073: KID – digitalisera detaljplaner med högre kvalitet med Anna Bergman & Jenny Vennberg Larsson

KID, som vi då förkortar det. Vi tycker ju om våra förkortningar, som du var inne på. Men Kvalitet i digitalisering är ju ett projekt eller uppdrag som har startats under förra året.

Det är ju inget krav att de ska digitalisera äldre detaljplaner, men många ser ju nyttan med att ha det här digitalt, liksom i vardagen när man ska jobba.

Varmt välkomna ska ni vara till Mätpodden, oavsett om ni befinner er sent eller tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. För det är det vi ska prata om idag.

Själv är jag ju, ja, i mitten eller i slutet av… ja, mitten av samhällsbyggnadsprocessen kan man säga. Mycket av avsnitten handlar ju om det man själv hållit på med, för bygg och anläggning. Men nu backar vi bandet och då kanske, för ett byggprojekt, så har man en projektering och då måste man ju veta vad man projekterar och får bygga på sin fastighet.

Då söker vi, har ni marklov och bygglov och så vidare. Och innan det så måste man ju ha någonting som bestämmer vad man får bygga på ett område. Det är ju det som kallas en detaljplan, som då reglerar att det får vara så här högt. Eller ja, här får det finnas utfarter och här får man inte bygga, och så vidare och så vidare.

Men detaljplanearbetet har ju över historien skett på papper, och idag så vill vi ha det digitalt. Det här måste ju mötas på något sätt i världen, och vi har ju berört det här arbetet i ett avsnitt här om Mora Orsa kommun, där de digitaliserar gamla detaljplaner. Men det här arbetet är ju ett jättestort arbete och det kan ju inte ske hur som helst. Det hjälper ju inte bara att digitalisera och få en digital linje, utan det måste ju ske med rätt kvalitet också.

Som vi vet, tittar man på Min karta på Lantmäteriet så är den ju digital linje, men den måste ju stämma överens med verkligheten. Det finns ett projekt som Lantmäteriet har, och jag har Jenny och Anna med mig här. Innan vi går in på det här projektet som ni har hand om och berättar mer om det här, skulle ni kunna presentera vem ni är och lite yrkesbakgrund? Så kan vi komma in på det här ämnet om digitalisering och kvalitet inom detaljplaner och projektet som vi har här. Vi kan ju börja med dig, Anna kanske.

Anna Bergman arbetar som regional geodatasamordnare på Lantmäteriet och har mycket kontakt med kommuner kring dels smartare samhällsbyggnadsprocess, men också Lantmäteriets produkter och tjänster.

Och jag är i grunden utbildad kart- och mätingenjör, men har väl mest jobbat som GIS-ingenjör och nu har jag varit sex år på Lantmäteriet.

Ja, härligt. Hur ser en vanlig dag alltså, eller vecka, ut? Typiskt, så man bara får en känsla för fördelning av arbetet. Ja, möte, tekniskt arbete, fält eller ja, beskriv lite bara så man får en liten känsla för hur din roll kan se ut.

Ja, en bra vecka, då är jag ute hos någon kommun och träffar dem och får höra lite av deras dagar och informerar och dialogar kring Lantmäteriets produkter och tjänster.

Förutom det då så har vi ofta några interna projekt på Lantmäteriet, och då är ju jag med i arbete kring handböcker för mät- och kartfrågor. Så jag är uppdragsledare för HMK Grundkarta. Så det är också en del som berör det här.

Härligt. Så det är mycket kommunikation och skrivningar och möten kan jag tänka mig då. Härligt.

Och innan vi går in till dig, Jenny, jag bara tänkte: vad skulle du säga skiljer mellan mät och GIS? Om någon inte har koll på GIS, för kommunala verksamheter och så känns kanske GIS helt naturligt. Men vad innebär GIS liksom, i grova drag då?

Jag tänker som mätningsingenjör: man är ute och samlar in information kring byggnader och vägar och saker som ska finnas till exempel i primärkartan. Fastighetsgränser kanske också.

Men som GIS-ingenjör, då använder du ju den här informationen till att göra analyser. Och det kan ju vara lokalt, men kanske mer regionalt och så där, att man gör en analys över ett större område där den kommunala informationen används ofta tillsammans med kanske det som Lantmäteriet tillhandahåller då.

