk träff per år och en digital minst, där man kan få lyssna in och höra vad andra har använt QGIS till och hur man har lagt upp saker och så. Jag kan verkligen tipsa väldigt mycket om framför allt de fysiska användarträffarna. Årets har redan varit, men det kommer igen nästa år också. De brukar vara väldigt trevliga, för det är en väldigt stor blandning: allt från de som har använt QGIS i årtionden till de som i princip precis har upptäckt det och mest kommer på träffen för att: det här var ju intressant, det vill jag lära mig mer om. I motsats till många konferenser och så brukar det inte vara så mycket att folk försöker sälja på en saker, utan det brukar vara en väldigt öppen och ärlig dialog och erfarenhetsutbyte. Som du säger: alla är väldigt villiga att dela med sig av kunskap och så.
Jonatan:Vad roligt. Ja, det kanske man skulle gå på nästa år då. Jag visste inte att det fanns en svensk, eller jag har inte kollat på det. Vad finns det mer? Vad mer vill du skicka med om QGIS? Eller om man kanske ska nämna lite om open source? Det är något som klingar, jag hade på tungan... Är det inte OpenDroneMap? Från appen har jag någonting? Jag hade bara skummat någonting. Jag vet inte om du vill säga något mer om QGIS eller om man ska gå vidare lite kort.
Jan:Ja, men precis. Vi pratade ju lite om det i början, att QGIS ofta egentligen bara är en beståndsdel av ett komplett GIS-system, där det finns många andra bitar också. För många, speciellt de som är vana vid att man har en kommersiell leverantör där man köper ett komplett paket där allt sitter ihop på något sätt, då är det ju lite mer straightforward. Med open source får man till viss del lägga sitt eget pussel, och så klart kan man ta hjälp av det också. Det har vi flera olika konsultföretag i Sverige som kan hjälpa till med också. Men där har vi pusselbitar som OpenDroneMap, som är en programvara där du lägger in bilder som är tagna med drönare eller så, och sedan får du ut punktmoln, höjdmodell och liknande. Programvaran kör bildmatchningen och allt det. Lite halvkula anekdot: som de flesta geodatanördar har jag länge haft önskemålet om ett högupplöst ortofoto över min egen trädgård, men inte känt att det är värt att lägga pengarna på en drönare. Men jag gjorde precis härom helgen ett experiment där jag tejpade fast min mobil på en lång bräda och gick runt med den, och sedan kastade jag in resultatet i OpenDroneMap. Det blev faktiskt ett helt okej ortofoto, så det ska jag fortsätta leka lite med nu under sommaren.
Jonatan:Fyra, fem meter upp, eller?
Jan:Ja, precis. Det är ju mångt och mycket samma som en drönare. Du har en kamera som är en bit upp och som tar bilder.
Jonatan:En drönare är ju bara en kamera. Det är en redskapsbärare för en kamera. Har du någon form av uppfattning om hur kvaliteten är mot OpenDroneMap? Alltså själva kvaliteten på ortofoto och punktmoln i förhållande till alla andra program man köper, eller som finns?
Jan:Jag har inte gjort någon form av objektiv jämförelse eller så, men om man jämför med de kommersiella program som jag har testat, framför allt... Nu har jag tappat namnet på den. Agisoft?
Jonatan:Agisoft.
Jan:Agisoft, ja precis. Slutresultatet har ingen märkbar skillnad i alla fall, inte vad jag har sett subjektivt. Jag har inte gjort någon objektiv jämförelse eller så. Sedan är kanske användargränssnittet för OpenDroneMap inte fullt lika finslipat. Så länge det räcker att du droppar in dina bilder, använder grundinställningarna och kör, då är det inga problem. Då ger du den bilderna, du säger att du vill ha orto och punktmoln och så vidare, och så spottar den ur det. Behöver du sedan in och justera lite mer och finjustera lite parametrar, då är det lite mer invecklat skulle jag säga än Agisoft, till exempel. Definitivt inte ett oöverkomligt hinder, och det är inte så att man behöver vara jätteteknisk för det heller, men där ligger det kanske lite efter på den fronten.
Jonatan:Ja, men det är min uppfattning också. Förra året gick jag på något webbinarium med en som heter Barry... en riktigt duktig fotogrammetrist i England. Han har kurser i det också. Han jämförde typ femton olika programvaror. Han hade sina egna tester, processing speed och det värsta. Det jag kom ihåg av det var att Agisoft var typiskt bra, och sedan var det väldigt jämnt egentligen mellan nästan alla program. OpenDroneMap var också uppe där. Det funkar, och jag vet att det har blivit bättre också. Ofta är de här kanske så magiska att ibland kan de processa bilderna med lite färre bilder, det vill säga att algoritmerna på något sätt löser luckorna lite bättre så att det blir lite mindre hål och så vidare. Men att komma igång med fotogrammetri är ju helt... Du kan ju göra professionella resultat utan vidare i det. Hur funkar det med att man processar i molnet, eller någon lightning network? Jag kommer inte ihåg vad det heter, men man kan ju i stället för att ha en kraftfull dator själv som tuggar det här skicka upp det till molnet och låta...