När man hanterar data och ser till att vidareförädla det. Nej, jag bara tänker att det finns nog många som lyssnar som kanske inte har uppfattning om vad GIS är. Vi kommer komma in på det också i några avsnitt. Jag har bokat några avsnitt om GIS framåt.

Nej, men gott. Jenny, berätta lite om dig själv och yrkesbakgrund.

Jag är kollega med Anna. Jag heter Jenny Vennberg Larsson och jobbar som regional geodatasamordnare. Jag sitter på Lantmäteriet i Luleå då, och vi regionala geodatasamordnare har ju olika regionala ansvarsområden. Så jag ansvarar för Norrbotten och Västerbottens län och är också TF för Blekinge nu.

Jag har jobbat i den här rollen de senaste fyra åren, men har varit på Lantmäteriet i totalt tio år tror jag det börjar bli. Tiden går fort när man har roligt. Jag började jobba med kommunsamverkan, BAL eller ABT som det hette då, alltså när kommunerna levererar in adresser och byggnader och så till Lantmäteriet. Jag tog emot de leveranserna och jobbade med det.

Och sedan bytte jag roll som produktutvecklare för geografisk information, dåvarande Fastighetskartan, och när den övergick till de här nya produkterna jobbade jag mycket med det innan jag då blev RGS, eller regional geodatasamordnare.

Och innan jag kom till Lantmäteriet så jobbade jag som GIS-samordnare på Vattenmyndigheten i Bottenviken, här på Länsstyrelsen i Luleå. Och innan dess så var jag på Region Gotland, eller Gotlands kommun då, och jobbade i deras kristeam.

Och jag är utbildad, har gått geografiprogrammet med inriktning mot samhällsplanering på Umeå universitet. Så jag har inte någon sådan liksom mätbakgrund eller GIS-utbildning, utan läste lite GIS-kurser inom utbildningen och tyckte det var kul. Och sen har det liksom fortsatt på det geodataspåret i karriären framöver.

Spännande. Din vardag då, skiljer den sig från Annas beskrivning? Eller om du vill brodera ut lite mer vad det kanske innebär, kanske tekniskt eller det här med GIS eller något liknande?

Nej, men den är väl i grunden lite samma. Men sen har vi ju olika specialområden, eller vad man ska säga, som RGS:er. Så jag är väl mer kopplad till Lantmäteriets produkter och så, och jobbar en del också i olika grupper internt som tar hand om användarsynpunkter och försöker liksom samla in: vad tycker Lantmäteriets användare om geodataprodukter och de tjänster och de erbjudanden som vi har?

Så lite kopplat mot de delarna. Men det är också som Anna säger, en bra och rolig vecka då, om man är ute och träffar kommuner. Eller vi är också med i olika GIS-föreningar och styrelser och så, i olika nätverk. Så att det är det som är roligt, tycker jag också, att komma ut och träffa liksom de som vi har kontakt med och träffa lite fysiskt.

Kul. Jag tycker bara det är fascinerande att höra. Det finns ju en helt, en hel värld av den här branschen som jag inte har koll på. Det är flera termer där, BAL och ja, jag har själv, jag vet väl ungefär vad det är. Men alltså BAL och de här termerna som du… ja, geodatasamordnare, GIS-regioner och allting där är liksom helt er vardag, men för mig helt en annan värld då.

Men kul att få inblick. Det är ju det som är syftet lite, att bredda vart det här stora yrket som finns, att man kan jobba med så väldigt, väldigt många olika saker. Jag vet BM Alliance har ju lanserat det här drömyrket.se, där det finns att det är ju ett fantastiskt yrke vi har. Oavsett vilken del man jobbar i så kan man dels utvecklas åt olika håll och det är så varierande vardag. Så det är därför vi har lite velat lyfta och höra hur vardagen ser ut för er.

Men om man tänker på det här projektet Kvalitet i digitalisering. Jag försökte på en sammanfattning, eller mitt perspektiv på det här, men berätta varför och vad är det här Kvalitet i digitaliseringsprojektet som ni jobbar med? Och lite om det här uppdraget, om man zoomar ut eller ramar in det.

Ja, men KID, som vi ju då förkortar det. Vi tycker ju om våra förkortningar, som du var inne på där. Kvalitet i digitalisering är ju ett projekt eller uppdrag som har startats under förra året. Startat upp i hösten då tvåtusentjugofem blir det.

Och bakgrunden till det är ju att man har jobbat länge med en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess, eller smartare samhällsbyggnadsprocess, Lantmäteriet och andra myndigheter. Och då är ju detaljplaner, eller digitala detaljplaner, en viktig del i samhällsbyggnadsprocessen för att man ska kunna göra den så bra som möjligt.

Och här så har man då sett att kommunerna önskar ju, eller efterfrågat ett stöd. Det är hur man ska jobba med att digitalisera detaljplaner och vissa frågeställningar som man tycker är svåra och vill ha stöd från myndigheterna att jobba med.

Så då har det ju kommit ett regeringsuppdrag. Dels var det ett regeringsuppdrag tvåtusentjugofyra som hette Förslag till färdplan för att fortsätta digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Och det här var ett uppdrag som Lantmäteriet då fick, men man ska göra det i nära samverkan med andra myndigheter, som till exempel Boverket och länsstyrelserna.

Och i den slutrapport som då kom från det regeringsuppdraget så var en av slutsatserna, eller förslaget, att regeringen bör ge Lantmäteriet i uppdrag att bygga upp ett stöd till kommunerna för att kvalitetshöja digitala registerkartans fastighetsgränser. För fastighetsgränserna är ju viktiga när man ska digitalisera detaljplanerna.

Så utifrån det här så har man då sedan startat upp KID, Kvalitet i digitalisering, som det här uppdraget heter. Och det har också kommit ett nytt regeringsuppdrag då nu i februari tvåtusentjugosex, som också handlar om att man ska fortsätta arbetet med en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.

Och där ser man att digitala detaljplaner och kvalitet på fastighetsgränser är viktiga delar som man ska fortsätta jobba med. Vill du fylla i någonting, Anna, eller har något att…?

Ja, de som är med i det här uppdraget då, att ta fram det här stödet, det är ju dels Lantmäteriet då. Men det är ju även Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Boverket, länsstyrelsen. Och sedan har vi också kommunerna med oss som har erfarenhet från det här med att digitalisera detaljplaner. Så det är Nyköping, Trollhättan och Värmdö som också är med i det här då.

Så det är ett arbete, just konkret så blir projektet ett stödarbete för kommuner som har en, om jag uttrycker mig rätt, de har huvudansvaret för att digitalisera de här, men de behöver hjälp för att göra det på ett vettigt och rationellt sätt.

Ja, det är ju inget krav att de ska digitalisera äldre detaljplaner. Det finns liksom inte på kommunerna. Men många ser ju nyttan med att ha det här digitalt, liksom i vardagen när man ska jobba och använda de här detaljplanerna.

Så därför har många satt igång med det här, digitaliseringen, och några vill komma igång. Men kanske känner lite att de vill ha lite mer stöd, veta lite mer, få lite högre kompetens. Och då är ju den här utbildningen till för dem då.

Men även de som har digitaliserat tidigare ska kunna, liksom… det kommer ju nya frågor hela tiden, så då ska man också kunna få stöd från det här projektet.

Så den… ja, jag bara försöker göra det konkret för mig själv här. Jag tror då blir det konkret för någon också. Detaljplanen är ju i princip en, det är ju en plan. Karta, en… ja, idag är en PDF, inskannad PDF. Men alltså det är en karta med linjer som säger vad man får och inte får göra, och sen beskrivning.

Och det här på något sätt ska ju översättas till faktiska linjer som inte är typ två millimeter tjocka på ett papper. Och tolka de här för vad… vad blir det för konkreta frågor? Alltså om man bara ger ett exempel. Varför är det svårt liksom? Alltså bara så här typiska normala problem som uppstår. Varför är det inte bara att rita av dem, vrida in PDF:en och rita av linjerna och skriva in det som står i PDF:en?

Ja, när det gäller dels de här planbestämmelserna. De kan ju vara hundra år gamla. Och ett mål med att få de här digitala är ju att vi ska kunna automatisera och göra analyser.

Men de här äldre detaljplanerna då har planbestämmelser som kanske är formulerade på ett sätt som att vi måste tolka dem till någonting digitalt. Och det kan vara svårt.

Det är ju den analoga planen som gäller juridiskt ändå, men vi vill kunna lita på det här nya materialet som vi tar fram.

Och sen när det gäller fastighetsgränser då, så har man tagit fram den här detaljplanen på ett sämre underlag. Då kan det ligga lite fel, och då får man ta ställning till hur man vill använda korrigerade gränser då som ligger rätt, så att de ligger enligt vad förrättningsakten säger.