Jan:Precis. Där finns det en betaltjänst som man kan betala för, av samma de som även har utvecklat själva OpenDroneMap. Man lägger in sina bilder och sedan kör själva bearbetningen, det tunga steget, på kraftfulla molndatorer, så att du inte själv behöver ha en superkraftfull dator. Speciellt om du har ett större område och så kan det vara väldigt användbart.
Jonatan:Sinnessjukt mycket billigare än alla de här dyra, alltså som man ser både från Autodesk och från olika tjänster som kanske kostar en tusenlapp för ett foto. Du kan få det för en tia på det nätverket, som motsvarande. Det är hundra gånger billigare.
Jan:Sedan kan du även köra upp det, om du har tillgång till server och så. Då kan du lägga upp ett eget kluster av bearbetningsservrar. Framför allt om du har att göra med data som det är lite högre krav på säkerhet kring, då kan du sätta upp ditt eget bearbetningskluster. Det är också en fördel med öppen källkod. Många kommersiella programvaror har oftast licensvillkor som till exempel sätter begränsningar på hur många CPU-kärnor du får ha, eller hur många användare och så. Det har man ju inte med öppen källkod, utan det är bara att installera det på så många du vill. Du har inte de här artificiella begränsningarna. Jag brukar säga att det är en av anledningarna till att jag gillar öppen källkod: det finns för många problem som vi behöver lösa som inte går att undvika. Jag vill inte också behöva ha att göra med artificiella problem som jag får på grund av licenser, som att du bara får ha fem användare eller så. De problemen vill jag inte ha att göra med.
Jonatan:Nej, det är väl också på något sätt, när man lärde sig datorer när man var liten, man hamnar i den här open source-världen. Det är en fantastisk värld där det finns hur mycket som helst att hämta av och hjälpa till med. Det är lite av det gamla internet som inte finns så mycket mer.
Jan:Precis.
Jonatan:En rest från en svunnen tid, men ändå en som är levande i både Linux och alla de projekten som finns. Vill man processa ortofoton så är det ju bara att köra med det och komma igång och lära sig det.
Jan:Ja, sedan finns det också, som jag nämnde i början, mycket annat. Vi har till exempel PostgreSQL och PostGIS, som är en väldigt, väldigt kompetent databas för framför allt vektordata. Om man ska gå tillbaka i tiden så var faktiskt första versionen av QGIS egentligen bara en kartvisare till en PostGIS-databas, för att kunna rita upp det grafiskt, och sedan utvecklades det därifrån. Sedan har vi olika karttjänstmotorer och webbkartor som gör det möjligt att dela med dig av det du har samlat in, producerat eller analyserat med de som behöver ta del av det. Vi har GeoServer, QGIS Server, HAIK, Origo med flera. Vi nämnde CloudCompare tidigare, till exempel för punktmolnsbearbetning. Tack vare att QGIS nu har fått mer sådan funktionalitet har CloudCompare kanske tappat lite relevans på just geodataområdet, men beroende på vad man vill göra för bearbetningar så har den fortfarande en del funktioner som inte finns i QGIS än.
Jonatan:När man är inne på CloudCompare så är det väldigt bra om man vill snitta och klippa, alltså klippa ut och filtrera, väldigt manuellt plocka ut data. Det är väldigt snabbt. Det finns flera plugins där också, om man vill extrahera data halvautomatiskt. Det finns rätt så många bra sätt att göra det på. För terrester scanning, alltså cloud-to-cloud-matchning, finns ju, och du kan tweaka mycket. Man kan räkna ut skalfält baserat på lodrätthet och vertikalitet och så kan man lite halvmanuellt få ut platta ytor. Det finns mycket man kan göra. Det är ett väldigt bra program som hanterar stora moln också, flera hundra miljoner punkter, och man kan redigera dem.
Jan:Sedan tycker jag att det också kan vara intressant att prata lite mer om det som ändå händer runt oss i världen. Det har varit ett väldigt uppsving för öppen källkod i allmänhet, och bland annat QGIS i synnerhet, de senaste åren. Det började egentligen redan när vi kom in i den här lågkonjunkturen som vi är i nu, där framför allt många kommuner började få det väldigt stramt i sina budgetar och började se över licenskostnader. För många är det då att man kanske vänder sig till öppen källkod, som kan vara betydligt mer kostnadseffektivt. Inte gratis, ska man vara tydlig med. Även om själva programvaran är gratis att ladda ner, kostar det fortfarande om man vill behöva ha extern support eller förvaltning och så. Men sedan har det drivits på ännu mer det senaste året, där vi har haft de lite stormade haven på andra sidan Atlanten. Det har börjat bli lite osäkert: hur mycket kan vi förlita oss på amerikanska tjänster och så i allmänhet? Det gäller så klart inte bara geodataområdet, men även geodata är berört av det. Tittar man ut i Europa så har många länder öppen källkod inom GIS och så, redan ett mycket, mycket större fotfäste än vad det har i Sverige idag. Jag tror jag nämnde det i början, med Frankrike till exempel, som har långt fler som använder QGIS än ArcGIS till exempel. På mätningssidan har vi ett väldigt spännande initiativ som pågår i Schweiz, där 70 mätföretag har gått ihop och bildat en förening för att tillsammans, baserat på öppen källkod, bygga system för att hantera mätdata i största allmänhet. Mycket kring att jobba med deras myndigheters format och leveranser till myndigheter och så. De har ett upplägg liknande Danmark, att det framför allt är privata företag som mäter, inte så mycket på offentliga sidan. Men jag tycker att det är väldigt imponerande att man har lyckats få i princip hela schweiziska mätbranschen att gå ihop bakom flaggan att de vill ha mer lösningar som baseras på öppen källkod. I deras fall till stor del för att de kände att de kommersiella lösningar som fanns inte uppfyllde deras behov. Man blev inte lyssnad på i de specifika behov de hade i Schweiz, så då tog de saken i egna händer helt enkelt.