För ligger det fel i registerkartan idag, vill vi ju rätta till det så att man inte digitaliserar mot en felaktig fastighetsgräns helt enkelt. Eller felaktig, men av sämre kvalitet.

Sen så då, ja, exakt. Fastighetsgränsen måste bli rätt. Och sen påverkar det till exempel om det ska vara fyra komma fem meters linje och egenskapsgränser och så måste man… för det är ju ett juridiskt dokument. Ja, jag bara pratar för mig själv här, men att det är ju ett… det är inte bara att ändra hur som helst, utan det måste finnas en grund för det då helt enkelt.

Vad är nyttan som ni skulle beskriva? Vad lägger ni fram? Vad är nyttan att ha i en digitaliserad detaljplan då, liksom framåt?

Det kan ju finnas flera olika nyttor. Och en del i den här, vi tar ju fram ett stöd som består av några olika delar. Dels är det en webbutbildning som man kan genomföra. Och sen har vi också två olika workshops, en som fokuserar på enhetlig plantolkning och en som fokuserar på kvalitetsförbättring av fastighetsgränser.

Varje kommun behöver fundera på: vad ser man som nytta för sig när man ska göra det här, och till vilken… hur mycket arbete ska man göra det?

Men nyttan är ju dels att har man digitala detaljplaner så kan det underlätta i bygglovshandläggningen och få en effektivare bygglovsprocess. Att man inte behöver gå till arkivet och leta fram, utan man kan göra det på ett smidigare sätt.

Och sen kan det också vara nytta att ha digitala detaljplaner och kanske kunna visa utåt, både till medborgarna som kan få tillgång till dem, eller om det är olika företag eller så som behöver komma åt detaljplanerna.

Och också så kan man ju göra olika GIS-analyser då, ifall materialet finns digitalt. Så att man kan analysera och se var det finns kvar byggbar mark eller annat i kommunens olika delar.

Ja, ja, då kan man ju typ om man är exploatör till exempel. Eller skulle man kunna göra som exploatör? Ja, men jag vill vara typ si och så nära en flygplats och väg och så här många kvadrat typ, och att man kan få fram om det finns digitalt. Skulle man kunna göra en sådan GIS-analys och få fram: här finns det några ställen i den här kommunen eller i regionen som man kanske skulle börja undersöka.

Jag tänker personligen också i byggprojekt. Alltså bara det att detaljplanen finns på en kommuns hemsida, det har inte varit jättesjälvklart. Men nu börjar det ju finnas på de flesta. Det är ju ett lyft när man planerar. Alltså om en exploatör kommer och vill fundera på: kan man bygga här, eller vi har tittat på den här marken. Alltså tillgänglig information minskar ju friktionen, vilket sparar väldigt mycket tid.

Och även fastighetsgränserna, även om det är att man kan ladda hem dem som nu, via om man har en användare. Även om man visst måste kolla att de stämmer, men det minskar friktionen så oerhört att man kan börja direkt, istället för att börja med en förfrågan och så vänta en vecka, två, tre, och betala för att bara börja identifiera och titta på någonting.

Så jag tycker det är superbra när man bara kan få in det i QGIS och bara börja jobba med den faktiska frågan. Så ja, det finns ju väldigt mycket nytta.

Men vad är liksom målet med det här projektet då? Det är ju ett stödprojekt kan vi säga. Vilka riktar ni er till och vad är målet? Ni har ju sagt kommunerna så, men konkret finns det säkert individer och nivåer på kommuner och så också.

Ja, det är ju de som ska digitalisera äldre detaljplaner då. Och för att det ska bli bra så vill man blanda in flera kompetenser. Så det är ju ofta både GIS-folk, planfolk och mätningsingenjörer som behöver vara inblandade när man ska digitalisera detaljplaner.

Och det är ju för att kunna arbeta dels med plantolkningen, dels med förbättring av fastighetsgränser och allmän kunskap, så klart.

Sen kan man ju också behöva stöd och hjälp, eller ta hjälp av bygglov till exempel, för plantolkningen och så. De är vana att jobba med det. Så det är lite olika kompetenser som Anna säger som behövs.

Och sen också på olika nivåer. Om man är en geodatachef eller samhällsbyggnadschef behöver man ju förstå nyttan och ha lite grundläggande förståelse för varför man ska göra det här och vilken nytta det kan ha för kommuner och så framöver.

Men de kanske inte behöver vara de som deltar på de här workshops till exempel, för de är ju mer väldigt praktiska och går liksom ner på djupet. Utan då är det de personerna som kommer jobba med digitalisering eller mätning eller så som kommer vara med där.

Så att det finns olika roller som kan ha olika nyttor, eller liksom behöva gå olika djupt in i det här stödmaterialet.

Ja, så det kommer vara inriktat lite… om man nu jobbar på en kommun, så kommer det finnas kanske anpassade kurser för, eller ja, material för olika beroende på rollen då, om jag förstår det rätt?

Ja, men precis. Vi håller ju på att ta fram den här webbutbildningen som ju är grunden, eller vad man ska säga. Och tanken är ju att den ska bestå av olika delar eller block, eller vad man vill kalla det.

Så det blir väl en inledande: varför ska man digitalisera detaljplaner och vad är vikten av bra kvalitet på fastighetsgränser? Och sen går man lite djupare i olika spår kopplat mot då kvalitetsförbättring av fastighetsgränser och digitalisering av befintliga detaljplaner.

Och beroende på vilken förkunskap man redan har, hur väl man känner till det här området, så kanske man väljer olika delar i utbildningen. Eller är det så att man behöver inte veta så mycket, utan kanske räcker att gå den här introduktionen för att förstå sammanhanget lite grann. Så kan man välja den.

Men vi har ju inte klart ännu den här, så det blir spännande att se när det är på plats hur det väl kommer se ut. Men man jobbar enligt de förutsättningarna i alla fall.

När kommer det vara på plats ungefär? Om man nu jobbar i en kommun och bara: det här vill vi ta tag i. Vad blir liksom den, ja, vad är tidsramen för er som ni tänker er i alla fall? Allt förändras ju.

Målet är ju att det ska vara klart i slutet av tvåtusentjugosex, för det är ju så långt det här uppdraget sträcker sig. Så då ska det finnas en webbutbildning som kommunerna kan ta del av. Och det ska också vara de här workshops för enhetlig plantolkning och kvalitetsförbättring på fastighetsgränser som ska vara färdiga då, för att kunna delta på under tvåtusentjugosju.

Så slutet av tvåtusentjugosex, början på tvåtusentjugosju, ska ju allting vara färdigt liksom.

Härligt. Jag tänker, ni som pratar med så många kommuner, alltså hur är statusen på digitalisering, eller vad man kallar det? Ja, jag läste där att ni har gjort någon enkät. Berätta lite då. Ni har säkert en bra bild över hur status är. Finns det något att säga? Kan man generalisera, eller hur ser det ut helt enkelt?

Ja, men precis. Vi skickade ut en enkät här hösten tvåtusentjugofem till alla tvåhundranittio kommuner i Sverige och fick in tvåhundratjugo svar från kommunerna.

Och en av frågorna var att man som kommun då skulle identifiera vilken av fyra kategorier eller digitaliseringsfaser som sin kommun befann sig i.

Så det fanns en kategori som var att man har inte digitaliserat de äldre detaljplanerna eller påbörjat det arbetet. Och där var det väl ungefär, vi ska se, nittio kommuner som befann sig i den. Så det var de flesta som svarade det som enskilt svar.

Sen så var det de som har påbörjat digitalisering, eller att man har digitaliserat detaljplanerna men inte kontrollerat kvaliteten på fastighetsgränser, och man har inte gjort det enligt den nationella specifikationen för detaljplan. Så där var det trettiotvå kommuner.

Och sen hade vi en kategori som är de som har påbörjat digitaliserat detaljplanerna enligt den nationella specifikationen, och man har också, kan ha, kontrollerat fastighetsgränserna. Och det var också en väldigt stor grupp kommuner som befann sig där, åttiotre stycken.

Och femton kommuner befann sig i den slutliga fasen, när de ska säga att man har digitaliserat alla sina detaljplaner och man har också kontrollerat kvaliteten på fastighetsgränser.

Så att det är väl lite spritt. Men många har börjat, men är kanske inte riktigt färdiga. Ett fåtal har liksom genomfört det här arbetet.

Men sen var det ju också en fråga i vår enkät som var om man är intresserad av att jobba med digitalisering av detaljplan från då tvåtusentjugosex och framåt. Och det var ju merparten som svarade att man är intresserad eller att man kanske är intresserad. Väldigt få svarade nej på den frågan, så det finns ju ett stort intresse liksom, eller att man ser att man vill jobba med det här.