Jonatan:Det är ju uppfriskande att höra. Intressant, ja, man får se vad det leder till här också. Visst finns det en del kommuner som kör med QGIS?
Jan:Ja, just QGIS och programvara är ju också en sådan här sak som är svår med öppen källkod. Det finns ingen kundlista som man kan utgå ifrån och se hur många det är som använder det. Men tittar man till exempel på vilka som är medlemmar i QGIS Sverige, så skulle jag säga att minst en fjärdedel av Sveriges kommuner på något vis använder QGIS. Det är också en väldigt växande skara som använder öppen källkod för till exempel webbkartor och så.
Jonatan:Ja, det har ju kommit många sådana HAIK-kartor, kommunala kartor, som är väldigt fina. Vad roligt. Ja, men vi har haft en liten kringvandring och introducerat GIS för mätbranschen här, och lite uppslag kanske för vad man kan göra och ha upp ögonen för. För mer finns det säkert hur mycket som helst att säga, men det känns som att vi har gjort lite nedslag här och där. Finns det något annat som ni tänker att vi vill skicka med lyssnaren kring GIS?
Jan:Nej, alltså det är väl att upprepa det jag sa tidigare: våga testa. Både så klart QGIS i synnerhet, men om man inte använder så mycket GIS i allmänhet. Oavsett vilken programvara det är så kan det låta lite läskigt, att det kan göra så mycket och att det inte är exakt samma som det man är van vid. Men jag tycker att det är väldigt givande att lära sig nya grejer. Även om man kanske inte bestämmer sig för att använda QGIS eller annan GIS-programvara, så kanske man har insett att det finns något sätt att göra något smidigare i den programvara som man använder till vardags. Man kan ha stor nytta av det, oavsett om det är något som fastnar eller inte.
Jonatan:Verkligen. Hur ser ert erbjudande ut, om man knyter an till din arbetsgivare här då, Sweco? Man förstår ju lite att ni kan sätta upp system. Vad är det för typ av verksamheter, och vad är ert erbjudande? En liten pitch här.
Jan:Sweco är ju en teknikkonsult inom samhällsbyggnadsbranschen, och vi är leverantörsoberoende kring det. Det innebär att vi jobbar med allt från Esri till Hexagonprogramvaror, till open source, till FME, till en massa annat inom de flesta områdena. Även inom QGIS kan vi erbjuda support. Vi kan erbjuda hjälp att komma igång, utbildningar, kurser, installera saker, framför allt om det gäller saker på server eller så, men så klart också QGIS själv. Vi hjälper också mycket till kring hur man bäst använder en programvara. Jag nämnde här i början till exempel skogsföretaget, där vi tittar på: vad har de för arbetsflöde idag? Vad har de för problem med arbetsflödet? Hur kan vi använda QGIS, eller QField i det fallet, för att effektivisera deras arbetsflöde så att de kan arbeta bättre? Det är ett väldigt brett spann egentligen.
Jonatan:Om man är verksamhet, företag eller kommun och vill komma igång så har ni liksom med det: att sätta upp ett system och analysera behov?
Jan:Ja, precis. I många fall börjar det kanske med att man har en lite mindre förstudie, där man tittar på vad de har för system idag. Kanske börjar det också mer förutsättningslöst, där man jämför någon öppen källkodslösning med någon proprietär lösning. Eftersom vi har kompetens för både öppen källkod och proprietära lösningar kan vi komma med en väldigt nyanserad och balanserad bild. Sedan kan man ta det därifrån. Vill de ha hjälp med öppen källkod, då hjälper vi dem med det. Vill de ha hjälp med proprietära lösningar, då kan vi hjälpa till med det också.
Jonatan:Bra att höra. Ja, men det blev en givande stund. Det här var... Jag lärde mig mycket, och jag tror också att många fick upp ögonen här för en härlig kusinvärld, eller GIS-värld, till mätning. Väldigt kraftfullt. Tack för att du ville vara med i Mätpodden, Jan.
Jan:Tack för att jag fick vara här.