Så femton av tvåhundranittio, det är typ fem procent färdiga, kanske? Alltså så lite, om man… Vad är en nationell specifikation för detaljplaner, den termen du nämnde, eller att det fanns en nationell specifikation för det? Vad innebär det? Det låter ju, det finns en specifikation, men…

Ja, men det kan man väl säga är en typ av standard då. Hur man ska strukturera data och vad den ska bestå av. En del saker är obligatoriska, en del saker är frivilliga. Men det är något sätt vi behöver strukturera data för att vi ska kunna samla data från flera olika kommuner, så att det blir liksom en liknande datamängd och utbytbar med andra. Därför vill vi ha den här nationella specifikationen.

Man får gräva lite djupare på det. Jag vet inte om ni kan det tekniska, alltså hur funkar det där rent tekniskt? Jag tänker rent tekniskt språk. Den datamängden, vad är det för format? Hur hanteras den? Ligger den på en server? Jag kan inte ens uttrycka exakt, men jag skulle vara nyfiken bara på hur det fungerar liksom lite rent tekniskt.

Ja, de flesta kommuner då, när de ska ta fram en detaljplan, har ju numera någon programvara för att skapa den här detaljplanen digitalt. Och då kanske det lagras i systemleverantörens egna format.

Nu pratar vi alltså typ Topocad, QGIS eller ett GIS-program, eller alltså?

Ja, Fokus finns det väl något program som heter. Ja, men det finns en, två, tre olika programvaror som är vanliga här i Sverige då, för att ta fram detaljplaner.

Okej. Så då lagrar kommunen det. Det är ett program eller en systemleverantör som kommunen har då?

Ja. Och sen om man vill utbyta det här enligt nationell specifikation då, så hamnar den oftast i ett format som heter GeoJSON och kan utbytas då maskinellt via API:er.

Dels kan då kommunerna tillgängliggöra den då på NGP, Nationella geodataplattformen. Det är där det samlas, alla kommuners detaljplaner då, och blir tillgängliga för andra som vill använda den.

Okej, så det är därifrån man kallar det här med en GeoJSON då och så processar det, om man skulle vilja då. Okej, då fattar jag lite bättre. Bra.

Om man tar på den här enkäten. Jag tänker i olika grader: man har antingen inte börjat, eller så är man färdig, eller allt däremellan. Har ni någon känsla för hur lång tid det tar för en kommun att göra det här arbetet? Alltså komma mellan de här faserna. Så klart beror det på hur stor och så vidare. Men om ni har pratat med kommuner som är färdiga, när började de och när är de färdiga? Tar det ett år, eller tar det fem år, eller har det tagit liksom… Vad är spannet och hur stor arbetsinsats är det att göra det här arbetet?

Det beror väl på, som du säger, beroende på hur stor kommun det är, hur många detaljplaner har man och så. Men det är ju ganska många kommuner som har startat upp projekt för att digitalisera sina detaljplaner.

Och flera av dem som jag har hört om i alla fall, där är det väl kanske någonstans mellan två till fem års projekt som man liksom då startar för att se att man ska göra den här digitaliseringen.

Sen är det väl olika hur många personer som är inblandade och hur mycket arbetstid. Så att jag vet inte om jag har något bra svar på någon sådan exakt siffra. Men Anna, har du något bättre?

Nej, det är nog liksom olika, som du var inne på. Hur många detaljplaner de har och om det är äldre, liksom vilken tidsepok de kommer från. Vissa är nog säkert lite mer enkla att digitalisera än andra äldre.

Så ja, det kan nog variera väldigt. Men får man upp farten så säkert att man digitaliserar en detaljplan i veckan liksom.

Och bara som ett axplock, någon kommun ni känner till. Hur många detaljplaner har… jag har noll koll på. Alltså hur många detaljplaner har en kommun? Har de hundra detaljplaner, har de tusen liksom? I vilken tiopotens pratar vi?

Ja, men det är ganska stor spridning på hur stora och små kommuner. Men de som inte har så många kanske har typ hundrafemtio, tvåhundra detaljplaner. Och sen finns det ju de kommuner som har flera tusen, eller i alla fall över tusen någonstans. Så det är väl någonstans den spridningen.

Man pratar en i veckan när man har bra fart. Så hör man ju att det är ett… ja, exakt. Två till fem, tio år. Nej, men det är alltså ett stort projekt. Bara att det är inte… Det klarnar lite här också, att man behöver ett ramverk, och då kan det ju skynda på processen.

För jag har pratat med vännerna i Orsa och Mora där, att de hade ju fått upp farten rejält när de hade fått den här metoden med att kontrollera fastighetsgränser. Att de kunde ju, istället för att ta typ åtta punkter på en dag, så nu kommer jag inte ihåg siffran, men det var typ tio gånger snabbare. Något sånt, att man får upp farten rejält.

Är det med… jag bara tänker, jag kommer tyvärr inte ihåg vad de hette, Anders och… ja, sakkunniga Mora Orsa kommun. Har ni stöttat till exempel dem då? Eller om jag förstår det rätt i er organisation, fast motsvarande regional geodatasamordnare?

Ja, vi var inte inblandade så. Lantmäteriet i sig har ju varit med kring den mätningstekniska delen helt enkelt. Så vi har varit inblandade, men jag har inte hört så mycket själv om Mora.

Jag vet, Lars nämnde att han sa att de pratade om att hjälpa, men det var väl kanske den geodetiska delen, hur man transformerar om gamla mätningar då och passar in dem mot GPS-mätningar och så.

Men ja, det är ju fortfarande, jag försöker… jag har inte koll på den här samhällsbyggnadsprocessen där så långt bak i processen. Men då är det ja, kommunen har ansvaret och sedan kan de ta hjälp av Lantmäteriet. Det är så det funkar?

Ja, det är väl det som det här stödet har kommit till för. Det har väl varit liksom lite oklart hur myndigheterna kan stödja kommunerna i det här. Så därför har det ju kommit förfrågan från kommuner att de behöver lite mer stöd, och det är ju därför vi har det här uppdraget nu då, att ta fram det här stödet.

Och vad säger kommunerna om det här då? Är de intresserade, eller vad är känslan?

Det känns ju som att det är efterfrågat och kommunerna är intresserade. Och sen har vi också, som Anna sa, med några kommuner som är med liksom i projektgruppen och projektarbetet och hjälper till att ta fram det här materialet.

Men det finns ju också tanken att man ska ha ett expertråd som när man väl då har gått de här utbildningarna och genomfört workshops, och sitter där och jobbar liksom med sina detaljplaner och stöter på patrull eller svåra frågor. Så ska det finnas ett expertråd som består av representanter från både myndigheter och kommuner som har gjort det här, som kan hjälpa till att svara på frågor.

Och där har vi också fått in en del kommuner som säger att de kan tänka sig att vara med i den här gruppen, för att kunna svara och stötta andra.

Och det är ju också tanken lite med de här workshops, att man träffas från flera olika kommuner och deltar på workshopen och kan på så vis också liksom få ett nätverk och utbyta lite information och erfarenheter mellan varandra. Så vi hoppas på att det ska funka och bli bra. Och än så länge är det positiv respons från kommunerna också.

Är det ni som sitter med själva utbildningsmaterialet, det webbaserade materialet, och sitter och jobbar med det?

Inte jag, men Anna är med lite grann.

Ja. Dels är det ju den här webbutbildningen då. Så det är vi som är med i det här arbetet då som tar fram den här webbutbildningen, med stöd av andra enheter på Lantmäteriet som arbetar med sådana här webbutbildningar och tar fram sådant material i olika ämnen.

Och sen är det ju de här workshopsen då. Dels en för plantolkning och dels en workshop för fastighetsgränser och att arbeta med det. Och sen det här rådet med experter som vi försöker att det ska finnas också då på plats när det här är klart.

De här workshopparna ska ju vara ganska praktiska, liksom att när man har gått de här så ska man kunna ta beslut. För det kan ofta vara att man måste göra ett vägval liksom, och då ska det här ge en bra grund för att man själv ska kunna göra det när man sätter igång.

Vad tycker du, vad gör en workshop praktisk? Jag är lite nyfiken på det själv, för jag håller ju liksom lite kurser inom projektering och mark, enklare mätning för entreprenörer och så. Men jag bara liksom, hur tänker ni när man gör en workshop så här och gör det konkret?

Den här workshopen som jag är mest inblandad i, det är workshop för fastighetsgränser. Och då har man ju fått den teoretiska grunden i webbutbildningen. Vad till exempel transformation är och så.

På själva workshopen då så är det ju mer praktiskt. Man får en metodik presenterad för sig, hur man ska gå tillväga när man ska kvalitetsförbättra fastighetsgränser. Och det får man gå igenom.

Vi är ju inte ute i fält och mäter, men vi låtsas kanske att vi har varit och gjort det. Men det som vi kan göra och öva på då, till exempel att genomföra en transformation, det gör vi då på den här workshopen. Så det är väldigt hands on, praktiskt på det sättet i workshopen.

Och så får man ju möjlighet att ställa frågor. Och övningarna vill också vara uppbyggda så att man ska få klura lite och reflektera, svara på frågor liksom.

Ja, det låter ju väldigt konkret. Att man får någon form av dataset och så får man jobba lite med det efter. Ja, det blir ju… man måste ju klicka sig igenom för att det ska fastna, och så kan man fundera på det.

Har ni haft workshops tidigare, alltså i Lantmäteriet, eller är det ett nytt grepp? Eller finns det andra sådana här workshops som Lantmäteriet har som ni känner till? Eller är det liksom ett nytt grepp? Det låter som ett väldigt bra sätt att lära ut på.

Vi regionala geodatasamordnare har under de senaste åren haft lite grann workshops som heter Digibarometern. Och den handlar ju om digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen.

Den gör vi ute hos kommunen på plats och samlar liksom de kompetenser som finns inom samhällsbyggnadsområdet. Och det handlar om att kommunen ska hitta sitt nuläge: hur långt har man kommit i digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen?

Och sen genomför man olika gruppövningar och får lite inspirationspass och så, för att sen då i slutet av dagen ta fram olika aktiviteter och en gemensam målbild för var kommunen vill vara inom ett par år, och hur man ska förflytta sig ditåt och ta fram olika aktiviteter kopplat till det.

Så det är ju en workshop som Lantmäteriet har. Sedan finns det kanske andra som jag inte kommer på just nu.

Ja, men då kommer man igång med liksom nästan som en kick-off. Eller om man har en målbild, man identifierar, så kommer man igång. Ja, härligt.

Finns det något annat som ni vill berätta om projektet där, eller något relaterat till det här som man borde kunna fördjupa sig i?

Nej, det är väl att det finns mer information på Lantmäteriets hemsida. Och vi kommer ju informera vidare om det här projektet. Ett bra sätt kan vara att anmäla sig till nyhetsbrev, Smartare samhällsbyggnadsprocess nyhetsbrev, som man kan anmäla sig till på Lantmäteriets hemsida.

Jag läser upp här på en slide här olika roller då, eller ja yrkesgrupper, roller, så man får en känsla för det. Man får en bild av vilka som jobbar också med det här då: samhällsbyggnadschef, mark- och exploateringschef, strategisk och översiktlig planering, lantmäterichef, bygglovschef, geodatachef, planchef, bygglovshandläggare, planhandläggare, planarkitekt, lantmäteriingenjör, digitalisering, mätningsingenjör och kartingenjör.

Så där har man mer än en handfull roller som jobbar och är involverade där. Ja, fascinerande vad det finns för saker man inte ens vet vad de gör.

Men har man frågor eller är nyfiken eller så, så kan man ju också antingen kontakta mig eller Anna eller någon av våra kollegor som regionala geodatasamordnare. Eller så kan man mejla till smartsam@lm.se om man har frågor kopplat till KID.

Så där får man jättegärna höra av sig om man har synpunkter eller inspel eller så som man vill förmedla.

Och sen kommer det ju också… vi kommer genomföra, eller håller på med, olika testworkshops då, att testa det här workshopkonceptet nu under våren. Så dit är ju en del kommuner inbjudna för att vara med och liksom testa övningarna och se om det funkar, om vi har tänkt rätt eller så.

Och sen som sagt, i slutet av året och från tvåtusentjugosju och framåt, då ska ju allt det här vara på plats. Så att man kan ta del av webbutbildning och man kan anmäla sig, eller anmäla intresse, för att ha en sådan här workshop i närheten av sig, så att man kan få lära sig ännu mer.

Kul. Tack för att ni ville vara med och berätta om det här arbetet, och stort lycka till med det. Och så att vi får till en bättre digital samhällsbyggnadsprocess. Tack själv.

Tack.